<p>Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan äldres socioekonomiska position och det goda åldrandet i form av livstillfredsställelse, välbefinnande, livskvalitet samt känsla av sammanhang. Jag studerade även hur ovanstående samband såg ut när män och kvinnor analyserades separat, respektive när man använde olika mått på socioekonomisk position. De mått på socioekonomisk position som användes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod användes och materialet var SWEOLD från 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmässigt urval, och antal medverkande var 537 personer i åldern 77-99 år. Som teoretisk utgångspunkt användes Antonovskys salutogenetiska synsätt med begreppet ”känsla av sammanhang”. Av resultaten framkom att det finns ett mycket starkare samband mellan socioekonomisk position och det goda åldrandet för män än för kvinnor. Kontantmarginal hade störst samband med det goda åldrandet och utbildning minst, socialklass och inkomst däremellan. Störst samband finns mellan socioekonomisk position och känsla av sammanhang, därefter kom livskvalitet och livstillfredsställelse, medan det inte alls finns signifikanta samband mellan socioekonomisk position och välbefinnande.</p>

Då de äldre delarna av populationen förväntas bli en större andel av den svenska totalpopulationen är det av intresse att undersöka deras hälsotillstånd, där livstillfredsställelse tycks vara en viktig faktor för ett gott åldrande. Utomlands har ett starkt stöd för en korrelation mellan livstillfredsställelse och religiositet hittats. Ett delsyfte i denna studie var att undersöka om en sådan korrelation även kan hittas i sekulära Sverige. Utifrån att också en stark korrelation mellan livstillfredsställelse och sociala nätverk hittats både utomlands och i Sverige var nästa delsyfte att undersöka om de sociala nätverk som kan hittas via ett religiöst deltagande i till exempel en församling bättre kan förklara religionens effekt på livstillfredsställelse än just religiositeten själv. Deltagarna i studien var hämtade från en longitudinell studie kring åldrande och vård kallad "The Swedish National Study on Aging and Care" (SNAC). Resultaten kunde inte visa på någon korrelation mellan religiositet och livstillfredsställelse i Sverige. I och med detta utgick ansatsen till att förklara en sådan korrelation. Studien pekade på att effekten religiositet har på en svensk befolkning tycks skilja sig från den effekt den har på andra populationer. / As the elder parts of the population are expected to become a larger proportion of the Swedish total population there is an interest in investigating their state of health, for which life satisfaction seems to be an important factor. Strong support for a correlation between life satisfaction and religiousness has been found outside of Sweden. One aim of this study was to investigate if such a correlation could also be found in secular Sweden. A strong correlation between life satisfaction and social networks has also been found both in and outside of Sweden. Following this the next aim of the study was to investigate if the social network that can be found via religious participation in for example a congregation could better explain the effect of religion on life satisfaction than religiousness itself. The participants in the study were gathered from a longitudinal study about aging and care called "The Swedish National Study on Aging and Care"(SNAC). The results did not show any correlation between religiousness and life satisfaction in Sweden. The Study indicates that the effect religiousness has on the Swedish population seems to be different from the effect it has on other populations.

Sociala medier är en del av många människors vardag för att dela med sig utav personliga händelser. Denna studies syfte var att undersöka om det fanns skillnader mellan grupper beroende på hur aktiva de var på sociala medier och deras livstillfredställelse samt självpresentation. Genom en webbaserad enkät mättes livstillfredsställelse och självpresentation på 101 personer mellan 18 till 48 år. Studien påvisade att det fanns en signifikant skillnad mellan de som använder Instagram frekvent och minskad ökad självpresentation. Själv-presentationen var högre bland de som besöker Instagram frekvent jämfört med de som inte besöker Instagram frekvent. / Social media is a part of many people’s everyday today, especially to share personal events. The purpose of this study was to investigate whether there were differences between groups depending on how active they were on social media and their life-satisfaction and self-presentation. Through a web-based survey, life satisfaction and self-presentation was measured on 101 respondents between the ages of 18 to 38 years old. The study showed that there was a significant difference between those who use Instagram frequently and reduced increased self-presentation. The self-presentation was higher among those who visit Instagram frequently compared to those who do not visit Instagram frequently.

<p> </p><p>Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tänkande och därför antas kunna påverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsställelse, livstillfredsställelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade på en enkät som avsåg att mäta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsställelse. Studietillfredsställelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation. Ojektiv studieprestation hade inga signifikanta emotionella prediktorer. Detta ledde fram till slutsatsen att det fanns en relation mellan positiva emotioner och studieprestation.</p>

<p>Antalet och andelen äldre ökar i vårt land och störst är ökningen bland dem över 80 år. I dessa åldrar är det vanligare än bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsättningar och ha behov av hjälp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lägger ansvaret för att äldre och funktionshindrade får det stöd de behöver på samhället men den hjälp som ges av anhöriga till äldre som bor hemma är till omfattningen mer än dubbelt så stor som den som ges av samhället och tycks dessutom öka. Kvinnor lever längre än män och blir ofta ensamstående i slutet av livet. Syftet med denna studie är att beskriva äldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och närståendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsställelsen. Studien har genomförts med kvalitativ intervju med fyra äldre kvinnor under rehabilitering på en geriatrisk klinik och en uppföljande intervju cirka tre månader efter utskrivning från kliniken. I samband med uppföljningen har varje intervjuperson föreslagit en närstående, som de får stöd av, och även dessa har intervjuats. Viktiga faktorer för de äldres livstillfredsställelse är livet i sin helhet, så som det har gestaltat sig och finns i form av positiva minnen, förmåga att hantera förluster, att klara sig själv och att vara en del i ett sammanhang. Närstående betonar de äldres självständighet, sociala kontakter och rätt att få behålla en känsla av värde. Informella kontakter med familj och vänner upplevs mycket viktiga och erbjuder både emotionellt och instrumentellt stöd men om man i framtiden skulle få behov av hjälp med hygien och klädsel vill man ha hjälp av hemtjänst för att inte belasta anhöriga.</p>

Antalet och andelen äldre ökar i vårt land och störst är ökningen bland dem över 80 år. I dessa åldrar är det vanligare än bland yngre att drabbas av sjukdom och funktionsnedsättningar och ha behov av hjälp och stöd. Sverige har en lagstiftning som lägger ansvaret för att äldre och funktionshindrade får det stöd de behöver på samhället men den hjälp som ges av anhöriga till äldre som bor hemma är till omfattningen mer än dubbelt så stor som den som ges av samhället och tycks dessutom öka. Kvinnor lever längre än män och blir ofta ensamstående i slutet av livet. Syftet med denna studie är att beskriva äldre kvinnliga rehabiliteringspatienters och närståendes uppfattningar om innebörden och betydelsen av socialt stöd för livstillfredsställelsen. Studien har genomförts med kvalitativ intervju med fyra äldre kvinnor under rehabilitering på en geriatrisk klinik och en uppföljande intervju cirka tre månader efter utskrivning från kliniken. I samband med uppföljningen har varje intervjuperson föreslagit en närstående, som de får stöd av, och även dessa har intervjuats. Viktiga faktorer för de äldres livstillfredsställelse är livet i sin helhet, så som det har gestaltat sig och finns i form av positiva minnen, förmåga att hantera förluster, att klara sig själv och att vara en del i ett sammanhang. Närstående betonar de äldres självständighet, sociala kontakter och rätt att få behålla en känsla av värde. Informella kontakter med familj och vänner upplevs mycket viktiga och erbjuder både emotionellt och instrumentellt stöd men om man i framtiden skulle få behov av hjälp med hygien och klädsel vill man ha hjälp av hemtjänst för att inte belasta anhöriga.

Positiv psykologi användes för att undersöka studieprestation ur ett nytt perspektiv, då positiva emotioner möjliggör flexibelt och kreativt tänkande och därför antas kunna påverka studieprestationen. I syfte att undersöka om positiva emotioner (studietillfredsställelse, livstillfredsställelse, vitalitet och hopp) kunde predicera studieprestation undersöktes 52 psykologistudenter vid Stockholms Universitet. De svarade på en enkät som avsåg att mäta de olika positiva emotionerna samt subjektiv och objektiv studieprestation. Resultatet visade att subjektiv studieprestation var relaterad till alla emotionerna utom livstillfredsställelse. Studietillfredsställelse och hopp var de enda signifikanta emotionella prediktorerna för subjektiv studieprestation. Ojektiv studieprestation hade inga signifikanta emotionella prediktorer. Detta ledde fram till slutsatsen att det fanns en relation mellan positiva emotioner och studieprestation.

Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan äldres socioekonomiska position och det goda åldrandet i form av livstillfredsställelse, välbefinnande, livskvalitet samt känsla av sammanhang. Jag studerade även hur ovanstående samband såg ut när män och kvinnor analyserades separat, respektive när man använde olika mått på socioekonomisk position. De mått på socioekonomisk position som användes var inkomst, kontantmarginal, socialklass och utbildning. En kvantitativ metod användes och materialet var SWEOLD från 1992. Urvalet var ett riksrepresentativt slumpmässigt urval, och antal medverkande var 537 personer i åldern 77-99 år. Som teoretisk utgångspunkt användes Antonovskys salutogenetiska synsätt med begreppet ”känsla av sammanhang”. Av resultaten framkom att det finns ett mycket starkare samband mellan socioekonomisk position och det goda åldrandet för män än för kvinnor. Kontantmarginal hade störst samband med det goda åldrandet och utbildning minst, socialklass och inkomst däremellan. Störst samband finns mellan socioekonomisk position och känsla av sammanhang, därefter kom livskvalitet och livstillfredsställelse, medan det inte alls finns signifikanta samband mellan socioekonomisk position och välbefinnande.

Syftet med studien var att ta reda på om det går att predicera medarbetares livstillfredsställelse, psykosociala välmående och upplevd relation till närmaste chef utifrån chefers emotionsperception och emotionsreglering. Detta gjordes genom att 38 chefer utförde ett datorbaserat emotionsperceptionstest samt besvarade Emotional Regulation Questionaire. Deras närmaste medarbetare bestående av totalt 213 stycken fick sedan besvara en enkät bestående av delar från Satisfaction With Life Scale, SF-1 och QPS Nordic. Studiens huvudresultat visade att generaliserat kan resultatet från emotionsperceptionstestet och det självrapporterade användandet av omvärdering av känslor hos chefer förklarar 28 % av skattningarna på Satisfaction With Life Scale hos medarbetarna. Resultaten diskuteras i termer av att chefer skapar en positiv atmosfär på arbetsplatsen, identifierar sociala problem och löser konflikter effektivare när de är skickliga på emotionsperception och omvärderar sina känslor. / The purpose of the study was to determine if it is possible to predict employees' life satisfaction, psychological well-being and perceived relationship to the immediate supervisor by managers emotional perception skill and emotion regulation. This was done by 38 managers whom did a computer-based emotional perception test and answered an emotional regulation questionnaire. A questionnaire consisting of parts from Satisfaction With Life Scale, SF-1 and QPS Nordic was answered by a total of 213 employees. The findings of the study showed that the results from the emotion perception test and self-reported use of reappraisal among managers explained 28 % of the scores on the Satisfaction With Life Scale among the employees. The results are discussed in terms of managers creating a positive atmosphere in the workplace, identifying social problems and resolve conflicts, when they are skilled at emotion perception and reevaluate their own emotions.

Syftet med denna studie är att undersöka vilket samband föräldrabeteendena emotionellt stöd och psykologisk kontroll har för svenska ungdomars välmående. Deltagarna (n = 76), fördelade på 40 flickor och 36 pojkar, läser vid en svensk gymnasieskola där enkätundersökningen också genomfördes. Enkäten byggde på fem befintliga mätinstrument som avsåg mäta emotionellt stöd, psykologisk kontroll, affektivt välbefinnande, livstillfredsställelse och depressiva känslor. Enkäten utformades så att det skulle vara möjligt att genomföra analyser för respektive kön samt för mammors och pappors föräldrabeteende var för sig. Resultaten visar på positiva samband mellan föräldrabeteendet emotionellt stöd och ungdomars affektiva välbefinnande och livstillfredsställelse samt ett negativt samband mellan emotionellt stöd och depressiva känslor. Mellan föräldrabeteendet psykologisk kontroll och både affektivt välbefinnande och livstillfredsställelse framkom negativa signifikanta samband. En deskriptiv jämförelse avseende könsskillnader visade indikationer på att mammors respektive pappors föräldrabeteende har olika inverkan på ungdomars välbefinnande.