<p>En effektiv och lönsam logistik kan företag använda som en konkurrensfördel. Det gäller att hitta en balans mellan att exempelvis ge hög service till kunderna och samtidigt tvingas ta hänsyn till höga kostnader för lagerhållning. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur Peak Performance hanterar denna balans mellan logistikkostnader, kapitalbindning, leveransservice och miljö. Tre av dessa delar är hämtade från en modell av Lumsden (1998). Vi har därefter modifierat modellen och tillfört den fjärde komponenten, miljö. För att besvara vårt syfte har vi genomfört två intervjuer med personer väl insatta i det vi avsåg studera. Vår slutsats är att Peak Performance fokuserar mest på logistikkostnader där låga transportkostnader prioriteras, kapitalbindning kommer i andra hand, sedan leveransservice och därefter kommer miljön. Balansen kan anses vara något skev idag. Låga tranportkostnader prioriteras på bekostnad av miljövänliga transportalternativ. Detta är något som vi anser att Peak i framtiden bör fokusera mer på då det skulle kunna utgöra en konkurrensfördel.</p>

En effektiv och lönsam logistik kan företag använda som en konkurrensfördel. Det gäller att hitta en balans mellan att exempelvis ge hög service till kunderna och samtidigt tvingas ta hänsyn till höga kostnader för lagerhållning. Denna uppsats syftar till att beskriva och analysera hur Peak Performance hanterar denna balans mellan logistikkostnader, kapitalbindning, leveransservice och miljö. Tre av dessa delar är hämtade från en modell av Lumsden (1998). Vi har därefter modifierat modellen och tillfört den fjärde komponenten, miljö. För att besvara vårt syfte har vi genomfört två intervjuer med personer väl insatta i det vi avsåg studera. Vår slutsats är att Peak Performance fokuserar mest på logistikkostnader där låga transportkostnader prioriteras, kapitalbindning kommer i andra hand, sedan leveransservice och därefter kommer miljön. Balansen kan anses vara något skev idag. Låga tranportkostnader prioriteras på bekostnad av miljövänliga transportalternativ. Detta är något som vi anser att Peak i framtiden bör fokusera mer på då det skulle kunna utgöra en konkurrensfördel.

Degree project in Logistics, 30 credits, The Business Administration and Economics Programme, Linnaeus University, 4FE05E, Spring 2013 Authors: Ida Nilsson &amp; Malin Skacke Tutor: Peter Berling Examiner: Helena Forslund Title: Increased profit potential by controlling customers’ ordering patterns -­‐ A case study at Oatly Background: Oatly manufactures and sells oat-­‐based products and deliveries are today carried out through an external distributor. The company is going through a re-­‐organisation and will in the future be managing stock keeping and planning of deliveries with their own resources. The customers’ present ordering frequency and volume differ substantially, leading to unnecessary costs. In order to reduce their costs, Oatly will have to influence the customers’ ordering patterns. Purpose: To identify what ordering patters Oatly’s eleven customers have and what logistical costs each creates and what drives the costs. Furthermore, the purpose is to determine how the customers most appropriately can be steered towards larger order volumes less frequent to increase Oatly’s profit potential. Methodology: A positivistic angle has been used throughout the report with a deductive approach. The report is a case study of the company Oatly and a qualitative research strategy has mainly been used. A certain amount of quantitative data has also been used and all numbers and costs in the report are fictional due to confidential reasons. Theoretical and empirical evidence has been analysed to draw any eventual conclusions. Conclusions: The report’s problem based questions have been answered with a number of conclusions. The ordering pattern of Oatly’s customers differentiate in terms of volume and frequency, which can be due to the customer’s size and what resellers they have. An additional conclusion is that logistical costs arise in combination with the activities of reloading, transportation and administration. The extent of these activities differs from one another and therefore contributes to differences in the costs between the customers. The costs are primarily driven by number of incompletely ordered pallets, volume as well as the number of orders. The customer’s ordering patterns can be controlled with the help of controlling methods and the most appropriate ones are gradual order discount in combination with a fee for ordering on a non-­‐agreed day as well as good communication and well formulated contracts. Keywords: Ordering patterns, logistical costs, discount, ordering related incitements, contracts.

Bakgrund: Valet av distributionsstruktur har en betydande roll på hur ett företag presterar, där strukturen ska spegla strategin. Beslutet påverkar bland annat tre olika perspektiv; logistikkostnader, leveransservice och miljöpåverkan. Tillsammans utgör de grunden för ett företags försörjningskedja. Det finns dock inte en standardlösning som kan tillämpas på alla företag. Därför kan ett ramverk utformas som rangordnar olika aspekter som påverkas av distributionsstrukturen. Ramverket kan sedan appliceras på ett specifikt företag och utifrån deras preferenser skapa förbättringsförslag. Syfte: Syftet med studien är att analysera och lyfta fram förbättringsförslag åt Trelleborg Sealing Profiles gällande deras distributionsstruktur. Ett teoretiskt ramverk utformas för att förbättra beslutsunderlaget vid val av distributionsstrukturer med senareläggning av kundanpassade produkter med avseende på kostnader, leveransservice och miljöpåverkan. Ramverket tillämpas på fallföretagets nuvarande distributionsstruktur för att sedan jämföra de olika distributionsalternativen utifrån ramverkets aspekter. Studien avslutas med förbättringsförslag till TSPs distributionsstruktur baserade på det teoretiska ramverket. Tillvägagångssätt: Studien som genomförts är en fallstudie på Trelleborg Sealing Profiles i Värnamo. Genom observationer, semi-strukturerade och ostrukturerade intervjuer har relevant data samlats in och på så vis har fallföretagets nuläge visualiserats i form av en processkarta och en supply chain map. Därefter har ett teoretiskt ramverk utformats för val av distributionsstruktur och hur valet påverkar de olika perspektiven logistikkostnader, leveransservice och miljöpåverkan. Slutligen appliceras ramverket på företaget och tillsammans med olika beräkningar har förbättringsförslag utifrån analysen presenterats. Slutsats: Baserat på resultatet av studien kan det konstateras att det finns stora fördelar att implementera direktleverans för alla skarvade artiklar. Ur ett kostnadsperspektiv finns det goda besparingsmöjligheter gällande hanteringskostnader, lagringskostnader och administrativa kostnader. Däremot förväntas transportkostnaderna att öka ifall goda avtal med externa transportörer inte lyckas förhandlas fram. Ur ett leveransservice perspektiv är direktleverans fördelaktigt då bland annat ledtiden är kortare och högre flexibilitet uppnås. Däremot förväntas trafik- och transport arbetet bli större vid direktleverans eftersom transporternas kapacitetsutnyttjande blir sämre och därmed orsakar en större miljöpåverkan. / Background: The choice of distribution structure has a significant role in how a company performs and should reflect the chosen business strategy. The decision affects among many things, three different perspectives, logistic costs, delivery service and environmental impact. Together they constitute the company’s supply chain. However a standard solution which is applicable to all companies does not exist, therefore a framework is developed which ranks the different aspects that are affected by the distribution structure. The framework is then applicable to a specific company and can be used to create suggestions for improvement based on their preferences and needs. Purpose: The purpose of this study is to analyze and present suggestions for improvement in regards to the distribution structure of Trelleborg Sealing Profiles. A theoretical framework is developed for the purpose of improving decision making during the choice of distribution structures with a postponement strategy in regards to costs, delivery service and environmental impact. The framework is applied to the case company’s current distribution structure in order to compare the different distribution alternatives. The study is concluded with suggestions of improvement for the current distribution structure of Trelleborg Sealing Profiles based on the theoretical framework. Methodology: The conducted study is a case study of Trelleborg Sealing Profiles in Värnamo. Data has been collected through observations, semi-structured and unstructured interviews in order to visualize the current situation in the form of a process map and a supply chain map. Thereafter a theoretical frame work was developed for the choice of distribution structure and to predict how the choice of distribution affects the different perspectives; logistic costs, delivery service and environmental impact. Lastly, the framework is applied to the company and together with different calculations, suggestions for improvement have been presented. Conclusion: Based on the results of the study, it can be noted that there are great advantages of implementing direct shipping for all spliced goods. From a cost perspective there are major savings opportunities in regards to handling costs, warehousing costs and administrative costs. On the other hand it is expected that transport costs will increase unless advantageous contracts with external forwarders are negotiated. From a delivery service perspective, distribution through direct shipping is advantageous as it leads to shorter lead times and greater flexibility. However, direct shipping will result in lower fill rate, as the capacity utilization is decreased and contributes to a higher environmental impact.

Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplex på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik. I och med detta ligger det i vårt intresse att undersöka huruvida företag som arbetar med ett VMI-system upplever de teoretiska effekterna och om det finns effekter av VMI-samarbeten som teorin inte beskriver. Problemformulering: Vilka effekter, angående de logistiska aktiviteterna, innebär ett VMI-samarbete i en dyad inom tillverkningsindustrin och hur stämmer de överens med de effekter teorin beskriver? Metod: Genom att använda fallstudien som forskningsmetod, har vi undersökt vårt problem. Vidare har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt vid datainsamlingen. De undersökta företagen har valts ut genom ett icke-sannolikhetsurval och när vi har dragit våra slutsatser har vi utgått från en deduktiv ansats. Teori: Vi har byggt vår teori på fyra huvudområden/logistiska aktiviteter, leveransservice, logistikkostnader, produktion och lagerhållning. Vidare har vi beskrivit hur områdena påverkas positivt såväl som negativt av VMI. Empiri: Vår empiriska undersökning har genomförts i två dyader, inom tillverkningsindustrin, som använder eller har använt sig av VMI. Vi har undersökt hur företagen har upplevt/upplever samarbetet och vilka effekter de har erfarit/erfar inom de fyra logistiska aktiviteterna. Resultat: Resultatet har vi grundat på en jämförelse mellan vår teoretiska och empiriska undersökning. Vi har här kommit fram till att de positiva effekterna, som teorin beskriver, i större utsträckning stämmer överens med vad företag inom tillverkningsindustrin upplever än de negativa effekterna. Hur väl effekterna överensstämmer skiljer sig åt mellan de olika logistiska aktiviteterna.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, EKL 361, VT 2007. Författare: David Brandt, Tina Rubin och Joel Valberg. Handledare: Roger Stokkedal Examinator: Petra Andersson Titel: Vendor Managed Inventory – vad får det för effekter? En jämförelsestudie mellan teorins beskrivna effekter och upplevda effekter inom tillverkningsindustrin. Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplex på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik. I och med detta ligger det i vårt intresse att undersöka huruvida företag som arbetar med ett VMI-system upplever de teoretiska effekterna och om det finns effekter av VMIsamarbeten som teorin inte beskriver. Problemformulering: Vilka effekter, angående de logistiska aktiviteterna, innebär ett VMI-samarbete i en dyad inom tillverkningsindustrin och hur stämmer de överens med de effekter teorin beskriver? Metod: Genom att använda fallstudien som forskningsmetod, har vi undersökt vårt problem. Vidare har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt vid datainsamlingen. De undersökta företagen har valts ut genom ett ickesannolikhetsurval och när vi har dragit våra slutsatser har vi utgått från en deduktiv ansats. Teori: Vi har byggt vår teori på fyra huvudområden/logistiska aktiviteter, leveransservice, logistikkostnader, produktion och lagerhållning. Vidare har vi beskrivit hur områdena påverkas positivt såväl som negativt av VMI. Empiri: Vår empiriska undersökning har genomförts i två dyader, inom tillverkningsindustrin, som använder eller har använt sig av VMI. Vi har undersökt hur företagen har upplevt/upplever samarbetet och vilka effekter de har erfarit/erfar inom de fyra logistiska aktiviteterna. Resultat: Resultatet har vi grundat på en jämförelse mellan vår teoretiska och empiriska undersökning. Vi har här kommit fram till att de positiva effekterna, som teorin beskriver, i större utsträckning stämmer överens med vad företag inom tillverkningsindustrin upplever än de negativa effekterna. Hur väl effekterna överensstämmer skiljer sig åt mellan de olika logistiska aktiviteterna.

<p>Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplex på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik. I och med detta ligger det i vårt intresse att undersöka huruvida företag som arbetar med ett VMI-system upplever de teoretiska effekterna och om det finns effekter av VMI-samarbeten som teorin inte beskriver.</p><p>Problemformulering: Vilka effekter, angående de logistiska aktiviteterna, innebär ett VMI-samarbete i en dyad inom tillverkningsindustrin och hur stämmer de överens med de effekter teorin beskriver?</p><p>Metod: Genom att använda fallstudien som forskningsmetod, har vi undersökt vårt problem. Vidare har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt vid datainsamlingen. De undersökta företagen har valts ut genom ett icke-sannolikhetsurval och när vi har dragit våra slutsatser har vi utgått från en deduktiv ansats.</p><p>Teori: Vi har byggt vår teori på fyra huvudområden/logistiska aktiviteter, leveransservice, logistikkostnader, produktion och lagerhållning. Vidare har vi beskrivit hur områdena påverkas positivt såväl som negativt av VMI.</p><p>Empiri: Vår empiriska undersökning har genomförts i två dyader, inom tillverkningsindustrin, som använder eller har använt sig av VMI. Vi har undersökt hur företagen har upplevt/upplever samarbetet och vilka effekter de har erfarit/erfar inom de fyra logistiska aktiviteterna.</p><p>Resultat: Resultatet har vi grundat på en jämförelse mellan vår teoretiska och empiriska undersökning. Vi har här kommit fram till att de positiva effekterna, som teorin beskriver, i större utsträckning stämmer överens med vad företag inom tillverkningsindustrin upplever än de negativa effekterna. Hur väl effekterna överensstämmer skiljer sig åt mellan de olika logistiska aktiviteterna.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,</p><p>EKL 361, VT 2007.</p><p>Författare: David Brandt, Tina Rubin och Joel Valberg.</p><p>Handledare: Roger Stokkedal</p><p>Examinator: Petra Andersson</p><p>Titel: Vendor Managed Inventory – vad får det för effekter? En jämförelsestudie</p><p>mellan teorins beskrivna effekter och upplevda effekter inom tillverkningsindustrin.</p><p>Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplex</p><p>på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och</p><p>önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt</p><p>sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager</p><p>till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när</p><p>det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande</p><p>fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik. I och</p><p>med detta ligger det i vårt intresse att undersöka huruvida företag som arbetar med ett</p><p>VMI-system upplever de teoretiska effekterna och om det finns effekter av VMIsamarbeten</p><p>som teorin inte beskriver.</p><p>Problemformulering: Vilka effekter, angående de logistiska aktiviteterna, innebär ett</p><p>VMI-samarbete i en dyad inom tillverkningsindustrin och hur stämmer de överens</p><p>med de effekter teorin beskriver?</p><p>Metod: Genom att använda fallstudien som forskningsmetod, har vi undersökt vårt</p><p>problem. Vidare har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt vid</p><p>datainsamlingen. De undersökta företagen har valts ut genom ett ickesannolikhetsurval</p><p>och när vi har dragit våra slutsatser har vi utgått från en deduktiv</p><p>ansats.</p><p>Teori: Vi har byggt vår teori på fyra huvudområden/logistiska aktiviteter,</p><p>leveransservice, logistikkostnader, produktion och lagerhållning. Vidare har vi</p><p>beskrivit hur områdena påverkas positivt såväl som negativt av VMI.</p><p>Empiri: Vår empiriska undersökning har genomförts i två dyader, inom</p><p>tillverkningsindustrin, som använder eller har använt sig av VMI. Vi har undersökt hur</p><p>företagen har upplevt/upplever samarbetet och vilka effekter de har erfarit/erfar inom</p><p>de fyra logistiska aktiviteterna.</p><p>Resultat: Resultatet har vi grundat på en jämförelse mellan vår teoretiska och</p><p>empiriska undersökning. Vi har här kommit fram till att de positiva effekterna, som</p><p>teorin beskriver, i större utsträckning stämmer överens med vad företag inom</p><p>tillverkningsindustrin upplever än de negativa effekterna. Hur väl effekterna</p><p>överensstämmer skiljer sig åt mellan de olika logistiska aktiviteterna.</p>

Syfte  Att undersöka en godsterminals logistikflöde med fokus på en automatiserad paketbana för att identifiera slöseri som kan leda till att outnyttjad arbetstid och flaskhalsar. Identifiera orsaker och vidare utveckla problemlösningar som leder till fullt utnyttjad arbetskapacitet genom implementering av Lean-verktyg. Syftet med arbetet har baserats på två forskningsfrågor:   • Hur kan slöseri identifieras och kostnadsoptimeras efter användning av Lean-verktyg inom en godsterminal?   • Hur kan rotorsaker till flaskhals vid automatiserade paketbanor identifieras och motverkas genom användning av Lean-verktyg?   Metod och genomförande  Syftet med arbetet och dess forskningsfrågor har besvarats genom en fallstudie och en litteraturstudie. Fallstudien som utförts bestod av intervjuer och observationer på fallföretaget för att ta reda på hur de arbetar samt hur arbetsprocesserna är utformade för att kunna identifiera slöseri och felprioritering inom terminalens layout kring paketbanan. I litteraturstudien har teori som stödjer logistikkostnader, slöseri och Lean samlats för att kunna besvara rapportens forskningsfrågor.   Resultat  Genom användning av Lean har slöseri vid fallföretagets automatiserade paketbana kunnat identifieras. Väntan var ett av de slöseri som funnits där fokus lagts på att finna en metod för att motverka väntan och på så sätt effektivisera arbetsflödet. Onödiga transporter var också ett problem som blev tydligt vid fallstudien som genomfördes där studien kunnat resultera i avsevärd minskning av avstånd för onödiga transporter där operatörer vid paketbanan istället kan lägga tiden på värdeskapande arbete. Studien har även resulterat i att onödiga arbetsmoment reducerats genom att de identifierats vid paketbanans defektplock. Resultatet av det har frambringat tidsbesparing och en strukturerad arbetsmetod för arbetsmomentet. Samtliga identifieringar av slöseri har resulterat i att flaskhalsar kan motarbetas för att hindra produktionstopp på paketbanan.   Rekommendationer  För att företaget ska motverka flaskhalsar och identifiera slöseri på godsterminalen bör en kartläggning av alla arbetsmoment göras. Fokus bör läggas på varje arbetsmoments lönsamhet samt att personalstyrkan bör utbildas inom Lean om möjligt för att all berörd personalstyrka tillsammans ska kunna sträva mot standardisering och implementering av Lean.

Bakgrund: Inköp står för en omfattande del av en verksamhets totala kostnader och har således blivit en avgörande strategi för att vinna konkurrensfördelar. Det har en direkt inverkan på kostnadsminskning, varav val av leverantörer i synnerhet har en påverkan. Trots detta är forskning kring leverantörsbyten och vad det innebär för kostnader mycket begränsad. Ifall ett leverantörsbyte är aktuellt för ett företag är det viktigt att ha en komplett bild över samtliga kostnader som ett sådant byte kommer innebära. Syfte: Studiens syfte är att utveckla en kostnadsmodell över vilka logistikkostnader som ska tas i beaktning vid byte mellan befintliga direktmaterialleverantörer samt införande av ny direktmaterialleverantör med tillhörande beräkningsunderlag. Denna kostnadsmodell ska öka möjligheten för kostnadsanalys vid leverantörsbeslut. Metod: För att uppnå studiens syfte har en fallstudie på Volvo CE i Braås gjorts. Datainsamling har skett genom såväl primär- som sekundärdata i form av ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer, företagsdokument samt teorier från vetenskapliga artiklar och litteratur. Snöbollsurval har använts vid studiens urval av respondenter. Slutsats: För att strategiska leverantörsbeslut ska vara lönsamma bör företag analysera kostnader genom att såväl identifiera relaterade kostnader som beräkna dem. Detta är i dagsläget ett problem hos Volvo CE vid byte mellan befintliga leverantörer och införande av ny leverantör. Genom att, i denna studie, ha identifierat samtliga logistikkostnader relaterade till dessa processer har en totalkostnadsmodell framställts. Modellen innefattar både relaterade logistikkostnader och beräkningsunderlag som genom standardisering möjliggör implementering av modellen i andra företag. Nyckelord: Logistikkostnader, Leverantörsbyte, Omställningskostnader, Kostnadsmodell, Implementering / Background: Purchasing stands for an extensive part of a company’s total costs and thus has become a decisive strategy for competitive advantages. It has a direct impact on cost reduction, where supplier selection has an impact in particular. Nevertheless, the research on supplier switching and the costs related to a supplier switch is very limited. In case of a supplier switch it is important to have a complete picture of all the costs such change will entail. Purpose: The purpose of the study is to develop a cost model of which logistics cost are to be taken into account when switching between existing suppliers of direct material or introduce a new supplier of direct material. The cost model includes calculations and aims to increase the opportunity for cost-benefit analysis of supplier decisions. Methodology: In order to achieve the purpose of the study, the authors have done a case study at Volvo CE in Braås. Data collection has been done through both primary and secondary data in the form of unstructured and semistructured interviews, documents from the company and theories from scientific articles and literature. Snowball selection has been used to select the respondents for this study. Conclusion: For strategic supplier decisions to be profitable, companies should analyze costs by both identify related costs and calculate them. This is currently a problem at Volvo CE when switching between existing suppliers or introduce a new supplier. By, in this study, having identified all logistics costs related to these processes, a total cost model has been developed. The model includes both related logistics costs and calculations, which through standardization enable implementation of the model in other companies.   Key words: Logistics costs, Supplier switching, Switching costs, Cost model, Implementation