Problem & bakgrund: Den grundläggande problematiken med etisk redovisning är att den inte är lagstadgad, därför kan företagen själva styra hur de väljer att redovisa den samt hur de värderar informationen.   Etisk redovisning är ett viktigt och aktuellt ämne som succesivt bör utvecklas i näringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat ställa högre krav på företagen att ta sitt miljömässiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera på den ekonomiska aspekten av företaget.   Syfte: Syftet med uppsatsen är förklara vad etisk redovisning är samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka hur företag använder sig av etisk redovisning.   Metod: Undersökningen är en litteraturstudie som bygger på en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats.   Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar hur företagen redovisar etisk redovisning och varför de gör detta är storleken på företaget, trovärdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch väljer att redovisa etisk redovisning likvärdigt det största företaget inom branschen. Det sista målet med uppsatsen var att ta reda på vad etisk redovisning är. Etisk redovisning är en icke-finansiell redovisning som företag väljer att redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter. Med icke-finansiell redovisning menas frivillig information som inte anses mätbar i pengar som visar hur företaget arbetar på ett etiskt och moraliskt sätt för att exempelvis förbättra arbetsvillkoren för sina anställda. / Problem & Background: The fundamental problem of ethical accounting is that it is not statutory, thereby allows companies to control how they choose to present it and how they value the information. Ethical accounting is an important and timely subject, which should gradually become more important in business. This is because stakeholders have begun to place greater demands on the companies to take their environmental, moral and ethical responsibility, and not just focus on the financial aspect of the company.   Purpose: The purpose of this paper is to explain what ethical accounting is and to investigate the factors that can influence how companies choose to use ethical reporting.   Method: The study is a literature study that is based on an abductive research method with a qualitative approach.   Results & Conclusions: After reviewing laws and recommendations, the collected theoretical basis, previous research and three different industries in Sweden, the textile industry, mining and consulting industry who all have their own risks and requirements. The conclusion is that the factors affecting how companies report ethical accounting and why they do this is the size of the company, credibility with stakeholders and the other companies within the same industry chooses to report ethical accounting equivalent to the largest company in the industry. The last objective of this thesis was to find out what ethical accounting is. Ethical accounting is a non -financial reporting that companies choose to report voluntarily to build trust among stakeholders. With non -financial reporting means volunteer information that is not considered measurable in money, that shows how the company operates in an ethical and moral manner, for example to improve working conditions for their employees.

<p>Effektivitetsmätning är ett ständigt aktuellt ämne som intresserar många företag. Historiskt sett har denna mätning begränsats till ekonomiska aspekter, men i dagens samhälle räcker inte det. För att hänga med i den allt hårdare konkurrensen mellan företagen måste effektivitetsmätningen täcka upp organisationens samtliga aktiviteter. Utifrån teorier om effektivitet, mål och mått har det därför undersökts hur privata företag arbetar med den inre effektivitetsmätningen, samt hur detta kan appliceras på tjänste- och systemutvecklingsföretaget Aptic AB.</p><p>Denna kvalitativa studie baseras på sju intervjuer genomförda på olika företag som alla har använt sig av effektivitetsmätningar i flera år. För att få en överblick av Aptic AB:s behov av liknande effektivitetsmätningar intervjuades även två personer från denna organisation. Intervjuerna var halvstrukturerade med öppna frågor för att respondenterna skulle ha möjlighet att ta upp det som de själva tyckte var viktigt.</p><p>Empirin visar att effektivitet kan mätas genom att sätta upp mål inom områden som ekonomi, kvalitet, leveranssäkerhet, medarbetare, säkerhet, miljö och förbättringar, för att sedan utföra mätningar som visar hur verksamheten ligger till i förhållande till det. Eftersom samtliga företag ansåg att effektivitetsmätning är en viktig del i organisationens överlevnad på längre sikt, så rekommenderas även Aptic AB att påbörja detta arbete.</p>

Cirkulär ekonomi anses ha möjlighet att omforma dagens linjära flöden genom att låta befintliga resurser cirkulera i samhället, något som EU-kommissionen och forskare menar kan främja en hållbar utveckling. Ambitioner för att nå antagna hållbarhetsmål i Agenda 2030 och arbetet för en cirkulär omställning av samhället har därmed intensifierats, både på EU-nivå och nationell nivå. Europas och således även Sveriges företag förväntas inom en snar framtid att behöva ställa om från linjära till cirkulära affärsmodeller. Fokus har riktats mot tillverkningssektorn som beskrivs vara särskilt resurskrävande, där styrmedel ämnade att effektivisera sektorns materialanvändning presenterats i EU:s och Sveriges handlingsplaner för en cirkulär omställning. Styrmedlen förväntas frambringa incitament för tillverkningsföretag att ställa om till mer hållbara och cirkulära strategier. Studier visar dock att företag som saknar kunskap om hur strategierna kan påverka värdekedjans materialflöden riskerar att genomgå en omfattande och kostsam omställning utan att uppnå förväntade material- och/eller miljöbesparingar. Samtidigt belyser forskare inom den cirkulära ekonomin vikten av att behålla befintliga produkter, komponenter och material i värdekedjan under så lång tid som möjligt, något som dagens linjära ekonomi anses hindra då företags ekonomiska vinst ofta är kopplat till mängden sålda produkter. Denna koppling har bland annat lett till att många produkter med lång livslängd designats för ett planerat åldrande, vilket den cirkulära ekonomin beskrivs kunna bryta genom att bland annat flytta värdeskapandet från mängden sålda produkter till användarfasen. Med hänsyn till ovan nämnda problem var målet med studien att sammanställa tidigare forskning och sedan applicera dessa teorier i en fallstudie för att visa hur dessa risker kan förekommas. Utifrån denna studies teoretiska ramverk och empiri har cirkulära strategier lämpade för ett svenskt tillverkningsföretag som distribuerar långlivade produkter presenterats i ett ramverk. För att verifiera och värdera strategiernas potentiella effekter mättes värdekedjans materialeffektivitet med C-måtten MEM och CEIP. Studiens resultat visade att om företagets affärsmodell kan ställas om till ett huvudsakligt tjänsteerbjudande kan detta ge incitament till en ökad produktlivslängd och strategier som inkluderar återvinning och återbruk. Med en sådan affärsmodell kan företagets huvudsakliga värdeskapande dessutom förflyttas, från försäljningen av produkten till ett värdeskapande som har möjlighet att generera värden under hela dess livscykel. Vidare visar resultatet av C-måtten att anammandet av dessa strategier potentiellt kan öka värdekedjans materialeffektivitet med 53 - 55 %.

Background: Cloud- and on-premise environments have been compared in terms of security several times. Many of these comparisons based their assessments on qualitative data rather than quantitative metrics. Some recent articles have considered comparing environments by using quantitative data. These methodologies are often complicated and based on incident simulations that might not be relevant in a real-life scenario. Therefore it could be troublesome for a company to evaluate and compare two environments before deciding which environment they would prefer in terms of security. Before an environment migration, it is decisive to know if that environment has been a target for recent cyberattacks. Unfortunately, this data is not available to the public. Objectives: This study aims to provide the reader with an overview of the environmental aspects of the victims of recent cyberattacks. It will reveal what environment cybercriminals have targeted the most. The study will also propose a methodology to compare two environments to each other based on quantitative measurements. The measurements were based on cybersecurity metrics that quantified the threats in each environment. Methods: A structured literature- and dataset review was conducted to find how much each environment had been exposed to cybersecurity incidents. Several expert interviews were held to help explain the findings made in the reviews. A threat analysis was used as the foundation for the proposed comparison methodology. A case study of a recent environment migration was used to test the proposed comparison methodology. Results: The results show that on-premise environments have been more exposed to cybersecurity incidents during recent years than cloud environments. The proposed methodology showed that the cloud environment was the preferred choice in the conducted case study. Conclusions: In recent years, cloud environments have been the preferred choice in terms of security as long as the cloud consumer takes heed to best practices. There is a knowledge gap when it comes to cloud environments. It has been the same for both cloud consumers and cybercriminals. However, according to recent threat reports, cybercriminals have started to improve. Therefore there will likely be more cloud-related incidents in the future. It was determined that the proposed methodology could represent the security posture of each environment. However, a decision should not be based entirely on this methodology because it has not been tested on a large scale. / Bakgrund: Moln- och on-premise-miljöer har jämförts vad gäller säkerhet flera gånger. De flesta jämförelser baserade sina bedömningar på kvalitativ data snarare än kvantitativa mått. Några nya artiklar har jämfört miljöer med hjälp av kvantitativ data. Dessa metoder är ofta komplicerade och baserade på incidentsimuleringar som kanske inte är relevanta i ett verkligt scenario. Därför kan det vara besvärligt för ett företag att utvärdera och jämföra två miljöer innan de bestämmer sig för vilken miljö de skulle föredra vad gäller säkerhet. Innan en miljömigrering är det avgörande att veta om den miljön har varit ett mål för de senaste cyberattackerna. Tyvärr är denna information inte tillgänglig för allmänheten. Syfte: Denna studie syftar till att ge läsaren en översikt av miljöaspekterna hos offren för de senaste cyberattackerna. Det kommer att avslöja vilken miljö cyberkriminella har riktat sig mest mot. Studien kommer också att föreslå en metodik för att jämföra två miljöer med varandra baserat på kvantitativa mått. Mätningarna baserades på cybersäkerhetsmått som kvantifierade hoten i varje miljö. Metod: En strukturerad litteratur- och datasetgranskning genomfördes för att ta reda på hur mycket varje miljö har varit utsatt för cybersäkerhetsincidenter. Flera expertintervjuer hölls för att förklara resultaten som gjorts i granskningarna. En hotanalys genomfördes för att ge underlag för den föreslagna jämförelsemetodiken. Jämförelsemetoden testades i en fallstudie av en nyligen genomförd miljömigrering. Resultat: Resultaten visar att on-premise miljöer har varit mer utsatta för cybersäkerhetsincidenter under de senaste åren än molnmiljöer. Den föreslagna metoden visade att molnmiljön var det föredragna valet i den genomförda fallstudien. Slutsatser: Under de senaste åren har molnmiljöer varit det föredragna valet när det gäller säkerhet så länge som molnkonsumenten tar hänsyn till bästa praxis. Det finns en kunskapslucka när det kommer till molnmiljöer. Det har varit samma sak för både molnkonsumenter och cyberkriminella. Men enligt de senaste hotrapporterna har cyberkriminella börjat kommit ikapp. Därför kommer det troligen att finnas fler molnrelaterade incidenter i framtiden. Det fastställdes att den föreslagna metoden kunde representera säkerheten för varje miljö väl. Ett beslut bör dock inte baseras helt på denna metodik eftersom den inte har testats i stor skala.

Viljan att hålla en hög kvalitet på den kod som skrivs vid utveckling av system och applikationerär inte något nytt i utvecklingsvärlden. Flera större företag använder sig av olika mått för attmäta kvaliteten på koden i sina system med målet att hålla en hög driftsäkerhet.Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för driften av bland annat de system somhåller igång Sveriges järnvägsnät. Eftersom systemen fyller en viktig del i att säkra driften ochse till att tågpositioner, planering av avgångar och hantering av driftstörningar fungerar dygnetrunt för hela landet anser de att det är viktigt att sträva efter att hålla en hög kvalitet påsystemen.Syftet med det här examensarbetet var att ta reda på vilka mått som kan vara möjliga attanvända under systemutvecklingsprocessen för att mäta kvaliteten på kod och hur måtten kananvändas för att öka kvaliteten på IT-lösningar. Detta för att redan på ett tidigt stadie kunnamäta kvaliteten på den kod som skrivs i både befintliga och nyutvecklade system.Studien är en fallstudie som utfördes på Trafikverket, de olika måtten som undersöktes varcode coverage, nivån på maintainability index och antalet inrapporterade incidenter för varjesystem. Mätningar utfördes på sju av Trafikverkets system som i analysen jämfördes motantalet rapporterade incidenter. Intervjuer utfördes för att ge en bild över hur arbetssättet vidutveckling kan påverka kvaliteten. Genom litteraturstudier kom det fram ett mått som inte kundeanvändas praktiskt i det här fallet men är högst intressant, detta är cyclomatic complexity somfinns som en del av maintainability index men som även separat påverkar möjligheten att skrivaenhetstest.Resultaten av studien visar att måtten är användbara för ändamålet men bör inte användassom enskilda mått för att mäta kvalitet eftersom de fyller olika funktioner. Det är viktigt attarbetssättet runt utveckling genomförs enligt en tydlig struktur och att utvecklarna både harkunskap om hur man arbetar med enhetstest och följer kodprinciper för strukturen. Tydligakopplingar mellan nivån på code coverage och inflödet av incidenter kunde ses i de undersöktasystemen där hög code coverage ger ett lägre inflöde av incidenter. Ingen korrelation mellanmaintainability index och incidenter kunde hittas. / The desire to ascertain a high level of quality on the code written during the development of systems and applications is not something new in the system development world. Several larger companies use different kinds of metrics to measure the quality of the code in their systems with the goal of maintaining high reliability and quality.Trafikverket is a government authority responsible for the operation of the system that keeps the Swedish railroad running. Their systems play an important part in ensuring the operation and to ensure that train positions, the planning of departures and error handling works around the clock for the entire country, they find it important and strive to maintain the high quality of the systems.The aim of this thesis was to find out which measurements may be possible to use during the system development process to measure the quality of the code and how measurements can be used to increase the quality of IT solutions. It should be possible to measure the quality of the code that is written in both existing and newly developed systems at an early stage. The study is a case study conducted at Trafikverket, the metrics that were examined were code coverage, the level of maintainability index and the number of reported incidents for each system. Measurements were performed on seven of Trafikverket's systems. In the analysis the measurements were compared to the number of reported incidents. Interviews were conducted to provide a picture of how the operation of the development may affect the quality. Through literature studies we discovered a metric that could not be used practically in this case, this was cyclomatic complexity, it is available as part of the maintainability index, but also separately affects the ability to write unit tests. The results of the study show that the measurements are useful for this purpose but should not be used as individual metrics to measure quality because they all have their own function. A clear link between the level of the code coverage and the number of incidents could be observed in the investigated systems where high code coverage provides a lower rate of incidents. No correlation between maintainability index and incidents could be found.

I transportbranschen finns behov av ett gemensamt och standardiserat mått för mätning av effektivitet och trots avancerade IT-system och moderna verktyg råder det idag avsaknad av detta. Transportföretagen behöver inte bara ta fram egna, interna mått utan också accepterade och vedertagna mått som kan användas för att kommunicera med kunder, myndigheter och andra externa intressenter. / The transportation industry is in need of a common and standardized measure for measuring the efficiency and despite advanced IT systems and modern tools, there is currently a lack of this. Carriers need not only to develop their own, internal dimensions, but also accepted and recognized measurements that can be used to communicate with customers, governments and other external stakeholders.

Bakgrund: Könsbalansen i styrelser diskuteras ur rättvise-och effektivitetsperspektiv. Investerare har därför förväntningar på jämställda styrelser. Vissa länder inför också kvotering för att påskynda denna balans. Forskningen kring hur styrelsens sammansättning påverkar besluten om hur verksamheten styrs är inte entydig. Det verkar finnas ett visst samband där jämställda styrelser har mer fokus på specifika icke-finansiella mått som hållbarhet. Överlag så har det visat sig att företag som jobbar mer med icke-finansiella mått har bättre förutsättningar till att nå en bättre företagsstrategi på lång sikt. Det är dessutom viktigt att komplettera och balansera redovisningen av finansiella-mått med icke-finansiella mått för en bättre strategisk prestanda och implementationen av strategiska planer. Syfte: Studiens syfte är att förklara hur könsbalansen inom styrelser påverkar rapporteringen av icke finansiella mått. Metod: En kvantitativ studie som har utformats med av en deduktiv ansats. Studiens hypotes har skapats med teoretisk grund från Critical Mass, The Upper Echelon och det balanserade styrkortet. Datainsamling har gjorts med en innehållsanalys av primärdata från årsredovisningar. Urvalsmetoden består av en totalundersökning från bolag noterade på Large Cap på Nasdaq OMX Stockholm år 2018. Slutsats: Studiens resultat visar att det går att förkasta hypotesen “det finns ett samband mellan rapporteringen av icke finansiella mått och jämställda styrelser” eftersom OLS-regressionerna inte visar några signifikanta samband mellan jämställda styrelser och omfattningen av redovisningen av icke-finansiella mått kopplade till det balanserade styrkortet. Studien drar en slutsats om att könsbalansen inom styrelser varken har en negativ eller positiv påverkan på rapporteringen av icke-finansiella mått, då analysen inte har visat något statistiskt signifikant samband. / Introduction: The gender balance in boards is discussed from a fairness and efficiency perspective. Investors therefore have expectations of equal boards. Some countries have also introduced quotas to speed up this balance. The research on how the composition of the board affects decisions about how the business is governed is not clear. There seems to be a certain relationship where gender equal boards have more focus on specific non-financial measures such as sustainability. In general, it has been found that companies that work more with non-financial measures have better conditions for reaching a better corporate strategy in the long term. In addition, it is important to supplement and balance the reporting of financial metrics with non-financial metrics for better strategic performance and for the implementation of strategic plans. Purpose: The purpose of the study is to explain how gender balance within boards affects the reporting of non-financial measures. Method: A quantitative study designed with a deductive approach. The study's hypothesis was created with a theoretical basis from Critical Mass, The Upper Echelon and The Balanced Scorecard. Analysis of data has been done with a content analysis of primary data from annual reports through a census survey from companies listed on Large Cap on Nasdaq OMX Stockholm 2018. Conclusion: The study's results show that it is possible to reject the hypothesis “there is a relationship between the reporting of non-financial measures and gender equality boards” because the OLS regressions did not show any significant relationship between gender equality boards and the extent of the reporting of non-financial measures linked to The Balanced Scorecard. The study concludes that the gender balance within boards has neither a negative nor a positive impact on the reporting of non-financial measures, as the analysis has not shown any statistically significant relationships.

Visual Type Instrument - VTI, is a tool containing a typeface and a set of geometric calculations that generates numerical data in spreadsheets. The data is determined from the typefaces visual dimensions and is used to calculate leading, type size, margins and format. The aim is to offer, for all of those working with typography and design, a practical way to manage text, image and format in relationship to visual size. Instead of using point measurements, VTI uses a new device called Edo. An Edo is the same as one twelfth of a millimetre. This makes VTI compatible with the metric system and helps us to set text in relation to our own formats which applies namely in millimetres.    VTI uses logical arithmetic and geometry that is set in an automated process, and many choices that normally postpone the working process can be excluded. Simultaneously VTI is meant to discreetly make the user aware that more settings can be activated in line with the users own development, which makes the creative flow unaffected.    Using a metrics based on simple fractions, a mnemonic awareness is developed with the user and an understanding of how every detail fits together becomes more obvious. The typography becomes the key to any design choices that follows. The user becomes aware of the visual size, and in a cognitive way stimulated to recreate a font size regardless of the fonts limitations.

Verksamhetsstyrning är centralt för alla organisationer. En populär metod är Balanced Scorecard (BSC) men hur detta bör anpassas och användas råder det delade meningar om. Sedan tidigare finns det många studier om själva implementeringsfasen och därav ämnar denna studie att undersöka bibehållandet av BSC. Erfarna ledare med lång erfarenhet kring BSC står i centrum och vad de anser är viktigt för att upprätthålla balanserad verksamhetsstyrning samt vilka motiv som ligger bakom. Vi genomförde en kvalitativ studie, där målstyrt urval med kriteriestyrd inriktning i huvudsak tillämpades. Fem personer i ledande befattning intervjuades utifrån deras erfarenheter av att jobba med BSC. Intervjuerna spelades in, transkriberades och kodades för att sedan analyseras genom en teoretisk analysmodell. Denna modell har vi själva skapat genom att sammanställa meningsskiljaktigheter och luckor samt avsaknad av åsikter inom tidigare litteratur. Modellen användes sedan för att analysera empirin. Resultaten som kommit fram genom denna studie visar att det finns områden som påverkar, främjar och hämmar balanserad verksamhetsstyrning. Dessa behöver hanteras, kombineras och anpassas efter den egna verksamheten vidare visar studien att BSC är en metod som skapar förutsättningar för att bibehålla en balanserad verksamhetsstyrning, förutsatt att metoden används på rätt sätt. / Business Management is central to all organizations, a popular approach is the Balanced Scorecard (BSC), but how this method should be adapted and used prevails over shared opinions. There have been many previous studies on the actual implementation phase and therefore this study intends to investigate the maintenance phase of BSC. At the centre of this study is experienced leaders with extensive BSC experience and their views about which motives that are critical when successfully maintaining a balanced operations management.We conducted a qualitative study, in which a goal-driven selection with criteria-driven focus was mainly applied. Five people in senior positions were interviewed about their experience working with BSC. The interviews were recorded, transcribed and coded and then analyzed by a theoretical analysis model created by ourselves. The model was compiled by disagreements, gaps and lack of opinions in BSC literature and research articles. The model was then used to analyze the empirical data.The results that emerged from this study showed that there are areas that affect, promote and inhibit balanced operations management. These areas need to be handled, combined and adapted to their own operations, furthermore the study also shows that BSC is a method that creates conditions for sustaining a balanced business management, given that the method is used correctly. The study is written in Swedish.

<p><strong>Syfte:</strong> kooperativa företag arbetar för en hållbar utveckling av sina lokalsamhällen. Samtidigt är social ekonomi bäst på socialt ansvar med en hög tillväxt inom Europa. Hållbarhetsredovisning har införts som lag för statliga företag from den 1 januari 2008. Därför undersöker jag hur olika konsumentkooperativ arbetar med den sociala redovisningsprocessen. Syftet med studien är alltså att undersöka och jämföra den sociala redovisningsprocessen hos de kooperativa företagen HSB och Coop, dvs vilka metoder, processer och mått för att mäta de sociala målen används och vilka fördelar och nackdelar har dessa.</p><p><strong>Metod:</strong> Ett kvalitativt tillvägagångssätt (och en induktiv ansats) har använts för att utföra studien. Data har samlats in genom intervjuer som kompletterats med annan relevant information. En kvalitativ analys och jämförelse av resultaten har gjorts mellan de två kooperativen.</p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Coop och HSB har hållbarhetsredovisningar där de ekonomiska målen integreras i de sociala. HSB har en egen metod medan Coop har utgått från GRIs riktlinjer. HSB fokuserar på några frågor medan Coop har fångat de flesta frågor med social betydelse. Både den sociala redovisningsprocessen och dess resultat, det sociala bokslutet, anses vara nästan lika viktiga för båda kooperativen, lite större vikt läggs på processen hos HSB. Processen hos båda kooperativ liknar mycket varandra och är i princip samma. För mätningen av de sociala målen använder Coop både kvantitativa och kvalitativa mått medan HSB använder, än så länge, främst kvantitativa mått. För datainsamling används enkäter/webbenkäter av båda kooperativen och är den vanligaste metoden hos Coop. Orsaken till detta kan vara att via dessa kan man få både kvalitativa och kvantitativa svar. HSB använder dessutom medlemstidningen och gemensamma datakällor, medan hos Coop erhålls synpunkter genom medlems- och butiksråden och Medlemspunkten, en särskild plats i butiker där medlemmarna enkelt kan ge förslag på förbättringar eller lämna synpunkter (Coops hållbarhetsredovisning 2007, pdf, s. 38).</p><p>Bland fördelarna anges av Coop trovärdighet genom en transparent redovisning och av HSB att den underlättar samsyn och utveckling vilket bidrar till en effektiv verksamhet samt att den underlättar kommunikationen. Den sociala redovisningens nackdelar enligt HSB är att koppla indikatorer till aktiviteter medan Coop anser att icke-finansiell information kan uppfattas som svårtolkad och lättmanipulerad. Icke-finansiell information kan således vara svårt att tolka och mäta. Andra nackdelar är avsaknad av etablerade redovisningsregler (Coop) och kostnaderna ifall man skulle misslyckas (HSB).</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Eftersom studien har begränsats på två kooperativ skulle det vara intressant att undersöka flera andra kooperativ och jämföra dem med varandra. Dessutom kunde man även undersöka de två andra områdena inom socialt ansvar som inte behandlats i studien nämligen mänskliga rättigheter och produktansvar. En annan aspekt som kunde undersökas är hur utvecklingsarbetet för social redovisning utförs inom kooperativ.</p><p><strong>Studiens bidrag:</strong> Studien har bidragit till ny kunskap om den sociala redovisningsprocessen hos kooperativa företag, om metoder, processer och mått som används. Den kan vara värdefull för studenter eller andra som är intresserade av hur olika kooperativ arbetar med social redovisning.</p><p><strong>Nyckelord:</strong> social redovisning, metoder, mått, sociala mål, intressenter, kooperativ, HSB, Coop.</p> / <p><strong>Aim:</strong> Co-operatives work for the sustainable development of their communities. At the same time, social economy is best in social responsibility with a high growth in Europe. Sustainability accounting has been introduced as law for state companies from 1 January 2008. For these reasons, I investigate how different consumer co-operatives work with the social accounting process. Thus, the aim of the study is to examine and compare the social accounting process in the co-operatives HSB and Coop, i.e. what methods, processes and measurements to measure the social goals are used, and what are its benefits and drawbacks.</p><p><strong>Method:</strong> A qualitative approach (and an inductive) was used for the study. Data was collected through interviews completed with other relevant information. A qualitativ analysis and comparison of the results between the two co-operatives has been done.</p><p><strong>Result & Conclusions:</strong> Coop and HSB has sustainability reports with the economical objectives integrated into the social goals. HSB has its own method while Coop has started from GRIs guidelines. HSB focuses on a few issues whereas Coop has captured most of the issues with a social importance. Both the social accounting process and its result, the social account/report, is considered to be almost equally important for both co-operatives, but a little more weight is attached to the process by HSB. The processes by both co-operatives are very similar and, in principle, the same. For the measuring of the social targets, Coop uses both quantitative and qualitative measurements whereas HSB uses mainly quantitative measurements. For the collection of data questionnaires/web questionnaires are used by both co-operatives and are most frequently used by Coop. The reason to this could be that through these both quantitative and qualitative answers can be obtained. In addition, HSB uses the member paper and common data sources while Coop obtains viewpoints through the member- and shop council and the Memberpoint i.e. a special place in the shops, where members can give proposals for improvements or their point of view (Coops sustainability report 2007, pdf, p. 38) Among the advantages indicated by Coop is reliability through a tranparent accounting. HSB indicates that it facilitates a common view and development that contributes to an effective business and it facilitates communication. The disadvantages of social accounting according to HSB are to connect indicators to activities whereas Coop deems non-financial information possible to be seen as hard to interpret and easy to be manipulated. Non-financial information can thus be hard to interpret and measure. Other disadvantages are the lack of established accounting rules (Coop) and the costs in case of a failure (HSB).</p><p><strong>Suggestions for future research:</strong> As the study has been limited to two co-operatives it would be interesting to investigate several other co-operatives and compare them. Besides, the two other areas of social responsibility that were not discussed in the study, i.e. human rights and product responsibility could be examined. An other aspect that could be looked into is how the work for the development of social accounting is carried out within co-operatives.</p><p><strong>Contribution of the study:</strong> the study has contributed to new knowledge about the social accounting process in co-operatives, about methods, processes and measurements that are used. This can be valuable for students or others who are interested in how co-operatives are working with social accounting.</p><p><strong>Key words:</strong> Social accounting, methods, measures, social objectives, stakeholders, co-operatives, HSB, Coop.</p>