<p>Examensarbetet har utförts på Saab Aerostructures och avdelningen Logistik på Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet. Saab Aerostructures arbetar med utveckling, industrialisering och tillverkning av flygande strukturer, vilket innebär bland annat helikopterkabiner till NH90, vingbalkar till Airbus A380, dörrar till Boeing 787 Dreamliner och kompletta skrov till JAS 39 Gripen.</p><p>Traditionellt har fokus legat på att ha en störningsfri produktion, men för att förbättra lönsamheten har Saab beslutat att börja arbeta mer effektivt i sin materialförsörjning och har på grund av detta behov av att kunna mäta dess effektivitet. Syftet med examensarbetet är därför att ta fram och definiera nyckeltal som mäter den logistiska effektiviteten i Saab Aerostructures materialförsörjning.</p><p>Nyckeltalen som tas fram ska kunna beräknas med hjälp av den data som finns tillgänglig i affärssystemet, ERP. Det innebär att resultatet av examensarbetet består av ett antal framtagna nyckeltal inklusive information om vilken data från affärssystemet som ska användas samt hur de ska beräknas. Resultatet ska fungera som en input till den som ska genomföra implementeringen av nyckeltalen.</p><p>För att uppfylla detta har vi dels genomfört en teoretisk studie som ledde fram till vilka mått som kan vara aktuella att mäta för att åskådliggöra den logistiska effektiviteten i materialförsörjningen och dels via en kartläggning av Saabs materialförsörjning identifierat ett antal intressenter som kan ha behov av nyckeltal. Därefter genomfördes en undersökning med hjälp av bland annat intervjuer i syfte att ta reda på vilka behov av respektive mått intressenterna har.</p><p>Utifrån dessa mått och behov skapades önskade definitioner på nyckeltal helt utan hänsyn till vilken data som finns tillgänglig i affärssystemet. Med dessa definitioner som grund studerades sedan affärssystemet för att undersöka om nyckeltalen kan beräknas med befintlig data och i så fall hur och med vilken data beräkningarna ska utföras. De slutgiltiga nyckeltalen som definierades var:</p><p>• Varulager: Hur mycket kapital som binds i varulager.</p><p>• Omsättningshastighet i varulager: Antal gånger per år kapitalet i varulagret har omsatts.</p><p>• Svinn i varulager: Andel av varulagrets värde som försvunnit.</p><p>• Total intern ledtid i materialförsörjningen: Genomsnittlig tid som en leverans tar från ankomst till inlagring.</p><p>• Leveransprecision: Andel leveranser som inkommit i tid.</p><p>• Leveransavvikelse: Antal dagar som inkommande leveranser avviker från önskat datum.</p><p>• Kvalitetsprecision: Andel leveranser utan avbrott i ankomstkontrollen.</p><p>• Leveranskvalitet: Andel leveranser som både har kommit i tid och inte orsakat avbrott i ankomstkontrollen.</p><p>• Servicegrad: Andel materialrader som uppfylldes under behovsdagen.</p><p>• Täcktid i varulager: Antal dagar som produktionens behov kan tillgodoses med aktuellt lagersaldo.</p> / <p>This Master Thesis has been carried out at Saab Aerostructures and the Department of Logistics Management at Linköping University. Saab Aerostructures develop, industrialize and manufacture aerostructures, including forward fuselage structures for the NH90 helicopter, the mid and outer leading edges of the Airbus A380 wing, cargo and access doors for the Boeing 787 Dreamliner and the entire structure for JAS 39 Gripen.</p><p>Traditionally Saab has focused on serving their production units without causing problems, but to improve profitability they have decided to work more efficient and effective in the materials supply processes and therefore they need to be able to measure their performance. The purpose of this thesis is to develop and define metrics for measuring logistics efficiency and effectiveness in Saab Aerostructures’ materials supply.</p><p>The metrics should be calculated with data from Saab’s ERP system. Therefore the result of the thesis consists of a number of developed and defined metrics, including what data from ERP that should be used and how the metrics should be calculated. The result is intended to act as input for the future implementation of the metrics.</p><p>To achieve this we first made a theoretical research to determine which measures that could be used for measuring logistics efficiency and effectiveness in the materials supply and then, by mapping Saab’s materials supply, we identified a number of organizational functions that could be interested in metrics showing materials supply performance. After that we interviewed individuals in the identified organizational functions to be able to identify which needs of the measures the have.</p><p>From these measures and needs we developed requested definitions for metrics without taking into consideration what data that is available in the ERP system. With these definitions as a basis we then studied the ERP system to see if the metrics could be calculated with the available data and if so how and what data they should be calculated with. The final metrics that we defined were:</p><p>• Inventory: Capital tied up in inventory.</p><p>• Inventory Turnover Rate: Number of times a year that the inventory has been turned over.</p><p>• Waste: Percentage of inventory waste.</p><p>• Total Internal Lead Time in the Materials Supply: Average time from receiving to put away.</p><p>• On-time Delivery: Percentage of on-time deliveries.</p><p>• Delivery Deviation: Number of days that deliveries diverge from requested delivery date.</p><p>• Right-Quality Delivery: Percentage of deliveries that passed the receiving inspection without interruption.</p><p>• Delivery Performance: Percentage of deliveries that arrived on time and passed the receiving inspection without interruption.</p><p>• Service Level: Percentage of material rows fulfilled on time.</p><p>• Days of Supply: Number of days that today’s inventory can supply the production units.</p>

Bakgrund: Prestationsmätning syftar till att styra organisationen i en riktning som ligger i linje med företagets övergripande mål och strategi. Det är ett styrmedel som initialt designades för industrisektorn, vilket resulterat i att frågor ställts huruvida mätningen kan appliceras på tjänsteverksamheter. Revisionsbranschen är en form av professionell tjänsteverksamhet, där många immateriella faktorer involveras i arbetet. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur prestationsmätningen är utformad inom revisionsbranschen, ur revisorns perspektiv. Ytterligare fördjupning inom produktivitet kommer att genomföras, för att se hur revisionsbyråer arbetar med mätning kring detta. Metod: Denna studie har utgått från en kvalitativ metod med abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med auktoriserade revisorer. Detta med syftet att få svar på våra frågeställningar samt få en djupare förståelse för prestationsmätning inom revisionsbranschen. Slutsats: Vi kan konstatera att fokus gällande prestationsmätningens utformning inom revisionsbranschen ligger på icke-finansiella mått på operativ nivå och att finansiella mått utgör en större del högre upp i organisationen. Att utvärdera och motivera är två framträdande anledningar till att mäta prestation. Vidare är debiteringsgrad ett frekvent använt mått för att mäta produktivitet. / Background: Performance measurement aims to steer the organization in a direction that is in line with the company’s overall goals and strategy. It is a control tool that was initially designed for the industrial sector, which resulted in questions being asked as to whether the measurement can be applied to the service sector. The auditing industry is a form of professional service business, where the work consists of many intangible factors. Purpose: The purpose of this study is to investigate and describe how performance measurement is designed within the auditing industry, from the auditor’s perspective. Further deepening in efficiency will be carried out, to see how audit firms work with measurement around this. Method: This study is based on a qualitative method with an abductive approach. Semi-structured interviews have been conducted with certified auditors. This with the aim of getting answers to our questions and gaining a deeper understanding of performance measurement in the auditing industry. Conclusions: We can conclude that the focus regarding the design of performance measurement in the auditing industry is on non-financial measures at the operational level and that more focus is on financial measures higher up in the organization. Evaluating and motivating are two prominent reasons for measuring performance. Furthermore, utilization rate is a frequently used metric to measure productivity.

Kapaciteter kan vara till stor nytta, bland annat då partiella differentialekvationer ska lösas. Kapaciteter är dock i många fall väldigt svåra att beräkna exakt, speciellt i viktade rum. Vad som istället kan göras är att försöka uppskatta kapaciteterna, vilket för ringar runt en fix punkt kan utföras med hjälp av fyra olika exponentmängder, \underline{Q}_0, \underline{S}_0, \overline{S}_0 och \overline{Q}_0, som beskriver hur vikten beter sig i närheten av denna punkt och i viss mån ger rummets lokala dimension. För att kunna dra nytta av exponentmängderna är det bra att veta vilka kombinationer av dessa som kan förekomma. För att få fram nya kombinationer använder vi olika sätt att mäta volym av klot med varierande radier. Dessa mått är definierade genom olika vikter. Det har tidigare funnits ett fåtal exempel på hur olika kombinationer av exponentmängderna kan se ut. Variationerna består av hur avstånden är i förhållande till varandra och om ändpunkterna tillhör mängderna eller inte. I denna rapport har vi tagit fram ytterligare fem nya kombinationer av mängderna, bland annat en där \underline{Q}_0 är öppen. / Capacities can be of great benefit, for instance when solving partial differential equations. In most cases, capacities can be difficult to calculate exactly, in particular on weighted spaces. In these cases, it can be sufficient with an estimation of the capacity instead. For annuli around a given point, the estimation can be done using four exponent sets \underline{Q}_0, \underline{S}_0, \overline{S}_0 and \overline{Q}_0, which describe how the weight behaves in a neighbourhood of that point and in some sense define the local dimension of the space. To be able to use the exponent sets, it is useful to know which combinations of them can exist. For this we use various measures, which are a way to measure volumes of balls with varying radii in Rn. These measures are defined by different weights. Earlier, there existed a few examples giving different combinations of exponent sets. The variations consist in their relationship to each other and if their endpoints belong to the set or not. In this thesis we present five new combinations of the exponent sets, amongst them one where \underline{Q}_0 is open.

Det är ofta användbart att beräkna eller uppskatta kapaciteter för olika parametrar och mängder. Det kan vara till exempel vid hantering av sobolevfunktioner eller vid undersökning av partiella dierentialekvationer. För ringområden i det vanliga rummet går detta att göra exakt, men för att kunna uppskatta kapacitet i viktade rum behöver man fyra exponentmängder Q, S, Q och S till hjälp. Med dessa kan man i princip redogöra för beteendet hos kapaciteten av olika ringområden kring en x punkt. Det nns många möjliga kombinationer av hur de fyra exponentmängderna kan se ut, men det är oklart precis vilka kombinationer som är möjliga. Genom att ta fram nya exempel på kombinationer av mängderna kan vi få större kännedom om vilka kombinationer som är möjliga, och på så sätt kunna dra större nytta av dem. För att hitta nya sammansättningar utgår vi från önskade exponentmängder och undersöker om det går att ta fram bakomliggande vikter som genererar dem. Sedan tidigare nns nio exempel på kombinationer av exponentmängder. Dessa skiljer sig åt vad gäller längden på intervallen som utgör dem och om ändpunkterna tillhör intervallen eller ej. I den här rapporten har tre nya exempel på kombinationer av exponentmängder tagits fram. I alla tre exempel skiljer sig Q och S bara i ändpunkten, och vi har visat att det är möjligt att konstruera ett exempel där alla fyra mängder delar ändpunkt, men där alla mängder utom S är öppna. / It is often useful to calculate or estimate capacities for dierent parameters and sets. This is the case for example when working with Sobolev functions or when studying partial dierential equations. For annuli i Rn this can be done exactly, but when estimating capacity in weighted spaces you need four exponent sets Q, S, Q and S. With these sets it is possible to describe how the capacity of dierent annuli around a given point behaves. There are many possible combinations of the four exponent sets, and it is not clear which combinations are possible. By generating new examples of combinations of the exponent sets we obtain a larger understanding of which combinations are possible, and are thus able to use them more eciently. To nd new examples we start from the desired exponent sets and investigate if one can produce an underlying weight that generates them. Earlier, there were nine examples of combinations of exponent sets. These dier in terms of the length of the intervals that constitute them and whether the endpoints belong to the sets or not. In this thesis three new examples of combinations of exponent sets have been constructed. In all three of them, Q and S dier only in the endpoint, and we have shown that it is possible to construct an example where all four sets share the same endpoint, but all sets except S are open.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Prestationsmätning och utvärdering är ett ämne som varit under stor debatt desenaste årtiondena. Relevance Lost debatten som startades av Johnson och Kaplan i slutet av1980‐talet, där den redovisningsbaserade informationen kritiserades som styrmedel, fickmycket stort genomslag i den amerikanska litteraturen. Nya teorier har under de senasteårtiondena växt fram som en lösning på de problem som kan uppstå när utvärdering skerbaserat på enbart finansiella mått. Framförallt de redovisningsbaserade lönsamhetsmåtten haren tendens att leda till beteendeproblem, något som fått samlingsnamnet ROI‐beteende.Överensstämmer den amerikanska litteraturen med svensk praxis? Relativt lite forskning harskett inom området och vi finner det därmed av intresse att undersöka användningen i svenskatillverkande företag och presentera en mer nyanserad bild av användningen.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att kartlägga och beskriva vilka prestationsmått som används avföretag och vilka eventuella mät‐ och beteendeproblem som upplevs vid tillämpning avredovisningsbaserade lönsamhetsmått. Vidare syftar uppsatsen till att förklara hur företagväljer att agera för att undvika alternativt begränsa problemen med lönsamhetsmått.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien baseras på en surveyundersökning i form av en webenkät. Enkäten skickadestill alla tillverkande företag i Sverige med mer än 200 anställda. För att kvalitetssäkra enkätengenomfördes en förstudie på två tillverkande företag i populationen innan distribution skedde.</p><p><strong>Resultat: </strong>Studien visar att svenska tillverkande företag alltid använder en kombination avlönsamhetsmått, resultatmått och icke finansiella mått vid utvärdering. De rekommendationersom presenteras i den amerikanska styrningslitteraturen är i linje med hur svenska företagutvärderar och styr sina verksamheter. Mät‐ och beteende problem upplevs av denanledningen inte i stor utsträckning av företagen i studien. Relevance Lost kritiken och ROIbeteendetkan därför sägas ha mycket liten relevans i en svensk kontext.</p>

<p>Uppsatsens syfte var att utvärdera ett nyutvecklat formulär, BiS. Formuläret används av Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs för att utvärdera behandlingseffekt efter operation av patienter med ryggbesvär.</p><p>Formuläret har utvärderats med avseende på validitet och reliabilitet med hjälp av statistiska mått för ordningskonsistens och enighet.</p><p>Utifrån den statistiska bearbetningen samt saklogiska resonemang har vi dragit slutsatsen att formuläret har hög validitet och reliabilitet.</p>

Bakgrund Det finns ännu inga etablerade officiella gränsvärden för övervikt och fetma som är baserade på proportionen fettmassa (FM%) utan de gränsvärden som finns är utgår body mass index (BMI) eller midjemått. Syfte Att utveckla modeller för att prediktera FM, procentuellt och i kg, utifrån antropometriska mått hos unga och medelålders (20-49 år) svenska män. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka vilka värden för FM% som motsvarar 25 kg/m2 och 30 kg/m2 i BMI och samt för 94 cm och 102 cm i midjemått. Metod Männen har rekryterats med hjälp av en mödravårdscentral, kvinnohälsan, i Linköping i samband med ett projekt om utveckling av barnfetma. Totalt 136 män undersöktes med Bod Pod, en maskin som mäter kroppssammansättning med hög validitet. Vidare mättes antropometriska mått såsom vikt, längd och midjemått vid mättillfället. Resultat Regressionsmodellerna med midjemått och BMI (r=0,94) samt midjemått (r=0,94) var de som var signifikant högst korrelerade till FM (kg). De regressionsmodellerna som förklarade mest av variansen i FM% var de med 1) M/L (midja/längd), midjemått och BMI 2) M/L och 3) midjemått som oberoende variabler (r=0,86-0,88). Ett BMI på 25 kg/m2 och 30 kg/m2 motsvaras av 23, respektive 32 FM%. Motsvarande värden för midjemått 94 och 102 cm var 25, respektive 31 FM%. Slutsats Midjemått och M/L (midjemått/längd) är bäst för att prediktera mängden fettmassa (FM), både i procent och kg. BMI 25 kg/m2 motsvarar 23±1 i FM% och BMI 30 kg/m2 korresponderas av 32±2 i FM%. / Introduction Currently, no official cut-offs regarding overweight and obesity based on proportion fat mass (FM%) are available. Existing cut-offs are instead derived from body mass index (BMI) and waist circumference. Aim To develop equations to predict FM, in percent and kg, from anthropometric measures in young and middle aged (20-49 years of age) Swedish men. Also, this paper aims to investigate which values for FM% that corresponds to firstly 25 kg/m2 and 30 kg/m2 in BMI and secondly to 94 cm and 102 cm in waist circumference. Methods The men in the study were recruited in collaboration with a maternity clinic, kvinnohälsan, in Linköping. In total, 136 men were measured by the means of Bod Pod, a device that measures body composition in a valid manner. Anthropometric measures such as weight, height and waist circumference were measured. Results The regression models with waist circumference and BMI (r=0,94) and waist circumference (r=0,94) were significantly strongest related to FM (kg). The regression models who explained most of the variability in FM% were the ones with 1) W/H (waist circumference/height), waist circumference and BMI 2) W/H and 3) waist circumference as independent variables. A BMI of 25 kg/m2 and 30 kg/m2 corresponds to a FM% of 23 and 32, respectively. Corresponding values for waist circumference (94 and 102 cm) were 25 FM% and 31 FM%, respectively. Conclusion Waist circumference and W/H were the best variables to predict fat mass, both in percent and kg. BMI 25 kg/m2 corresponds to a FM% of 23±1 while BMI 30 kg/m2 is equivalent to 32±2 in FM%.

Bakgrund: Prestationsmätning och utvärdering är ett ämne som varit under stor debatt desenaste årtiondena. Relevance Lost debatten som startades av Johnson och Kaplan i slutet av1980‐talet, där den redovisningsbaserade informationen kritiserades som styrmedel, fickmycket stort genomslag i den amerikanska litteraturen. Nya teorier har under de senasteårtiondena växt fram som en lösning på de problem som kan uppstå när utvärdering skerbaserat på enbart finansiella mått. Framförallt de redovisningsbaserade lönsamhetsmåtten haren tendens att leda till beteendeproblem, något som fått samlingsnamnet ROI‐beteende.Överensstämmer den amerikanska litteraturen med svensk praxis? Relativt lite forskning harskett inom området och vi finner det därmed av intresse att undersöka användningen i svenskatillverkande företag och presentera en mer nyanserad bild av användningen. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och beskriva vilka prestationsmått som används avföretag och vilka eventuella mät‐ och beteendeproblem som upplevs vid tillämpning avredovisningsbaserade lönsamhetsmått. Vidare syftar uppsatsen till att förklara hur företagväljer att agera för att undvika alternativt begränsa problemen med lönsamhetsmått. Metod: Studien baseras på en surveyundersökning i form av en webenkät. Enkäten skickadestill alla tillverkande företag i Sverige med mer än 200 anställda. För att kvalitetssäkra enkätengenomfördes en förstudie på två tillverkande företag i populationen innan distribution skedde. Resultat: Studien visar att svenska tillverkande företag alltid använder en kombination avlönsamhetsmått, resultatmått och icke finansiella mått vid utvärdering. De rekommendationersom presenteras i den amerikanska styrningslitteraturen är i linje med hur svenska företagutvärderar och styr sina verksamheter. Mät‐ och beteende problem upplevs av denanledningen inte i stor utsträckning av företagen i studien. Relevance Lost kritiken och ROIbeteendetkan därför sägas ha mycket liten relevans i en svensk kontext.

Uppsatsens syfte var att utvärdera ett nyutvecklat formulär, BiS. Formuläret används av Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs för att utvärdera behandlingseffekt efter operation av patienter med ryggbesvär. Formuläret har utvärderats med avseende på validitet och reliabilitet med hjälp av statistiska mått för ordningskonsistens och enighet. Utifrån den statistiska bearbetningen samt saklogiska resonemang har vi dragit slutsatsen att formuläret har hög validitet och reliabilitet.

Effektivitetsmätning är ett ständigt aktuellt ämne som intresserar många företag. Historiskt sett har denna mätning begränsats till ekonomiska aspekter, men i dagens samhälle räcker inte det. För att hänga med i den allt hårdare konkurrensen mellan företagen måste effektivitetsmätningen täcka upp organisationens samtliga aktiviteter. Utifrån teorier om effektivitet, mål och mått har det därför undersökts hur privata företag arbetar med den inre effektivitetsmätningen, samt hur detta kan appliceras på tjänste- och systemutvecklingsföretaget Aptic AB. Denna kvalitativa studie baseras på sju intervjuer genomförda på olika företag som alla har använt sig av effektivitetsmätningar i flera år. För att få en överblick av Aptic AB:s behov av liknande effektivitetsmätningar intervjuades även två personer från denna organisation. Intervjuerna var halvstrukturerade med öppna frågor för att respondenterna skulle ha möjlighet att ta upp det som de själva tyckte var viktigt. Empirin visar att effektivitet kan mätas genom att sätta upp mål inom områden som ekonomi, kvalitet, leveranssäkerhet, medarbetare, säkerhet, miljö och förbättringar, för att sedan utföra mätningar som visar hur verksamheten ligger till i förhållande till det. Eftersom samtliga företag ansåg att effektivitetsmätning är en viktig del i organisationens överlevnad på längre sikt, så rekommenderas även Aptic AB att påbörja detta arbete.