Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett allvarligt växande globalt hälsoproblem och står för ca 90% till 95% av all diabetes, med högst andel i låg-och medelinkomstländer. Diabetes typ 2 har utvecklats i samband med bland annat ökad konsumtion av ultraprocessade livsmedel, fetma, minskad fysisk aktivitet och ohälsosamma livsstils- och beteendemönster. Genom livsstilsförändringar med hälsosam kost- och motion kan diabetes typ 2 kontrolleras. Att arbeta hälsofrämjande kan stärka personens egna resurser till att genomföra livsstilsförändringar med målet att förbättra den upplevda hälsan. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av livsstilsförändringar relaterat till kost och motion- vid diabetes typ 2. Metod: Studien utfördes som en integrerande sammanställning av kvalitativ forskning – inspirerad av metasyntes och en induktiv ansatts. 10 vetenskapliga artiklars resultat analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell. Resultat: 10 artiklar från följande länder ingick i dataanalysen: Jordanien, Singapore, Qatar, Italien, England, Australien, Thailand, Indien, Guatemala och Pakistan. Från dataanalysen framkom följande kategorier som omfattar personers upplevelser av livsstilsförändringar relaterat till kost och motion vid diabetes typ 2. Huvudkategorier: att omgivningen påverkar och att motivationen påverkar. Underkategorier: att sociala sammankomster försvårar, att stöd från närstående är viktigt, betydelsen av att acceptera förändringar och att ha tillgång till tid är viktigt. Slutsats: Den här studien påvisar att omgivningen hade en viktig betydelse för hur personerna upplevde livsstilsförändringar gällande kost och motion. Dom stödjande eller bristande faktorerna från omgivningen påverkade personerna på olika sätt vilket visade att negativa upplevelser från närstående eller sociala sammanhang kopplat till sjukdomen försvårade följsamheten till en hälsosam livsstil. Att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningsätt visade på att kunna stärka motivationen, självförtroendet och den positiva synen på hälsotillstånden hos personer med diabetes typ 2.

Diabetes typ 2 är ett växande folkhälsoproblem i hela världen. Att leva med typ 2 diabetes innefattar en stor livsstilsomställning där patienten har ett stort ansvar att hantera sin diabetes och hålla blodsockernivåerna under kontroll. De tre centrala faktorer som har stor betydelse inom egenvården vid diabetes typ 2 är kost, motion och läkemedelsbehandling. Författarna har valt att studera patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2.   Studien är en litteraturstudie med integrerande sammanställning av kvalitativ forskning. Arbetet är utformat efter vetenskapliga artiklar som har samlats in genom sökmotorerna PubMed och Cinahl som är inriktade mot omvårdnad, medicin och vårdvetenskap. Nio artiklar har kvalitetsgranskats och det analyserade materialet resulterade i tre huvudkategorier: Att hantera förändringar i vardagen, Emotionella känslor samt Behov av stöd och kunskap. Analysen resulterade i att kost, motion och läkemedelsbehandling är viktiga aspekter i patientens livsstil som ger goda hälsoeffekter. Resultatet visade även att patienter med diabetes typ 2 hade ett stort behov av stöd och kunskap från familj, vänner och hälso- och sjukvården. Ytterligare visade det sig att känslomässiga aspekter hos patienterna var vanligt förekommande, det var till mestadels negativt betingade känslor. I diskussionen framkommer det att i andra studier där patienter med liknande kroniska sjukdomar upplever samma känslor om sin sjukdom. Det går att tyda att egenvård och de medföljande förändringarna som behöver göras är utmanande och krävande.

Bakgrund: Hypertoni är ett folkhälsoproblem och utgör en stor riskfaktor för utveckling av hjärt-kärlsjukdom. Basen för omvårdnaden utgörs av livsstilsförändringar. Distriktssköterskors centrala roll innefattar att i jämlik, ömsesidig kommunikation ge råd, motivera och stödja till förändring av levnadsvanor samt främja patientdelaktighet och autonomi. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att stödja patienter med hypertoni till livsstilsförändringar. Metod: Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Åtta distriktssköterskor med ansvar för patienter med hypertoni intervjuades. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; Initierar samarbete, Bekräftar individen och Anpassar omvårdnad för patienten, med sex underkategorier. Konklusion: Distriktssköterskorna upplevde sin roll central, viktig och ansvarsfull när det handlade om att ge råd och undervisning. De upplevde sig även vara en viktig länk mellan patient och andra aktörer. De ansåg att lyhördhet för patientens livssammanhang och en samtalsstrategi i kommunikationen vid livsstilsrådgivning var viktigt för främjandet av patientdelaktighet och autonomi. Att individuellt motivera till livsstilsförändring beskrevs som en svårighet och distriktssköterskorna uttryckte en frustration över att det var bristande tid för uppföljning. / Background: Hypertension is a public health problem and a major risk factor for developing cardiovascular disease. The basis for the nursing care is lifestyle changes. District nurses´ role includes to advise, motivate and support life style changes, as well as to promote patient participation and autonomy, through an equal and mutual communication. Aim: The aim of the study was to illuminate experiences of district nurses supporting patients with hypertension to make lifestyle changes. Method: The data were analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach. Eight district nurses responsible for hypertensive patients were interviewed. Results: Three categories emerged from the data analysis: Initiates cooperation; Confirms the individual and Adapts nursing for the patient, with six subcategories. Conclusion: The district nurses perceived their role as central, important, and responsible when providing advice and instruction. They also considered themselves as an important link between the patient and other actors. Responsiveness of the patient's life context, as well as using a communication strategy when giving counseling on lifestyle changes were considered important to promote patient participation and autonomy. To motivate lifestyle changes individually was described as a difficulty and district nurses expressed frustration with the lack of time for follow-up.

Background: Diabetes type 2 is a increasing disease and societal problem. To be able to sustain a healthy life despite the disease, major lifestyle changes including dietary changes and physical activity is required. Aim: The aim of this literature review was to describe the experiences of persons living with diabetes mellitus type 2. Method: An inductive approach were used, qualitative articles were analysed by Fribergs Analysis model. Result: Three main themes was discovered; “Psychological effect of diabetes”, “Practical influence on the everyday life with diabetes” and “Social and existential influences of diabetes”. There were six sub-themes found. Conclusion: There were worries about the disease and complications. Motivation was an important factor for necessary self-care. Limitations in daily life was often related to diet and social engagements. High demands of managing lifestyle changes felt arduous. Nurses have an important role in encourage to self-management and should contribute to further individualization in diabetes care.The support was often found inadequate. / Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en växande folksjukdom och samhällsproblem. För att bibehålla ett hälsosamt liv trots sjukdomen behöver personerna ofta genomgå livsstilsförändringar i form av ändrade kost- och motionsvanor. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 2. Metod: En induktiv ansats användes, kvalitativa artiklar granskades och analyserades genom Fribergs analysmodell. Resultat: Här återfanns 3 huvudteman; “ Psykisk påverkan vid diabetes”, “Praktisk påverkan i vardagen med diabetes” samt “Social och existentiell påverkan vid diabetes”. Det urskildes också sex stycken subteman. Slutsats: Det fanns en ständig oro över sjukdomen och eventuella komplikationer. Motivation och stöd var viktigt för nödvändig egenvård. Begränsningar i det dagliga livet var ofta relaterat till kost och sociala tillställningar. Krav på livsstilsförändringar upplevdes som svåra. Sjuksköterskan har en viktig roll för att uppmuntra till personernas egenvård och borde verka för att ytterligare individanpassa diabetesvården.

Bakgrund: Hjärtsjukdomar är en av de vanligaste sjukdomar som människor drabbas av i Sverige. Sjuksköterskor möter därmed patienter med hjärtsjukdom i de flesta vårdkontexter. Kronisk hjärtsjukdom kan upplevas som att leva med en livshotande sjukdom, som skapar begränsningar i vardagen. Sjuksköterskans ansvar blir således betydande gällande att informera och handleda patienter med hjärtsjukdom. Livsstilsförändringar är nödvändiga att utföra i syfte att förhindra försämring i sjukdomen. Sjuksköterskans kunskap och expertis är därför nödvändig för att hjälpa patienterna att hantera sjukdomen och utföra livsstilsförändringar.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med hjärtsjukdom. Metod: En litteraturöversikt som baseras på Fribergs metod. Översikten innehåller elva originalartiklar som har sökts fram via databaserna CINAHL Complete och Academic Search Ultimate. Resultat: Sex teman identifierats gällande patienters upplevelse av att leva med hjärtsjukdom. De upplevelser som framkom beskrivs i följande teman: Upplevelser av förändrat liv, Strategier för att hantera hjärtsjukdomen, Patienters upplevelse av stöd, Behov av information, Patienters livsstilsförändringar och Hjärtsjukdom som motgång i livet. Diskussion: Resultatet diskuteras med anknytning till Roys adaptionsmodell och konsensusbegreppet människan. Modellen lyfter en förklaring av patienters upplevelser och hantering av hjärtsjukdomen genom ett förändrat liv och anpassning till den nya livssituationen. Dessa individuella upplevelser möter sjuksköterskorna i omvårdnaden av patienter. / Background: Heart disease is one of the most common diseases that people in Sweden suffers from. Nurses meet these patients in most contexts of caring. Chronic heart disease can be experienced as living with a life-threatening disease, which create limitations in everyday life. Nurses’ responsibility to inform and guide patients with heart disease is therefore important. Lifestyle changes are necessary to accomplish in order to prevent worsening of the disease. Nurses’ knowledge and expertise is therefore necessary in order to help patients manage the disease and make lifestyle changes. Aim: The aim of this study was to describe patients’ experience of living with heart disease.  Method: A literature review that is based on Fribergs method. The review is consisted of eleven original articles, which have been found through the databases CINAHL Complete and Academic Search Ultimate. Results: Six main themes was identified regarding patients experiences of living with heart disease. The experiences that emerged will be described in the following themes: Experiences of changed life, Strategies to manage the heart disease, Patients’ experiences of support, Information needs, Patients lifestyle changes and Heart disease as a adversity in life. Discussion: The results are discussed related to Roys adaption model and the consensus concept human. The model highlights an explanation of patients’ experiences and management of the heart disease through a changed life and adaptation to the new situation. These individual experiences encounter nurses in the care of patients.

I detta arbete bearbetas forskning om eHälsa, dess användande inom vården och motivationsteorierna Transteoretiska modellen, Maslows behovshierarki och självbestämmandeteorin. Vidare presenteras egna observationer på hur vården i dagsläget kan stötta patienter med hjärtkärlsjukdom till bättre levnadsvanor, samt intervju med uppföljning på hur en PCI-patient upplever att ta emot kost- och träningsrekommendationer via ett digitalt hälsoverktyg.   Syftet är att med en fallstudiedesign undersöka hur vården stöttar hjärtpatienter till bättre levnadsvanor och om digitala hälsoverktyg kan öka den upplevda motivationen hos PCI-patienter till att äta bättre och aktivera sig mer.   Metoderna som använts är kvalitativa, där resultaten bygger på en halvdags observationer på en fysioterapeutmottagnings arbete med hjärtkärlpatienter och en intervju samt uppföljning med en PCI-patient som använt ett digitalt hälsoverktyg under tio dagars tid.   Huvudresultatet från denna studie tyder på att någon form av stöd är viktigt för att uppleva sig kunna börja och klara en förändringsprocess. Motivationen tycks öka av socialt stöd eller stöd som bidrar till ökad kompetens och självbestämmande, varav det första exemplifieras vid observationerna av vården, och de andra två gick att se blev positivt påverkade hos PCI-patienten efter sin användning av det digitala hälsoverktyget. Patienten upplevde sig mer motiverad av att alltid ha informationen lättillgänglig, att det gick att individanpassa efter sig själv och gav inspiration, samt ett mervärde av kunskap.   Patienten började äta bättre och ta dagliga promenader på egen hand, från att tidigare upplevt sig ”glömma” och föredragit en bilresa till att få promenera med andra än att promenera själv. Patienten beskriver även ett förbättrat självförtroende och mer positiv framtidssyn.   Dock behöver detta testas i större skala för att kunna uttala sig om det skulle kunna ge effekter på en majoritet och om dessa effekter skulle vara bestående. Men en öppenhet för framtiden bör finnas för att eHälsoverktyg kan fungera som ett stöd, vara informerande och kanske till och med motiverande när det behövs. / In this study research about eHealth, its usage in health care and the motivation theories Transtheoretical model, Maslow’s hierarchy of needs and the self-determinant theory is processed. The study is also presenting results from personal observations on how the health care supports patients with cardiovascular disease to better habits and an interview with a follow-up on how a PCI-patient is experiencing receiving eating and exercising recommendations through a digital health tool.   The purpose of the case study is to find out how the health care supports patients with cardiovascular disease to better eating and exercising habits, and if digital health tools can increase the experienced motivation to eat better and exercise more.   The methods that have been used are qualitative, and the results are based on observations of the work with patients who have cardiovascular disease, conducted at a physiotherapist’s office and an interview with a follow-up with a PCI-patient who used a digital health tool for ten days.   The main result of this study indicates that some kind of support is essential to feeling able to start and make a process of change. The motivation seems to increase through social support or other support which contributes to higher competence and self-determination. The patient felt more motivated by always having the information easily accessible, the fact that the tool was customizable to his own needs and that it gave him inspiration and knowledge.   The patient began to eat better and take daily walks on his own. Previously he had ”forgotten” and preferred to drive to town just to walk together with other people rather than just walking by himself. The patient also describes an improved self-confidence and has a more positive vision of the future.   However, this needs testing in a larger scale to be able to express whether it could effect a majority, and if these effects would be permanent. Nevertheless, an openness for the future should exist regarding eHealth tools to work as a support, to be informative and perhaps even motivating when needed.

Livsstilsfaktorer som ohälsosamma matvanor, fysisk inaktivitet, rökning och övervikt kan påverka uppkomsten av typ 2-diabetes. Med åren drabbas fler individer av sjukdomen och idag är typ 2-diabetes en växande folksjukdom. Sjukdomen kan inverka på vardagen och minska livskvalitén.  Fysisk aktivitet och kost som egenvård skapar goda förutsättningar för att öka livskvalitén och möjligheten till att leva ett gott liv. Att vara fysiskt aktiv och äta hälsosamt kan betraktas som svårt och att sköta egenvård är besvärligt utan råd. Syftet är att beskriva betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter med typ 2-diabetes. Litteraturstudien bygger på elva artiklar, sex kvantitativa och fem kvalitativa artiklar. Under analysens gång skapades huvudkategorier som bland annat belyser behandling av fysisk aktivitet och kost samt ett behov av ökad kunskap och motivation för att fullgöra sin egenvård. Resultatet påvisar att motivation, kunskap och detaljerad rådgivning behövs för att upprätthålla livsstilsförändringar. Många hinder till att upprätthålla balansen av livsstilsförändringar relateras till det sociala livet. Det är viktigt att personer med diabetes får detaljerad rådgivning och motivation för att fortsätta med hälsofrämjande åtgärder. Det finns stöd för att patienter är i behov av ny kunskap när livsstilsförändringar blir aktuella. Kunskapen behöver anpassas efter individidens individuella behov eftersom människor har olika ursprung och olika uppfattningar om hälsa och ohälsa. Vårdrelationens betydelse har även en påverkan på betydelsen av fysisk aktivitet och kost hos patienter. En förtroendefull relation med konkret rådgivning är en förutsättning för att patienten ska kunna ta till sig ny kunskap. Det är viktigt att sjuksköterskan alltid utgår från patientens livsvärld i vårdandet och tar hänsyn till patientens kulturella bakgrund. För att patienten ska kunna anpassa sin livssituation till nya mönster och vanor krävs stöd från sjuksköterskan och även att sjuksköterskan har kunskap om möjligheterna som finns för patienten.

Diabetes typ II är en kronisk sjukdom som ökar bland ungdomar. Fetma och övervikt ses som en bidragande faktor till att diabetes typ II ökar. Mer stillasittande och sämre kostvanor påverkar kroppen med insulinresistens och trötta insulinproducerande celler som till slut kan leda till diabetes typ II. Att som ungdom drabbas av en kronisk sjukdom kan upplevas som en turbulent tid i ungdomars liv. Familjens och samhällets stöd påverkar ungdomarnas levnadsvanor och deras val av livsstil. För att sjuksköterskan skall kunna arbeta preventivt med stöd och motivation samt sätta in rätt resurser måste sjuksköterskan veta vilka faktorer som främjar och hindrar följsamhet till de livsstilsförändringar som ungdomarna behöver göra. Bra kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att förebygga diabetes typ II. Syftet med denna studie är att beskriva faktorer som främjar och hindrar livsstilsförändringar hos ungdomar med diabetes typ II. Litteraturstudien innehåller tio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Det framkommer av resultatet att familj och vänner spelar en avgörande roll i följsamheten till livsstilsförändringar. Att som ungdom ha tillgång till bra mat och att utöva fysisk aktivitet med vänner, ökade följsamheten hos ungdomen. Resultatet visar också betydelsen av att ungdomar vill vara som alla andra och inte känna sig annorlunda.

Title: Patients’ views of lifestyle changes Introduction: An unhealthy lifestyle includes e.g. tobacco use, physical inactivity, unhealthy diet, and a harmful use of alcohol. These are preventable risk factors which contribute to most non-communicable diseases (NCDs). In 2015, 32 million people died in NCDs. With all the facts, knowledge awareness of an unhealthy lifestyle, some people still live an unhealthy lifestyle and are recommended by health personnel to live a healthier life. Aim: The aim of this study is to describe patients views of striving to make recommended lifestyle changes. Method: A literature study was conducted. Database search was performed in Cinahl, Psycinfo and a manual search in Pubmed. The results of eight qualitative studies were reviewed, analyzed and compiled. Result: The results were compiled into four categories; reasons to make lifestyle change; good, supportive interventions can make lifestyle change easier; shortcomings of the interventions; the part played by the nearest and dearest towards lifestyle change. All main categories each have two or three subcategories. Conclusion: Patients experiences of different interventions can be positive towards making lifestyle changes. Health personnel plays an important role to investigate patients’ needs and expectations of support in order to change their lifestyles, which is complex and requires time. / Titel: Patienters upplevelser av livsstilsförändringar Bakgrund: En ohälsosam livsstils inkluderar t.ex. tobaksanvändning, fysisk inaktivitet, ohälsosamma matvanor, och skadligt intag av alkohol. Dessa är preventiva riskfaktorer som bidrar till de flesta icke-smittsamma sjukdomarna. År 2015 dog 32 miljoner människor i icke-smittsamma sjukdomar. Med all fakta, kunskap och medvetenhet om ohälsosamma livsstilar lever fortfarande vissa människor en ohälsosam livsstil och är rekommenderade av hälsopersonal att leva hälsosammare. Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva patienters strävan att genomföra rekommenderade livsstilsförändringar. Metod: En litteraturstudie är genomförd. Databassökning genomfördes i Cinahl, Psycinfo, samt en manuell sökning i Pubmed. Resultaten från åtta kvalitativa studier granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultaten sammanställdes i fyra kategorier; anledningar att genomföra livsstilsförändringar; bra och stödjande insatser kan göra livsstilsförändringar lättare; tillkortakommanden i interventioner; nära och käras roll att motivera till livsstilsförändringar. Varje kategori har två eller tre underkategorier. Konklusion: Patienters erfarenheter av olika interventioner kan positivt påverka livsstilsförändringar. Hälso- och sjukvårdpersonal spelar en viktig roll att undersöka patienters behov och förväntningar av stöd för att kunna ändra deras livsstil, något som är komplext och är tidskrävande.

Diabetes typ 2 medför oftast förhöjda blodsockernivåer och om sjukdomen inte behandlas kan allvarliga komplikationer uppstå. Egenvård är mycket betydelsefullt för att bibehålla en jämn blodsockernivå. Livsstilsförändringar kan behöva göras vilket kan vara en stor utmaning för patienten. Sjuksköterskan har ett ansvar i att fungera som stöd samt ge god kunskap och försöka motivera patienter till god egenvård och därmed förebygga komplikationer. Även anhöriga utgör ett viktigt stöd och har en roll till att bidra till patientens förmåga att utföra egenvård. Syftet med studien är att beskriva den vuxna patientens upplevelser kring vad som främjar och hindrar egenvård hos patienter med diabetes typ 2. En litteraturstudie gjordes och 15 artiklar analyserades med hjälp av Fribergs modell. Resultatet visade både hindrande och främjande faktorer som påverkar egenvård. Faktorerna bestod av familj och sociala nätverk, kunskap, motivation och sjuksköterskans roll. I diskussionen diskuteras familj och sjuksköterskans stöd samt kunskap och motivation och det påvisas hur en fungerande egenvård främjas av dessa faktorer. Sjuksköterskans ansvarsroll för att patienten ska kunna göra livsstilsförändringar som krävs för patientens sjukdom och därmed bidra till en hållbar utveckling i vården, synliggörs.