Bakgrund: Mjukdelssarkom är en ovanlig cancerform som behandlas med kirurgi, strålbehandling och cytostatika. Dessa behandlingar kan orsaka funktionsnedsättning som påverkar livstillfredsställelsen hos individerna som drabbas. Livstillfredsställelse är den subjektiva upplevelsen av livskvalitet. Syfte: Beskriva hur livstillfredsställelsen påverkats av diagnos, behandling och funktionsnedsättning vid mjukdelssarkom. Metod: Kvalitativ ansats innefattande åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna transkriberades före analys med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Genom analysen framkom ett övergripande tema Vidare i livet. Temat omfattar kategorierna Reaktion vid diagnos, Upplevelse av behandling, Livet efter sjukdom och Må bra Slutsats: Besvär förekommer i vardagen men individerna begränsas inte av dem, de upplever ingen funktionsnedsättning. Livstillfredsställelsen var påverkad under behandlingen. Efter avslutad behandling det vill säga vid tidpunkt för intervjun ansåg forskningspersonerna att deras livstillfredsställelse inte var påverkad. / Background: Soft tissue sarcoma is a rare form of cancer treated with surgery, radiotherapy and cytostatic. These treatments can cause impairment that affects the life satisfaction for those affected. Life satisfaction is the subjective experience of quality of life. Purpose: Describe how life satisfaction has been affected by the diagnosis, treatment and disability of soft tissue sarcoma. Method: Qualitative approach included eight semi structured interviews. The interviews were transcribed before analysis with qualitative content analysis Result: Through the analysis, an overall theme emerged Further in life. The theme covers the categories Reaction in diagnosis, Experience of treatment, Life after illness and Feel good Conclusion: Discomfort occurs in everyday life, but individuals are not restricted by them, they experience no disability. Life satisfaction was affected during treatment. After termination of treatment, ie at the time of the interviews, the researchers felt that their life satisfaction was not affected.

De senaste årtiondena har forskning visat att det finns flera fördelar med att ha en välutvecklad emotionell intelligens. Syftet med denna studie var att undersöka vilken effekt den emotionella intelligensen har på människors subjektiva välbefinnande med samtidig kontroll för effekten av personlighet. Syftet var också att studera om den emotionella intelligensen kan påverka sambandet mellan personlighet och subjektivt välbefinnande. I en tvärsnittsstudie samlades data in via en enkät som mätte deltagarnas emotionella intelligens, personlighet samt subjektiva välbefinnande via delkomponenterna livstillfredsställelse och lycka. Totalt deltog 275 svenska respondenter i åldrarna 18-70 år. Resultatet visade att emotionell intelligens positivt förutspådde både subjektivt välbefinnande samt delkomponenterna livstillfredsställelse och lycka. Dessutom var den emotionella intelligensen en starkare prediktor än personlighet för det subjektiva välbefinnandet. Däremot modererade inte emotionell intelligens sambandet mellan respektive personlighetsdrag och subjektivt välbefinnande. Slutsatsen för studien är att en hög grad av emotionell intelligens förutspår ett högt subjektivt välbefinnande och ett lyckligt liv. / A well-developed emotional intelligence has shown to have many benefits. The aim of the present study was to investigate the effect of emotional intelligence on subjective well-being, while controlling for the effect of personality. The study also examined whether the association between personality and subjective well-being changes depending on the level of emotional intelligence. In a survey with a cross-sectional design, trait emotional intelligence, personality and subjective well-being, measured by its two components lifesatisfaction and happiness, were measured. 275 Swedish respondents in the age range of 18-70 years participated in the study. The results showed that emotional intelligence was a strong positive predictor of subjective well-being as well as for life satisfaction and happiness. Moreover, emotional intelligence was a stronger predictor of subjective well-being than personality was. However, emotional intelligence did not moderate the association between personality traits and subjective well-being. The conclusion is that a high level of emotional intelligence predicts high subjective well-being and a happy life.

The purpose of this study was to examine the relation between previously experienced bullying with students’ current risk behaviors. The participants were 341 university students in Sweden and the data were collected with a web-based survey. The results showed that students with high experiences of previous bullying were less satisfied with their lives today than students with low experiences of bullying. In addition, male students who experienced bullying in childhood had higher levels of risk behaviors today, whereas female students who experienced bullying in adolescence had higher levels of risk behaviors today. This could be discussed by the fact that relational bullying, which is more common among females, occurs the most in adolescence, while physical bullying, which is more common among males, occurs mostly in childhood. Future research should control for sensation seeking and risk behaviors in adolescence, as well as the effects of cyberbullying. / Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan tidigare upplevd mobbning och studenters riskbeteenden idag. Deltagarna bestod av 341 universitetsstudenter i Sverige och datainsamlingen genomfördes via en webbaserad enkät. Resultatet visade att studenter som tidigare hade upplevt högre nivåer av mobbning var mindre nöjda med sina liv idag jämfört med studenter som hade upplevt lägre nivåer av mobbning. Dessutom hade manliga studenter som hade upplevt mobbning i barndomen högre riskbeteenden idag, medan kvinnliga studenter som hade upplevt mobbning i tonåren hade högre riskbeteenden idag. Detta kan diskuteras genom att indirekt mobbning, som är vanligare hos kvinnor, oftast uppstår under tonåren, medan fysisk mobbning, som är vanligare hos män, oftast uppstår under barndomen. Framtida forskning borde kontrollera för sensationssökande och riskbeteenden i tonåren, samt effekterna av nätmobbning.

Syftet med denna studie var att undersöka äldre människors (pensionärers) välmående genom att analysera samband mellan upplevd stress, självkänsla och livstillfredställelse i relation till kön, ålder, utbildningsnivå och civilstånd. Studien grundades på en enkätundersökning där 91 äldre individer deltog. Enkäten konstruerades med hjälp av skalorna Perceived Stress Scale (PSS) som mäter stress, Rosenbergs Self-Esteem Scale (RSES) som mäter självkänsla och Satisfaction With Life Scale (SWLS) som mäter livstillfredsställelse. Resultaten visade att det fanns signifikant samband mellan upplevd stress, självkänsla och livstillfredsställelse samt signifikanta skillnader mellan män och kvinnor gällande stress och livstillfredsställelse. Kvinnliga deltagare upplevde mer stress, hade lägre livstillfredsställelse och självkänsla än män. Resultaten visade att kön, livstillfredsställelse och självkänsla signifikant predicerar stress. / The aim of the study was to examine wellbeing of older people (pensioners)by analyzing the relationship between perceived stress, self-esteem and life-satisfaction in relation to gender, age, educational level and marital status. The study was based on a survey where 91 older individuals participated. The survey included Perceived Stress Scale (PSS) measuring stress, Rosenberg’s Self-Esteem Scale (RSES) measuring self-esteem and Satisfaction With Life Scale (SWLS), measuring life satisfaction. The results showed that there were significant relationships between perceived stress, self-esteem and life satisfaction, as well as significant differences between men and women regarding stress and life satisfaction. Females experienced more stress, had lower life satisfaction and self-esteem than males. The results also showed that gender, life satisfaction and self-esteem significantly predict stress.

Stroke är en sjukdom som påverkar den mentala hälsan och livskvaliteten hos den drabbade. Författarna vill belysa vikten av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för patienter med stroke. Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av arbetsterapeutiska interventioner och rehabilitering för mental hälsa och livskvalitet hos patienter med stroke. Materialet till den kvantitativa litteraturstudien samlades in från databaserna CINAHL, PubMed, Psycinfo samt OT seeker. Alla artiklar kvalitetsgranskades med ett protokoll och analyserades utifrån likheter och skillnader. Studierna visade på att patientens livskvalitet påverkades negativt av depressiva symtom. De skadliga konsekvenserna av stroke reduceras om rehabilitering skedde i tidigt stadie efter insjuknandet, till exempel Post stroke depression (PSD) som var starkt associerad till låg livskvalitet. Konventionell arbetsterapeutisk behandling gav lika eller bättre effekt än teknologiska behandlingar. Arbetsterapi visade sig ha en positiv inverkan på patienternas mentala hälsa och livskvalitet. Författarna ser dock ett behov av ytterligare forskning i hur professionen kan förbättra bemötandet av den mentala hälsan hos patienter med stroke.

Uppsatsens övergripande syfte var att undersöka profiler av samsjuklighet mellan depressiva symtom och olika undergrupper av social ångest hos unga vuxna (20-24 år) samt dess samband med livstillfredsställelse och upplevd social funktionsnedsättning inom yrkesliv/studier respektive sociala aktiviteter. Data har inhämtats via självskattningsformulär. Resultaten analyserades genom en klusteranalys. Två profiler med samsjuklighet mellan undergrupper av social ångest och depressiva symtom framkom. Denna samsjuklighet verkar vara relaterad till både en lägre grad av upplevd livstillfredsställelse samt till funktionsnedsättning inom två domäner, yrkesliv/studier och sociala aktiviteter. / The main purpose of this thesis was to investigate profiles of comorbidity between depressive symptoms and different subgroups of social anxiety in young adults (20-24 years) and its relationship to life satisfaction and social dysfunction within the domains occupation/education and social activities. The data used was gathered through questionnaires. The results were analyzed with cluster analysis.  Two profiles with comorbidity between subgroups of social anxiety and depressive symptoms were found. This comorbidity seems to be related to a lower level of experienced life satisfaction and to dysfunction within two domains, occupation/education and social activities.

No description available.

Bakgrund: Mer än hälften av nyexaminerade revisorsassistenter lämnar revisionsyrket inom tre år. Revisionsbranschen präglas av en intensiv högsäsong som påverkar välmåendet negativt hos många revisorer. Välmåendet påverkas av balansen mellan arbetet och fritiden, arbetstillfredsställelse och livstillfredsställelse. Försämring bidrar enligt tidigare forskning till personalomsättning. Eftersom revisionsbyråerna investerar mycket i revisorsassistenterna har de incitament att behålla sina anställda. Syfte: Syftet med studien är att utforska hur före detta revisorsassistenter resonerar kring det subjektiva välmåendet och hur det, i förhållande till andra aspekter, bidragit till valet att lämna revisionsyrket innan auktorisation. Metod: Studien tillämpar en intervjumetod med en huvudsaklig deduktiv ansats. Primärdata har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med elva före detta revisorsassistenter som har arbetat på Big 4-byråer. Empirin har analyserats tematiskt. Slutsats: Studien indikerar att det finns flera anledningar till att revisorsassistenter byter yrke. Det har visats finnas missnöje med låg lön i samband med hög arbetsbörda och många arbetstimmar under högsäsongen. Yrken som kräver samma yrkeserfarenhet ger dessutom högre lön för mindre arbete. Studien indikerar även att revisionsyrket används som ett insteg till andra karriärmöjligheter. / Introduction: More than half of newly graduated audit assistants leave the audit profession within three years. The audit industry is characterized by an intense peak season that adversely affects the well-being of auditors. Well-being is affected by work-life balance, job satisfaction and life satisfaction. Declined well-being contributes to turnover, according to prior research. As the audit firms invest a lot in the audit assistants, there are incentives to keep their employees. Purpose: The purpose of the study is to explore how former auditor assistants reason about their subjective well-being and how, in relation to other aspects, it contributed to the choice to leave the audit profession before authorization. Method: The study applies an interview method with a mainly deductive approach. Primary data has been collected through semi-structured interviews with eleven former audit assistants who have worked at Big 4 firms. The empirical data was analysed thematically. Conclusion: The study indicates that there are several reasons why audit assistants change professions. The study finds dissatisfaction with low salary in connection with high workload and many working hours during the peak season. In addition, occupations that require the same professional experience provide higher pay for less work, which contributes to changes in profession. The study also indicates that the audit profession is used as an entry to other career opportunities.

Youths’ transition into adulthood can be challenging, especially when this transition implies acontinuation of education, thus a continuation of the financial dependency in early adulthood.There are an array of developmental tasks and challenges young people go through, and some ofthese tasks can be conflicting: pursuing an academic track versus having financialindependence. These new challenges can impact on youths’ wellbeing.However, having a goodparentalandpeer attachment have been shown to ease these transitions and have positive effectson wellbeing.In this current study we aimed to examine if parental and peer attachment couldsignificantly predict outcomes in psychological wellbeing(i.e., presence of life satisfaction andselfesteemand absence of depression) in university students (Mean age=22.5, SD= 2.0). Theresults showed that parentalandpeer attachment are significantly related to youths’ lifesatisfaction with one exception. Father attachment was not related to youths’ selfesteem.Insummary parentalandpeer attachment do contribute to significant increases in psychologicalwellbeing. / Ungdomars övergång till vuxenlivet kan vara utmanande,speciellt när denna övergång innebär enfortsättning av utbildning, vilket leder till en fortsättning av att vara finansiellt beroende i tidigtvuxenliv. Det finns en mängd utvecklingsrelaterade uppgifter och utmaningar som unga personergår igenom och vissa av dessa uppgifter kan vara motstridande: att gå den akademiska vägeneller vara finansiellt oberoende. Dessa nämnda utmaningar kan påverka ungdomarsvälbefinnande. Dock har det visat sig att ha en god anknytning till föräldrar och vänner kanunderlätta dessa övergångar och samtidigt ha positiva effekter på välbefinnande. Målet medstudien var att undersöka om föräldraochvänanknytning kunde signifikant förklara utfall ipsykologiskt välbefinnande (närvaro av livstillfredsställelse och självkänsla och frånvaro avdepression) i universitetsstudenter (Medelålder= 22,5, SD= 2,0). Resultaten visade att föräldraochvänanknytning var signifikant relaterat till universitetsstudenters tillfredsställelse med livet.Det fanns dock ett undantag då anknytning till fadern ej var signifikant relaterat till självkänsla. Sammanfattningsvis bidrar föräldraochvänanknytning till signifikanta ökningar i psykologisktvälbefinnande.

Den här studien har undersökt huruvida det föreligger något samband mellan prokrastinering, self-compassion och livstillfredsställelse. Det har även undersökts om studenter prokrastinerar i högre grad än de som arbetar. Studien har genomförts med en enkät som delats på internet och som till största delen spridits i Facebook-grupper. Det var 96 respondenter som svarade på enkäten och av dessa arbetade 61 personer och 35 studerade. Genom histogram framkom att underlaget för prokrastinering och livstillfredsställelse inte var normalfördelat. För att testa huruvida det föreligger någon signifikant skillnad mellan de som arbetar och de som studerar avseende prokrastinering, har det icke-parametriska testet Mann Whitney U använts. Resultatet visade att en signifikant skillnad föreligger och det är studenterna som i genomsnitt prokrastinerar i högst grad. Även skillnaden i grupperna avseende livstillfredsställelse testades med Mann Whitney U och en signifikant skillnad återfanns även här. Self-compassion jämfördes mellan studenter och arbetande med ett oberoende t-test, men någon signifikant skillnad förelåg inte. Vidare genomfördes korrelationsundersökningar, vilka testades med Spearman´s rho. Resultatet visade att det förelåg signifikanta korrelationer mellan prokrastinering och self-compassion samt self-compassion och livstillfredsställelse, men korrelationerna var relativt svaga. Slutsatsen blev således att studenterna prokrastinerade i högre grad än de som arbetade och att det fanns en signifikant negativ korrelation mellan prokrastinering och self-compassion samt en signifikant positiv korrelation mellan self-compassion och livstillfredsställelse. / The present study has examined whether there is any correlation between procrastination, self-compassion and life satisfaction and also whether students procrastinate to a greater extent than those who work. The study was conducted with a survey that was shared on the internet and was mainly distributed in Facebook groups. There were 96 respondents who answered the questionnaire and of these 61 worked and 35 studied. Histograms showed that the substrate for procrastination and life satisfaction was not normally distributed. To test whether there is any significant difference between those working and those studying when it comes to procrastination, the non-parametric Mann Whitney U test has been used. The results showed that there is a significant difference and it is the students who, on average, procrastinate most. The difference in life satisfaction groups was also tested with Mann Whitney U and a significant difference was also found here. The results from the self-compassion scale were tested with an independent t-test, and no statistically significant result was found. Correlation studies were also conducted, which were tested with Spearman´s rho. The results showed that there were significant correlations between procrastination and self-compassion as well as self-compassion and life satisfaction, but the correlations were relatively weak. The conclusion was that the students procrastinated to a greater extent than those who worked, and there was a significant negative correlation between procrastination and self-compassion and a significant positive correlation between self-compassion and life satisfaction.