Social inkludering är ett tvetydigt begrepp där forskare och teoretiker tenderar att definiera och mäta det på olika sätt. För att ta ett brett grepp om social inkludering har studien utgått från en allomfattande modell över begreppet av Simplican et al. (2015). Studien ämnar undersöka vilka aspekter av socialinkludering som har tydligast samband med individens livstillfredsställelse och om aspekternas samband skiljer sig åt beroende på kön. Studiens datamaterial är hämtat från European Social Survey somgenomfördes år 2012 med avgränsning av data från svenska respondenter. Materialets urval omfattas av totalt 1847 svaranden i åldrarna 15 - 96 år. För att studera sambanden mellan social inkludering och livstillfredsställelse har multipla linjära regressionsanalyser använts som analysmetod. Resultaten visar att de aspekter av social inkludering som främst påverkar individens livstillfredsställelse berör självförtroende, sociala relationer, inflytande på arbetsplats och upplevd situation kring välfärdstjänster. Även sociodemografiska faktorer visar sig ha samband med individens livstillfredsställelse, såsom ålder, utbildning, levnadsstandard och individens subjektiva hälsa. Resultaten visar också att samboende partnerskap påverkar mäns livstillfredsställelse positivt i högre grad än kvinnors.

Syftet med studien var att jämföra grad av coping samt grad av livstillfredsställelse mellan religiösa personer och de som anser sig vara icke troende. För att testa skillnaderna mellan religiösa och ateister gjordes stickprov med data från 30 religiösa och 103 ateister. Mätinstrumentet REI skapades för att mäta graden av tro eller icke tro i avseende att jämföra resultatet mot den trosuppfattning som deltagarna själva hade angivit. Ett Mann–Whitney U test visade att det inte fanns en signifikant skillnad mellan deltagarnas självskattning av tro och resultatet från REI. Resultat från oberoende t-test avseende livstillfredsställelse visar att religiösa och ateister inte signifikant skilde sig åt. Signfikanta skillnader återfanns i oberoende t-test avseende emotionsbaserad, problemfokuserad och dysfunktionell coping. De religiösa och ateistiska grupperna skiljde sig mest i emotionsbaserad coping som hade högst effektstyrka enligt Cohens d (d = 1,39) i jämförelse med effektstyrkan för problemfokuserad och dysfunktionell coping. / The purpose of this study was to compare the degree of coping and the level of life satisfaction between religious people and those who consider themselves non-believers. To test the differences atheists, two sets of data from 30 religious and 103 atheists were used. The instrument REI was created to measure the degree of belief or non-belief in order to compare the results against the belief that the participants themselves had stated. A Mann–Whitney U test confirmed that there is no significant difference between participants' self-assessment of belief and the results from REI. Results from independent t-tests on the life satisfaction show that the religious and the atheists do not significantly differ. Significant differences were however found in independent t-test for emotion-based, problem-based and dysfunctional coping. The religious and atheist groups differed the most on the emotion-based coping with the highest effect size of Cohen's d (d = 1.39) in comparison with the effect size of problem-based and dysfunctional coping.

Forskare hävdar att arbetslivet genomgår en modernisering och en individualisering. Moderniseringen består av en större flexibilitet i arbetslivet vilket har ökat pressen för den enskilda individen. Flexibiliteten och individualiseringen öppnar för att välbefinnande har under de senaste åren blivit allt mer diskuterat i samhället. Välbefinnande kan delas upp i tre kategorier; livstillfredsställelse, arbetstillfredsställelse och balans i livet. Kategorierna användes i uppsatsen för att karaktärisera välbefinnandet inom revisionsbranschen. Syftet med uppsatsen blir således är att karaktärisera hur välbefinnande har framställts i revisionstidningen Balans under de senaste 40 åren. För att besvara uppsatsens syfte har en kvalitativ studie gjorts i form av en diskursanalys i revisionsbranschen tidning Balans. Vi har studerat tidskriften 40 år tillbaka, från 1975-2015. Orsaken till valet av diskursanalys är att detta möjliggör att identifiera olika fenomen och dess relationer till andra aspekter. Resultatet av studien visade på att de förekommer en diskussion gällande välbefinnande inom revisionsbranschen dock i en mindre utsträckning. Diskursen visade att det finns flertalet korrelerande faktorer gällande välbefinnande inom revisionsbranschen. Vi hittade fem nyckelfaktorer; tid, stress, arbetsmiljö, karriär och genus. Resultatet visar även på att diskussionen gällande välbefinnande blivit mer frekvent det under de senaste åren. Slutsatserna som har härletts till studien är att relation mellan de tre kategorierna påverkar individernas välbefinnande. Upplever en individ tillfredsställelse på arbetsplatsen spiller detta över på privatlivet, att ha en balans i livet blir således centralt. Studien bidrar med en karaktärisering av välbefinnande och hur revisionsbranschen förhåller sig till begreppet.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida jämställdhet på landsnivå kan förklara individers lycka. Studien undersöker också om jämställdhetspåverkan har olika betydelser för män respektive för kvinnors lyckonivåer samt om individers attityd till jämställdhet gagnar lycka beroende på vilken jämställdhetskontext individen befinner sig i. Livstillfredsställelse används i studien som ett mått på lycka, då kognitiv helhetsbedömning anses påverkas mer av jämställdhet än lyckans affektiva beståndsdel. Undersökningen görs med hjälp av flernivåanalys och datamaterialet som används kommer främst ifrån ESS, European Social Survey och är således subjektiv data. Resterande datamaterial består av makrodata hämtat från Human Development Report och The Quality of Government Institute. Resultatet som framkommer i studien visar att jämställdhet har betydelse för lycka, rättare sagt att både objektiv och normbetonad jämställdhet har positiv effekt på lycka. Däremot råder ingen könsskillnad i jämställdhetskontextens påverkan. Det finns heller inte någon skillnad i påverkan på lycka i fråga om vilken attityd till jämställdhet man har, beroende på om man bor i ett positivt inställt land i fråga om jämställdhet eller inte. Implikationer av resultaten diskuteras avslutningsvis.

ABSTRACT The aim of this quantitative study was to investigate if stress, self-efficacy and life satisfaction varied with gender and age. The sample was selectively chosen in the municipality, country council, private sector and in the trade business. 237 participants were included in the study, of which 94 were men and 143 were women. Age was split in two categories: younger adults (18-40 years) and older adults (41-65 years). The results showed that there were correlations between the dependent variables: stress, self-efficacy and life satisfaction. The results also showed that: gender has an effect on stress and that age has an effect on stress and self-efficacy. There was also a significant interaction effect between gender and age for stress: younger women reported the highest stress among the groups. No other significant interaction effects for self-efficacy and life satisfaction were found. Keywords: Stress, self-efficacy, life-satisfaction, gender, age. SAMMANFATTNING Syftet med den här kvantitativa studien var att undersöka om stress, self-efficacy och livstillfredsställelse skiljer sig i ålder och kön. Stickprovet utfördes selektivt på arbetsplatser inom kommun, landsting, privata sektorn och inom handel. 237 deltagare var med i studien varav 94 var män och 143 var kvinnor. Ålder delades upp i kategorierna: yngre vuxna (18-40 år) och äldre vuxna (41-65 år). Resultatet visade att det fanns samband mellan de tre beroende variablerna: stress, self-efficacy och livstillfredsställelse. Resultatet visade även att: kön har en effekt på stress och att ålder har en effekt på stress och self-efficacy. Det fanns även en signifikant interaktionseffekt mellan kön och ålder för stress där yngre kvinnor rapporterade högst stress. Inga andra signifikanta interaktionseffekter för self-efficacy och livstillfredsställelse fanns. Nyckelord: Stress, self-efficacy, livstillfredsställelse, kön, ålder

<p>ABSTRACT</p><p>The aim of this quantitative study was to investigate if stress, self-efficacy and life satisfaction varied with gender and age. The sample was selectively chosen in the municipality, country council, private sector and in the trade business. 237 participants were included in the study, of which 94 were men and 143 were women. Age was split in two categories: younger adults (18-40 years) and older adults (41-65 years). The results showed that there were correlations between the dependent variables: stress, self-efficacy and life satisfaction. The results also showed that: gender has an effect on stress and that age has an effect on stress and self-efficacy. There was also a significant interaction effect between gender and age for stress: younger women reported the highest stress among the groups. No other significant interaction effects for self-efficacy and life satisfaction were found.</p><p>Keywords: Stress, self-efficacy, life-satisfaction, gender, age.</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med den här kvantitativa studien var att undersöka om stress, self-efficacy och livstillfredsställelse skiljer sig i ålder och kön. Stickprovet utfördes selektivt på arbetsplatser inom kommun, landsting, privata sektorn och inom handel. 237 deltagare var med i studien varav 94 var män och 143 var kvinnor. Ålder delades upp i kategorierna: yngre vuxna (18-40 år) och äldre vuxna (41-65 år). Resultatet visade att det fanns samband mellan de tre beroende variablerna: stress, self-efficacy och livstillfredsställelse. Resultatet visade även att: kön har en effekt på stress och att ålder har en effekt på stress och self-efficacy. Det fanns även en signifikant interaktionseffekt mellan kön och ålder för stress där yngre kvinnor rapporterade högst stress. Inga andra signifikanta interaktionseffekter för self-efficacy och livstillfredsställelse fanns.</p><p>Nyckelord: Stress, self-efficacy, livstillfredsställelse, kön, ålder</p>

För att uppnå självförverkligande är det generellt fördelaktigt att vara initiativtagande,utåtriktad och pratglad, snarare än tillbakadragen, tystlåten och eftertänksam. Har dessa olikapersonlighetsegenskaper betydelse för människors välmående? Syftet med denna studie varatt undersöka 1) om personlighetsdraget extroversion-introversion kan förklaralivstillfredsställelse och känsla av sammanhang (KASAM) hos svenska studenter och 2) omKASAM har en modererande effekt på sambandet mellan extroversion-introversion ochlivstillfredställelse. En enkätundersökning utfördes med 163 svenska universitetsstudenter.Resultatet av regressionsanalyser visade att extroversion predicerar både livstillfredsställelseoch KASAM, och att KASAM har en modererande effekt på sambandet mellan extroversionoch livstillfredsställelse. Vi kan dra slutsatsen att extroverta personer känner högrelivstillfredsställelse, och att hög KASAM har en modererande effekt på detta samband. Merspecifikt, att extroverta personer med hög KASAM, troligen också känner höglivstillfredsställelse. Huruvida man är utåtriktad eller tillbakadragen har således betydelse förmänniskors välmående.

Andelen äldre i samhället ökar. Med åldrandet följer nedsatt fysisk förmåga, förändrade socialt nätverk och ökad sjukdomsförekomst vilket kan påverka hälsan. Hälsa som en subjektiv upplevelse utgörs av flera dimensioner av välbefinnande där livstillfredsställelse är en dem. Syftet med studien var att beskriva självskattad hälsa, livstillfredsställelse och dess förändring över tid, samt livsgnista hos personer över 80 år. Metoden som användes var en longitudinell skattning av upplevd hälsa samt livsgnista år 1999 och 2017 hos 10 personer över 80 år. Semistrukturerade intervjuer med samma 10 personer genomfördes avseende deras upplevelse av livstillfredsställelse idag samt för 20 år sedan Resultatet visade att livsgnistan hos de flesta av deltagarna var hög. Självskattad hälsa hade sjunkit sedan 1999 för flertalet, ingen av deltagarna skattade sin hälsa som förbättrad men inte heller skattade någon sin hälsa som dålig. Tre av deltagarna skattade sin hälsa som mycket bra. Intervjuerna resulterade i beskrivningar av livstillfredsställelse idag och för 20 år sedan där tre kategorier i vardera tidsaspekten identifierades. Livstillfredsställelse idag utgjordes av kategorierna: acceptans för hur livet är idag, mening med tillvaron och konsekvenser av åldrandet.  Livstillfredsställelse för 20 år sedan utgjordes av kategorierna: livet gick sin gilla gång, saker som berikade livet samt hälsa och sammanhang. Slutsatser som kan dras av denna studie är att de äldre upplever livstillfredsställelse och hög livsgnista. Det finns en tendens att högre skattad hälsa är kopplat till högre livsgnista. Skattad hälsa samt faktorer som bidrar till livstillfredsställelse förändras över tid i samband åldrande. Det finns förutsättningar för de äldre att uppleva hög nivå av livstillfredsställelse trots de konsekvenser som åldrandet kan ha på hälsan. Det är av vikt för distriktssköterskor att bedöma äldre personers subjektiva hälsa. Detta för att kunna planera vårdinsatser på ett sätt som ger de bästa förutsättningarna för denna aspekt av hälsa samt en personcentrering av vården.

Syftet med denna studie är att, ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv, undersöka hur gymnasieelever i år tre vid Handels- och administrationsprogrammet resonerar om sin framtida karriär i termer av karriäranpassningsbarhet. Studien är en tvärsnittsstudie som bygger på åtta kvalitativa intervjuer. Teorin om karriärkonstruktion används som teoretisk grund för genomförd analys. Slutsatsen i studien är att det finns bidragande och hämmande faktorer som avgör individers utveckling av karriäranpassningsbarhet. Socialt stöd samt studie- ochyrkesvägledande insatser kan bidra till utvecklandet av karriäranpassningsbarhet och förmågan att hantera en föränderlig arbetsmarknad. Ett samband påvisas mellan karriäranpassningsbarhet, framtidstro, mål och livstillfredsställelse. För individer med en låg karriäranpassningsbarhet, som saknar socialt stöd eller mål kan karriärproblem förekomma, vilket kan hämma känslan av livstillfredsställelse.

Samtidigt som människor får allt bättre villkor inom arbetslivet och möjligheterna till en rik fritid är i det närmaste obegränsade, ökar antalet sjukskrivningar relaterade till psykisk ohälsa, och då främst mildare depressioner och utmattningssyndrom. Syftet med den här studien var att undersöka om och i sådana fall i vilken grad människors generella välmående stod i relation till positiva respektive negativa affekter de upplevde på arbetet respektive på fritiden. Mina hypoteser var att positiva affekter på arbetet och på fritiden ökade det generella välmåendet hos människor samt att negativa affekter på arbetet och på fritiden minskade detsamma. Åttiotre vuxna och yrkesaktiva personer deltagare deltog i studien, 59 kvinnor och 24 män. De fyllde i en enkät i fyra delar som inkluderade demografiska frågor; två förkortade varianter av Positive and Negative Affect Schedule (PANAS) samt Välmåendeskalan. Resultaten av studien visade att negativa affekter på arbetet korrelerade allra mest med det generella välmåendet, därefter kom positiva affekter på arbetet och positiva affekter på fritiden. Det förelåg ingen signifikans i mätningarna när det kom till negativa affekter på fritiden och deras relation på välmåendet. Den slutsats man kan dra av denna studie är att människors generella välmående i hög grad står i relation till hög andel positiva respektive låg andel negativa affekter på arbetet.