<p>Tidigare forskning kring klassrumsmöblering visar på att den med fördel sker efter undervisningsform; exempelvis gruppkonstellationer för grupparbeten och rader för individuellt arbete. Rader framställs som den konstellation av möbler som har den mest positiva effekten på elevernas beteende, och är den vanligaste möbleringen i svenska skolor. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lärare som undervisar i grundskolans senare år har kring möblering och placering av elever i klassrummet kopplat till studiero. Sex lärare intervjuades för att kunna ge en bild av hur lärare på fältet arbetar med och resonerar kring ämnet. Resultatet av studien visar att lärarna delvis är missnöjda med klassrummen som de ser ut idag. De har olika tankar kring använd möblering i klassrummet och anger att de främst möblerar efter innehållet i undervisningen och för att främja elevernas lärande. De intervjuade lärarna sa sig inte möblera med studiero som huvudsyfte, men använder däremot placering av elever i klassrummet som en strategi för att skapa studiero. Med studiero som ett viktigt mål sprids de elever som tenderar att störa de andra ut iklassrummet. Då lärarna använder olika sorters konstellationer av möbler, samt byter klassrum mellan lektionerna, uppkommer svårigheter att skapa och upprätthålla önskvärda möbleringar. Slutsatsen är att lärare med fördel hade kunnat arbeta gemensamt i lärarlaget med möblering och placering för att underlätta i arbetet med detta och för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.</p>

Tidigare forskning kring klassrumsmöblering visar på att den med fördel sker efter undervisningsform; exempelvis gruppkonstellationer för grupparbeten och rader för individuellt arbete. Rader framställs som den konstellation av möbler som har den mest positiva effekten på elevernas beteende, och är den vanligaste möbleringen i svenska skolor. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lärare som undervisar i grundskolans senare år har kring möblering och placering av elever i klassrummet kopplat till studiero. Sex lärare intervjuades för att kunna ge en bild av hur lärare på fältet arbetar med och resonerar kring ämnet. Resultatet av studien visar att lärarna delvis är missnöjda med klassrummen som de ser ut idag. De har olika tankar kring använd möblering i klassrummet och anger att de främst möblerar efter innehållet i undervisningen och för att främja elevernas lärande. De intervjuade lärarna sa sig inte möblera med studiero som huvudsyfte, men använder däremot placering av elever i klassrummet som en strategi för att skapa studiero. Med studiero som ett viktigt mål sprids de elever som tenderar att störa de andra ut iklassrummet. Då lärarna använder olika sorters konstellationer av möbler, samt byter klassrum mellan lektionerna, uppkommer svårigheter att skapa och upprätthålla önskvärda möbleringar. Slutsatsen är att lärare med fördel hade kunnat arbeta gemensamt i lärarlaget med möblering och placering för att underlätta i arbetet med detta och för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.

No description available.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka effekten av icke-farmakologiska behandlingsmetoder vid tecken på ångest hos individer med demens på särskilt boende samt hur ett särskilt boende för individer med demens bör utformas. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med hjälp av 13 vetenskapliga artiklar som ansågs relevanta för studien. Resultat: Att lyssna på musik kan ha en positiv inverkan på individer med demens som visar tecken på ångest, och i kombination med aktivitet öka tankemönster. Enbart aktivitet på verkade inte ångest nämnvärt. Ljusterapi gav en positiv effekt i en studie, medan en annan studie inte visade någon effekt. Hemlik miljö var viktigt vid nybyggnad av särskilda boenden. Särskilda boenden för individer med demens med hemlika förhållanden ger högre livskvalitet, minskad ångest och rädsla hos individer med demens. Individualiserad miljö kunde stödja individens identitet och en stimulerande miljö kunde sänka frekvensen av negativa beteenden. En renovering, för att förbättra den stödjande funktionen och det estetiska intrycket av miljön, på särskilt boende kan leda till försämrad livskvalitet och välmående. Slutsats: Artiklarna i denna studie visar på att miljön påverkar individer med demens och flera av dem tar upp att en hemlik miljö är viktig eller vilka positiva effekter ett boende med hemlik miljö har på individer med demens. Icke-farmakologiska behandlingsmetoder kan ge färre tecken på ångest och sänka användandet av läkemedel.

Den här uppsatsen har som syfte att studera klassrummets fysiska miljö som inlärningsmöjlighet för elever. Jag vill förstå hur elever upplever sitt klassrums fysiska miljö och hur det påverkar elevers olika lärstilar. Jag har utgått ifrån frågeställningen: tas det hänsyn till olika lärstilar i klassrummets utformning? För att få svar på min frågeställning har jag använt en kvalitativ undersökningsmetod. Genom intervjuer hoppades jag kunna presentera elevers tankar om deras fysiska klassrumsmiljö. Resultatet har jag analyserat utifrån två rubriker: lärmiljö och lärstilar. Dessa två rubriker baseras på tidigare forskning om klassrum, teorier om de olika lärstilarna samt Howard Gardners och Lev Vygotskijs teorier om lärande. Genom min studie har jag kommit fram till att det inte tas hänsyn till olika lärstilar i klassrummets utformning. Elever har andra tankar kring möblering än vad lärare har men anpassar sig efter lärarens åsikter.

<p>I spelutveckling finns det idag två sätt för utvecklare att skapa digitalt innehåll.Manuellt av en person eller automatiskt av ett program där ekvationer istället kanbeskriver innehållet och generera det vid behov.Att låta ett program generera digitalt innehåll kallas Procedural Content Generation(PCG) och används i grafiska applikationer, dataspel, simulatorer ochonlineapplikationer.I detta arbete, gjort för Linnéuniversitetet, utvecklas ett sätt att möblera ett virtuelltrum genom att bruka konceptet för PCG. Genereringsalgoritm som utvecklats ärregelbaserad och med denna lösning kan ett eller flera virtuella rum möbleras utan attinnehållet i rummen behöver sparas.I spelutveckling finns det idag två sätt för utvecklare att skapa digitalt innehåll.Manuellt av en person eller automatiskt av ett program där ekvationer istället kanbeskriver innehållet och generera det vid behov.Att låta ett program generera digitalt innehåll kallas Procedural Content Generation(PCG) och används i grafiska applikationer, dataspel, simulatorer ochonlineapplikationer.I detta arbete, gjort för Linnéuniversitetet, utvecklas ett sätt att möblera ett virtuelltrum genom att bruka konceptet för PCG. Genereringsalgoritm som utvecklats ärregelbaserad och med denna lösning kan ett eller flera virtuella rum möbleras utan attinnehållet i rummen behöver sparas.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Intresset för klassrummets fysiska miljö väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen</p><p>då klassrummen inte alltid kändes så tilltalande. Klassrummet är den plats där vi som</p><p>verksamma lärare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med våra elever.</p><p>Därför finner vi det viktigt att ta reda på hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredas</p><p>för att fungera optimalt.</p><p>Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på verksamma lärares erfarenheter kring</p><p>möblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vi</p><p>har undersökt om det går att använda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ett</p><p>pedagogiskt/individanpassat perspektiv.</p><p>För att verkligen fånga essensen av lärarnas erfarenheter valde vi att genomföra en</p><p>”casestudie” med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lärarnas respektive</p><p>hemklassrum.</p><p>Resultatet av studien visar att den fysiska miljön påverkar pedagogiken på så sätt att den</p><p>antingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten. Många lärare upplever sina</p><p>klassrum för små vilket i sin tur utgör en begränsning för möjligheten att utforma</p><p>klassrumsmiljön efter pedagogiska önskemål. Dessutom begränsar det flexibiliteten enligt</p><p>lärarna. Studien visar också på att elevinflytandet inte är så stort och att arbetsmiljö inte</p><p>högprioriteras.</p>

SAMMANFATTNING Intresset för klassrummets fysiska miljö väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen då klassrummen inte alltid kändes så tilltalande. Klassrummet är den plats där vi som verksamma lärare kommer tillbringa en stor del av arbetstiden tillsammans med våra elever. Därför finner vi det viktigt att ta reda på hur ett klassrum kan utformas, möbleras och inredas för att fungera optimalt. Syftet med föreliggande uppsats är att ta reda på verksamma lärares erfarenheter kring möblering och inredning av klassrum samt vilka pedagogiska konsekvenser detta medför. Vi har undersökt om det går att använda klassrummets fysiska miljö som ett verktyg ur ett pedagogiskt/individanpassat perspektiv. För att verkligen fånga essensen av lärarnas erfarenheter valde vi att genomföra en ”casestudie” med kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes i lärarnas respektive hemklassrum. Resultatet av studien visar att den fysiska miljön påverkar pedagogiken på så sätt att den antingen kan utgöra ett hinder eller en möjlighet i verksamheten. Många lärare upplever sina klassrum för små vilket i sin tur utgör en begränsning för möjligheten att utforma klassrumsmiljön efter pedagogiska önskemål. Dessutom begränsar det flexibiliteten enligt lärarna. Studien visar också på att elevinflytandet inte är så stort och att arbetsmiljö inte högprioriteras.

Syftet med den här studien är att synliggöra lärares uppfattningar av vilka  möjligheter och hinder de ser att bedriva undervisning i den fysiska lärmiljön samt vad de anser är en stimulerande lärmiljö. Metoden som använts för att samla in data är intervjuer med enskilda lärare. Studien har en fenomenografisk forskningsansats där det undersökta fenomenet är lärares uppfattningar av den fysiska lärmiljön. Resultatet av studien visar på att kategorierna möblering, samarbete, estetik och utemiljö alla är kritiska aspekter till att etablera och underhålla en god lärandemiljö. Resultatet visar även på de skillnader och likheter som finns i lärares uppfattningar av hur den fysiska miljön ska vara utformad.