Bakgrund:Diabetes typ 2 är ett globalt, växande folkhälsoproblem och i Sverige beräknas drygt 300 000 personer lida av sjukdomen. Livsstilsfaktorer såsom matvanor, brist på motion och stress är bidragande orsaker till uppkomst av sjukdomen. Livsstilsförändringar är en av de viktigaste åtgärderna för att få kontroll på blodsockret och därmed minska riskerna för kärlkomplikationer. Att förändra sin livsstil är komplicerat och sjuksköterskans roll är bland annat att stödja patienter till att förändra den. För att kunna förstå hur sjuksköterskan kan ge adekvat stöd är det viktigt att först få en förståelse för patienternas upplevelser. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser relaterat till livsstilsförändringar hos patienter med diabetes typ 2. Vilka hinder och möjligheter upplever patienterna i att förändra sin livsstil? Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar publicerade mellan åren 2001-2011. Databaser som använts är CINAHL, PubMed, SwePub och Medline. Även manuell sökning har genomförts. Dataanalysen influerades av Graneheim & Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier identifierades; upplevelser av diagnosen - en personlig bas som inverkar på förmågan att förändra sin livsstil samt kampen att förändra sin livsstil - hinder och möjligheter. Fyra subkategorier identifierades i den första kategorin och dessa handlar om diagnosen inverkan på patienternas förmåga att ändra sin livsstil. I den andra huvudkategorin klarlades sju subkategorier som beskriver vilka hinder och möjligheter patienterna upplevde i sin kamp att förändra sin livsstil. Diskussion: Resultaten diskuterades utifrån Katie Erikssons teorier om lidande och hälsa. Resultaten visade att patienterna upplevde olika grad av lidande vilket påverkade möjligheterna till livsstilsförändringar. / Background:Diabetes type 2 is a global, growing health problem. Lifestyle patterns as food habits, lack of exercise and stress are some of the reasons for developing the illness. Lifestyle changes are important means to get control of the blood sugar and to avoid vascular complications. To change living habits is complicated and the role of the nurse is to support patients in doing so. To better understand how the nurse could give adequate support it is important to get an understanding of the patients’ experiences.   Aim:Our aim is to describe experiences related to lifestyle changes among patients with type 2 diabetes. What barriers and opportunities do the patients experience in changing their lifestyle? Method:The study is a systematic literature review based on 14 qualitative articles published between the years 2001-2011. Databases used are CINAHL, PubMed, SwePub and Medline. The data analysis is influenced by Graneheim & Lundmans (2004) description of content analysis. Result:Two categories were identified; experiences of the diagnosis – a personal basis that influences the ability to change one’s lifestyle and the struggle to change one’s lifestyle – barriers and possibilities. Four subcategories were identified in the first category which illuminates the diagnosis influence on the patients’ ability to change their habits. Seven subcategories were found in the second category which describes barriers and possibilities for lifestyle changes. Discussion:The results were discussed using the theories of suffering and health of Katie Eriksson. The result shows that patients experienced different grades of suffering which had an impact on the lifestyle changes.

Högt blodtryck är en global välfärdssjukdom som ökar i frekvens. Levnadsvanor har stor betydelse för att en individ skall utveckla högt blodtryck. Livsstilsförändringar skall vara den inledande behandlingen, vid högt blodtryck. För att förändra livsstilen behövs utbildning och rådgivning samt motiverande samtal. Ansvaret för sin sjukdomsbild och sitt liv har genom samhällsutvecklingen mer och mer blivit individens ansvar. Omvårdnadsteoretiker Dorthea Orem menar att patienten behöver stärka sin förmåga till egenvårdskapacitet. Trots kunskaper om hjärtkärlsjukdomar råder det en bristande följsamhet hos individer till att genomföra livsstilsförändringar, därför finns det intresse av att studera problemet. Syftet med studien var att belysa distriktssköterskans erfarenheter av vad som främjar följsamhet till livsstilsförändringar hos patienter med högt blodtryck. Studien genomfördes med konventionell innehållsanalys med induktiv ansats som utgångspunkt. Resultatet i studien belyser vikten av att utgå från patienten och skapa individanpassad behandling för följsamhet till livsstilsförändring. I mötet med distriktssköterskan är det viktigt att patienten känner delaktighet och blir medveten om sitt ansvar i förändringen. För vidmakthållande av livsstilen krävs lång och regelbunden uppföljning där distriktssköterska och patient strävar mot samma mål. Ytterligare kunskap och forskning krävs i olika redskap såsom beteendemodeller som kan användas vid arbete kring patienter med högt blodtryck och livsstilsförändringar. Av betydelse för fortsatt forskning är att även ge patienternas syn på vad det innebär när förändringen utgår från patienten. / High blood pressure is a worldwide welfare disease and it increases. Lifestyle habits play a major part in how people develop high blood pressure. The initial treatment should therefore be lifestyle changes. Changes in lifestyle requires education, counselling and motivational interviewing. The illness responsibility has shifted from a societal level into an individual level. Nursing theorist Dorthea Orem believes that the patient needs to strengthen its ability for self-care capacity. Despite knowledge about cardiovascular disease there is a lack of compliance amongst individuals to implement lifestyle changes, and therefore it´s of interest to study. The purpose of this study was to illuminate district nurses experiences of compliance to lifestyle changes in patients with hypertension. The study was conducted with conventional content analysis with an inductive approach. The results of the study illuminated the importance that the patient is the starting point and then create individual treatment for better compliance to lifestyle changes. It´s of importance, that the patient are empowered and become aware of their own responsibility in their lifestyle changes. . It´s necessary to have regular and long-term follow up, to maintain the new lifestyle and make it a habit. It is important that the district nurse and the patient are striving towards the same goal. . Additional knowledge and research required in various tools such as behavioral models that can be used when working on patients with high blood pressure and lifestyle changes. Continued research is needed from the patients perspective. It should be clarified what it means to make lifestyle changes from patients point of departure.

SAMMANFATTNING Cirka 347 miljoner människor lever med diabetes och dödsfallen där sjukdomen är orsaken beräknas öka med mer än 50 procent inom de närmsta tio åren. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes i världen och omfattar 90 procent av all diabetes. Det är en global ökning av typ 2-diabetes som har ett samband med minskad fysisk aktivitet och ökning av kroppsvikten. Livsstilsförändringar, som omfattar kostomläggning och ökning av den fysiska aktiviteten, har en avgörande roll i behandlingen av typ 2-diabetes och det krävs ett stort eget ansvar av patienten för att minskar risken för att drabbas av allvarliga komplikationer som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Trots att livsstilsförändringar är viktiga så är oftast följsamheten låg vilket gör att det är viktigt att belysa vilka faktorer som påverkar följsamheten till livsstilsförändringar. Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkar följsamheten till livsstilsförändringar hos personer med typ 2-diabetes En litteraturöversikt gjordes utifrån 15 inkluderade artiklar. Sökningen av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet presenterades utifrån fyra olika huvudteman: Socialt stöd, kunskap, motivation och livssituation. Vissa teman presenterades med underrubriker. Socialt stöd från familj, vänner och vårdpersonal visade sig vara en väldigt viktig faktor som ökade följsamheten till livsstilsförändringar. Bristande kunskap var ett vanligt hinder, medan tillräcklig kunskap var en underlättande faktor. Motivation lyftes fram som en avgörande faktor som påverkade följsamheten positivt. Patientens livssituation, såsom ekonomi, kultur och tid, var faktorer som hade en inverkan på följsamheten till livsstilsförändringar. Sjuksköterskan har en central roll i diabetesbehandlingen och behöver ge stöd och tillräcklig kunskap, samt utgå ifrån varje individ och utifrån det stötta till livsstilsförändringar. Detta genom att utgå från patientens kunskapsbehov, motivation, kultur och livssituation för att på så sätt öka följsamheten till livsstilsförändringar är avgörande.

Bakgrund: Människors sätt att leva har under det senaste århundrandet förändrats.Detta har lett till att diabetes typ 2 har ökat runt om i världen. Diabetes typ 2 är enkronisk sjukdom som leder till höga blodsockervärden. Det går att fördröjasjukdomsförloppet och undvika komplikationer om man genomför livsstilsförändringar.Förändringarna kan leda till tankar och känslor hos individerna kring deras situation.Det är viktigt för sjuksköterskor med ökad kunskap om hur personer med diabetes typ 2upplever genomförandet av livsstilsförändringar. Ökad kunskap inom detta område kange personer med diabetes typ 2 förbättrade förutsättningar vid genomförandet avlivsstilsförändringar.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att öka kunskapen om hur personer med diabetestyp 2 upplever livsstilsförändringar. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier; upplevda känslor, hinder ochmöjligheter, upplevelse av motivation, betydelse av stöd samt vikten av information. Diskussion: Utifrån resultatet framkom tre centrala fynd som diskuterades; hinder ochmöjligheter, upplevelse av motivation och betydelse av stöd. / Background: The way people live has changed over the last century. This has led to aworldwide increase of type 2 diabetes. Type 2 diabetes is a chronic disease that leads tohigh blood sugar levels. It is possible to delay the disease progression and preventcomplications if lifestyle changes are implemented. These changes can lead to thoughtsand feelings with the individuals regarding their situation. It is important for nurses tohave a better understanding of how people with type 2 diabetes experience theimplementation of lifestyle changes. Increased knowledge in this area can providepeople with type 2 diabetes improved conditions in the implementation of lifestylechanges. Aim: The Aim of the literature review was to increase the knowledge about how peoplewith type 2 diabetes experience lifestyle changes. Method: A general literature review based on twelve qualitative scientific articles. Results: The results revealed five major categories; perceived emotions, obstacles andopportunities, experience of motivation, the importance of support and the importanceof information. Discussion: Based on the results three key findings were revealed and discussed; Obstacles and opportunities, experience of motivation and the importance of support.

No description available.

Bakgrund: Personer med diabetes utgör en stor patientgrupp inom vården. Livsstilsförändringar utgör en del under behandlingen av diabetes. En del av behandlingen som patienterna får utgörs av deras egna livsstilsförändringar. Detta är för många en stor utmaning och därför behöver vårdpersonal kunskap och förståelse för patientens situation för att kunna ge stöd till patienten för att uppnå bättre hälsa. Syfte: Att beskriva vuxna patienters erfarenheter av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus. Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. Studiens analys utfördes enligt Fribergs beskrivning av litteraturstudier. Studien baserades på tio vetenskapliga artiklar, varav tre hade kvantitativ ansats och sju hade kvalitativ ansats. Resultat: Analys av studiernas resultat resulterade i kategorierna att ha kontroll och omgivningens påverkan. Att kunna balansera sina livsstilsförändringar med sitt vardagsliv kunde ibland vara en svårighet för patienterna. Omgivningen påverkade patientens förutsättningar att genomföra lyckade livsstilsförändringar. Även patientens motivation var viktig för framgång. Diskussion: Litteraturstudiens resultat har diskuterats utifrån Roys adaptionsmodell (RAM) för vidare fördjupning. Patienter och vårdpersonal gynnas av att individanpassa livsstilsförändringar för att de ska kunna kännas uppnåbara och realistiska av patienten. Sjuksköterskan kan använda sig av RAM för att bättre se patienten ur ett helhetsperspektiv.

Bakgrund: I Sverige lever idag cirka 50 000 människor med diabetes typ 1. Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom och i de flesta fall upplever individen med diabetes typ 1 en rad förändringar gällande sin livsstil. Den nuvarande diabetesvården lyfter fram vikten av patientinvolvering och egenvård som är en viktig aspekt för individens behandling. Det är sjuksköterskans plikt att personen ska få en helhetsförståelse och kunskap om sitt hälsotillstånd samt informera vilken vård och behandling som behövs. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1 samt att granska undersökningsgrupperna i de inkluderade studierna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som grundar sig på 10 stycken artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att personer upplever olika erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Bland annat uppstår känslor såsom oro och rädsla för komplikationer i vardagen, vilket även medför att känna trygghet av andras närhet. Patienten har själv ett ansvar gentemot sig själv och andra genom att bland annat informera om sin diabetes. För att känna en kontrollerad hantering av sin diabetes så krävs även en god planering i förväg. En annan viktig aspekt är att ha en god relation med sjukvården. Slutsats: Personer med diabetes typ 1 lyfter både positiva och negativa saker med att leva med diabetes typ 1. Huvudsakligen måste personen själv ta sitt eget ansvar över sin kroniska sjukdom. Med hjälp utav sjukvårdens stöd kan en professionell omvårdnad ges som är anpassad efter individens behov. / Background: Today, approximately 50,000 people with diabetes type 1 live in Sweden. Type 1 diabetes is a chronic disease, and in most cases, the individual with type 1 diabetes experiences a variety of transitions, including lifestyle changes. Current diabetes care highlights the importance of patient involvement and self-care which is an important aspect for the individual's treatment. It is the duty of the nurse to have a general understanding and knowledge of his / her condition as well as provide information on the care and treatment needed. Aim: The aim of this literature study was to describe patients’ experience of living with type 1 diabetes and to review the study groups in the included studies. Method: A descriptive literature study which is based on 10 articles. Main result: The result showed that people have different experiences of living with type 1 diabetes. Including feelings such as anxiety and fear of complications in everyday life, which also bring forth of feeling safe at others' closeness. The patient has a responsibility towards them self and others by, among other things, informing about their diabetes. In order to know a controlled treatment of their diabetes, good planning is also required in advance. Another important aspect is to have a good relationship with health care. Conclusion: People with type 1 diabetes experience both positive and negative lifestyle changes, but above all, the person himself has to take his own responsibility over his chronic disease. With the help of healthcare support, a professional care can be given that is tailored to the needs of the individual.

Företagssköterskan kommer ofta i kontakt med människor i samband medhälsoundersökningar med ogynnsam livsstil för sitt mående. Ökad kunskap kring detta områdekan vägleda och stödja företagssköterskan och företagshälsovården att utveckla strategier för attstödja individen till hälsa.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa personers upplevelse avföretagshälsovårdens hälsoundersökning som haft betydelse för livsstilsförändring.Urvalskriterierna var en genomförd hälsoundersökning hos företagshälsovården utförd avföretagssköterska och gjorda livsstilsförändringar. Analysen resulterade i två teman med fyrakategorier och åtta underkategorier. De två teman som framkom var “Att bli bemött medintresse och omtanke” och “Att få veta sin ohälsa och få en start till förändring”.Studiens resultat visade att företagssköterskans bemötande och stöd hade avgörande betydelsesamt att få kännedom om sina värden. Personerna kunde reflektera över sin hälsa som gavinsikt och beslut till att starta livsstilsförändring. Detta blev tydligt efter att personerna sågeffekterna av sina livsstilsförändringar. Det upplevdes värdefullt att göra hälsoundersökning avsamtliga deltagare och uppföljande besök ansåg alla vara av stor vikt.Förutsättningar för företagssköterskan att vara i det goda mötet i sitt hälsofrämjande arbetebehöver eftersträvas. Longitudinella studier kring personers upplevelse av företagshälsovårdenshälsoundersöknings betydelse för hållbar livsstilsförändring behövs i framtiden. / The occupational health nurse often comes into contact with clients’ unhealthy lifestyles duringa health examination. An increased knowledge in this area can guide and support theoccupational health nurse and occupational health services to develop strategies to support theindividual's health and well-being in a more efficient way.The purpose of this qualitative study was to examine the person's experience of occupationalhealth services which had significance for lifestyle changes.The selection criteria consisted of completed health examination at an occupational healthcenter conducted by an occupational health nurse. Furthermore, the sample criteria alsoconsisted of changes made by the client after a health examination. The analysis resulted in twothemes with four categories and eight subcategories. The two themes that emerged was "To bemet with interest and concern," and "Getting to know one’s illness and get a starting point howto change."The results showed that the occupational health nurse’s treatment and support were crucial inorder for clients to reflect on their health and be aware of their test results, which in turnmotivated clients to make lifestyle changes. This became clear after clients experienced theeffects of their lifestyle changes. All respondents felt that it was valuable to do a healthexamination and follow-up visits were of great importance.The empirical finding suggests that additional opportunities for the occupational health nurse tobe in the good forum in the work with health promotion are needed.Furthermore, future longitudinal studies regarding clients’ experience of occupational healthexaminations are of importance to sustainable lifestyle changes.

Att leva med den kroniska sjukdomen diabetes mellitus typ 2 kan innebära att personen själv behöver utföra förändringar i sin livsstil för att behandla sin sjukdom vilket för vissa kan innebära en helt ny livsstil. Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 2. En kvalitativ litteraturstudie med inifrånperspektiv valdes som metod. Analysen utfördes med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004) med en manifest ansats. Totalt analyserades 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Analysen resulterade i fem kategorier; Behöva ta ansvar och kontroll, Känna motivation och hälsa, Önska förståelse och bekräftelse, Kämpa med tvivel och utmaningar och Vilja ha socialt stöd. Deltagare beskrev upplevelser kring att de fullt ut eller delvis hade huvudansvaret över sin egen vård. Motivation och kunskap var betydelsefull för livsstilsförändringar och hälsa. Det fanns en önskan hos deltagare om att få utökad information och kunskap samt socialt stöd. Livsstilsförändringar kunde upplevas utmanande då de påverkade livet och det fanns barriärer för att lyckas utföra dessa. Med hjälp av motivation, kunskap och stöd kan livsstilsförändringar upplevas hälsofrämjande. Ett personcentrerat förhållningssätt kan tillämpas av sjuksköterskan för att stärka personer i deras utförande av livsstilsförändringar. Denna studie kan ge en djupare förståelse för hur personer med diabetes mellitus typ 2 upplever livsstilsförändringar.

Diabetes mellitus typ 2 är en kronisk sjukdom som innebär hyperglykemi orsakad av insulinresistens i kroppens vävnader. Långvarig hyperglykemi kan orsaka komplikationen angiopati vilket medför ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och metabolt syndrom. Sjukdomen utvecklas långsamt och påverkas av livsstil och arv. Behandlingen består till stor del av livsstilsförändringar hos patienten avseende kost och motion. Aktuell litteraturstudie syftar till att belysa patientens upplevelse av en förändrad tillvaro efter diagnostisering av diabetes mellitus typ 2. Studien är en litteraturstudie och är baserad på nio kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats och tematiserats och presenteras i tre huvudteman med respektive subteman. Resultatet visar att patienten upplever en förändrad tillvaro efter att ha fått diagnosen. Vardagen upplevs begränsad av sjukdomen och för att hantera den nya tillvaron sjukdomen medför skapas ett behov av ny och ökad kunskap hos patienter. Behandlingen innefattar livsstilsförändringar vilket ofta har en negativ påverkan på tillvaron för patienten. I resultatet uppfattas en genomgående brist på patientcentrerad vård av hälso- och sjukvården vilket leder till lidande för patienten. Sjuksköterskan behöver anpassa stödet och informationen till varje patient och få patienten att känna sig delaktig i sin vård för att nå fram till patienten i sitt arbete. Preventiva hälsofrämjande åtgärder skulle gynna hållbar utveckling och folkhälsa.