<p>Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om och/eller hur man kan skapa en klassrumsmiljö som befrämjar elevers motivation, prestation och utveckling i den kommunala skolan. För att få svar på denna fråga intervjuades åtta lärare i årskurs ett till fem om hur de uppfattar den fysiska miljön och hur de tror att den kan påverka elevers motivation. Vi använde oss av en kvalitativ intervju av halvstrukturerad typ samt aktuell litteratur i ämnet för att få svar på våra frågor</p><p> </p><p>Studien visar att lärarna anser att den fysiska klassrumsmiljön har stor påverkan på elevernas motivation och lust att lära. I intervjuerna framhöll alla lärare att den fysiska miljön påverkar eleverna på ett eller annat sätt. Flera av lärarna betonade vikten av att eleverna trivs och känner sig välkomna i klassrummet. De anser även att det är viktigt med en mysig och hemtrevlig stämning. Resultatet på vår undersökning visar även att flera av lärarna anser att en varierande och spännande miljö är positivt för elevernas lust och motivation. Flera av lärarna anser att det finns faktorer i ett klassrum som kan bidra till att stimulera och motivera eleverna till en bra prestation. Saker som lärarna uttrycker som önskvärda i ett motiverande klassrum är fler grupprum, avskärmningsväggar, ny teknik såsom smartboard, storbildsskärm och multimedieanläggning.</p><p> </p><p>Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade lärarna framhåller att oavsett den fysiska klassrumsmiljön är det framför allt är mötet mellan lärare och elev som är det viktigaste för elevernas motivation. Slutsatsen är att lärarna anser att det inte är ekonomiska resurser eller nybyggnationer som är avgörande för att lärandemiljön ska bli den bästa – istället anser de att det är lärarens medvetenhet om miljöns påverkan på inlärningen samt elevernas möjlighet att påverka och delta i miljöns utformning som är de viktigaste faktorerna.</p>

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka om och/eller hur man kan skapa en klassrumsmiljö som befrämjar elevers motivation, prestation och utveckling i den kommunala skolan. För att få svar på denna fråga intervjuades åtta lärare i årskurs ett till fem om hur de uppfattar den fysiska miljön och hur de tror att den kan påverka elevers motivation. Vi använde oss av en kvalitativ intervju av halvstrukturerad typ samt aktuell litteratur i ämnet för att få svar på våra frågor   Studien visar att lärarna anser att den fysiska klassrumsmiljön har stor påverkan på elevernas motivation och lust att lära. I intervjuerna framhöll alla lärare att den fysiska miljön påverkar eleverna på ett eller annat sätt. Flera av lärarna betonade vikten av att eleverna trivs och känner sig välkomna i klassrummet. De anser även att det är viktigt med en mysig och hemtrevlig stämning. Resultatet på vår undersökning visar även att flera av lärarna anser att en varierande och spännande miljö är positivt för elevernas lust och motivation. Flera av lärarna anser att det finns faktorer i ett klassrum som kan bidra till att stimulera och motivera eleverna till en bra prestation. Saker som lärarna uttrycker som önskvärda i ett motiverande klassrum är fler grupprum, avskärmningsväggar, ny teknik såsom smartboard, storbildsskärm och multimedieanläggning.   Resultatet visar att majoriteten av de intervjuade lärarna framhåller att oavsett den fysiska klassrumsmiljön är det framför allt är mötet mellan lärare och elev som är det viktigaste för elevernas motivation. Slutsatsen är att lärarna anser att det inte är ekonomiska resurser eller nybyggnationer som är avgörande för att lärandemiljön ska bli den bästa – istället anser de att det är lärarens medvetenhet om miljöns påverkan på inlärningen samt elevernas möjlighet att påverka och delta i miljöns utformning som är de viktigaste faktorerna.

Vi, två gymnasielärare, skriver denna fallstudie i syfte att klargöra hur vi tänkt, hur vi förändrat studiemiljön och studiesättet på ett datortekniskt program under åren 2005 till 2008. Vår ursprungliga tanke var att förbättra elevernas möjlighet att studera datortekniska ämnen. Dessa är ofta svåra att studera därför att man i normala fall inte alltid kan överblicka den kunskap man som elev behöver för att gå vidare. Vi har arbetat med mycket integration mellan olika tekniska ämnen och en stor frihet för eleverna att själva styra sitt sätt att arbeta. Vi har också ändrat den fysiska arbetsmiljön för eleverna på så sätt att de arbetar i en öppen kontorsliknande miljö med arbetsplatserna ställda i grupper. Eleverna har haft stor möjlighet att byta samarbetspartners och grupperingar. De har kunnat flytta runt på ett ganska fritt sätt. Även raster och pauser har hanterats på ett liknande fritt sätt. Vi har använt oss av andra pedagogers olika tankar och försökt att få en fungerande strategi för IKT-undervisning på elevernas egna villkor. Det klassrum som använts har i grunden förändrats för att erbjuda en så öppen och flexibel studiemiljö som möjligt. Ett urval frivilliga elever har därefter samarbetat i intervjuform för att hjälpa oss i vår utvärdering.

I spelutveckling finns det idag två sätt för utvecklare att skapa digitalt innehåll. Manuellt av personer som skapar allt innehåll för hand eller automatiskt av program där ekvationer istället beskriver innehållet och generera detta vid behov. Att låta ett program generera digitalt innehåll kallas Procedural Content Generation (PCG) och används i grafiska applikationer, dataspel, simulatorer och online-applikationer. I detta arbete, gjort för Linnéuniversitetet, utvecklas ett sätt att möblera ett virtuellt rum genom att bruka konceptet för PCG. Genereringsalgoritmen är regelbaserad och med denna lösning kan ett eller flera virtuella rum möbleras utan att innehållet i rummen behöver lagras. / In game development today there are two ways for developers to create digital content. Manually by people who create all the content by hand or automatically by letting a program, through use of equations that describes the content, generate it when needed. The method of letting a program generate the digital content is called Procedural Content Generation (PCG) and is used in graphic applications, computer games, simulators and online applications. This work, for the Linnaeus University, is about the development of a way to furnish a virtual room by the concept of PCG. The generation algorithm is rule based and with this solution one or more rooms can be furnished without the need to save the rooms content.

Syftet med min uppsats är att undersöka vad störning beror på enligt lärarna och hur lärarna arbetar för att förebygga störningar. Jag har vidare valt att titta på vad lärarna anser som sina befogenheter. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger i två olika skolor och intervjuat två pedagoger från vardera skolan. Det resultat jag fick fram av min undersökning är att oro kan bero på en mängd olika faktorer. För att motverka och arbeta förebyggande mot störning ska man som lärare vara en auktoritet och en god förebild för eleverna. För att arbeta förebyggande organisationsmässigt i klassrummet ska man införskaffa rutiner, regler, berömma eleverna, skapa relationer, förankringar, möblering efter elevers behov och använda sig av avkopplingsövningar. Miljön man undervisar i ska hållas snygg och städad. Det lärarna anser om sina befogenheter är att de tycker de har för lite rättigheter att tillgå då det uppkommer störande moment i klassrummet

Jag har genomfört en undersökning där jag har observerat klassrummets fysiska miljö med fokus på dess möblering och utbud av material. Genom att observera två klassrum har jag försökt få en förståelse för hur klassrummets möblering och utbud av material kan gynna elevers lärande och kunskapsinhämtning. Min undersökning är genomförd utifrån forskningsfrågorna; - Hur är klassrummet möblerat? - Vilket material erbjuds eleverna? - Hur använder sig eleverna av materialet och möbleringen? Jag har utgått från ett interaktionistiskt och ett sociokulturellt perspektiv och använt mig av begreppen aktiviteter, interaktioner och verktyg. Förutom det sociokulturella perspektivet har jag även relaterat och jämfört mina resultat till den forskning som tidigare har gjorts på samma område. Det resultat jag har analyserat och diskuterat kring grundar sig på de fältanteckningar jag skrev i samband med observationen samt fotografier från klassrummen. Under mina observationer har jag sett olika möbleringsmöjligheter som, mer eller mindre, kan bidra till ett positivt kunskapsinhämtande för eleverna. Om man jämför med vad tidigare forskare har kommit fram till om utbudet av material verkar det fortfarande inte ha hänt så mycket i de klassrum jag observerade.

Inom den svenska förskolan har antalet barn ökat i barngrupperna samtidigt som resurserna har minskat. I det ökade barngrupperna skapas det en större oro bland barnen. Pedagogerna inom den svenska förskolan upplever att det blir mycket spring och konflikter. Detta gör att pedagogerna strävar efter att hitta nya arbetssätt som minskar oron och konflikterna bland barnen. Mitt syfte i denna studie är att undersöka hur en förskola genomförde en förändringsprocess kring sin innemiljö, det vill säga rum, möblering och material. Syftet är även att studera hur barns sociala samspel påverkas av den nya miljön där kommunikationen och interaktionen det vill säga samspelet mellan barn-barn och barn-miljö är som en viktig del i barnens lärande. I interaktioner mellan barnen stimuleras språket och språket stimulerar barnens tänkande. En viktig del i interaktionen är miljön. Miljön har en betydelsefull roll för att stimulera barnens utveckling och lärande. Metoden för studien har bestått i kvalitativa intervjuer och studien är utförd på en förskola med fem informanter som är pedagoger. Resultatet av studien visar att för att en förändringsprocess ska bli framgångsrik behövs det inspirerande och lyhörda ledare. Ledarna behöver ge sina medarbetare tid att gå igenom förändringsprocessens alla steg. Solrosens förskola vill ge en tillgänglig, inspirerande och utmanande innemiljö där barnen får utvecklas i sin egen takt. Efter förskolans förändringsprocess, är deras innemiljö inte längre hemlik utan en miljö gjord för att barn ska bli inspirerade, kreativa och utvecklas som individer. / There is a great increase of the number of children in Swedish preschools and in the same time there is less resources. With the increase of the size of the group of children we have a growth of greater anxiety. The teachers in Swedish preschool experience a lot of running around and conflicts. This means that the teachers strives to find a new way to decrease the anxiety and conflicts among the children. The purpose of my study is to examine how one preschool carried out a change process in their indoor environment concerning the room, furniture and material. The purpose is also to study how children’s social interaction is affected by the new environment, there communication and interaction that is between child –child and child- environment which is a great deal of importance to a child’s learning process. This interaction between children stimulates their language which in its turn stimulates the children´s thinking. An important deal in interaction is the environment. The environment has an important part in stimulating the children´s development and learning. My method has included qualitative interviews and the study is done on a preschool with five informants which are teachers. The result of the study shows that to get a successful changing process the leaders has to be inspiring and perceptive. The leaders need to give their collaborators the time to go through every step of the changing process. The preschool Solrosen is keen on offering an accessible, inspiring and challenging indoor environment for children to develope in their own pace. After the preschools changing process, their indoor environments is no longer like a home, instead it has become a place for children to be inspired, creative and develope into individuals.

<p>Det har blivit allt mer populärt på senare tid med inredning av hemmet, och det finns idag stora möjligheter med virtuell 3D, vilket gör projektet relevant för tiden vi lever i. Projektet handlar om att skapa en första prototyp av en möblerbar 3D-miljö med tillhörande användarvänligt gränssnitt som ska kunna användas i Mios varuhus. Prototypen bygger på två demofilmer av applikationen där gränssnittet och användarens interaktionsmöjligheter har visualiserats i en vanlig skärm, och 3D-miljön i en 3D-skärm, dessa har sedan synkats med varandra för att ge ett helhetsintryck av applikationen. Gränssnittet skulle vara så pass användarvänligt att Mios kunder själva skulle kunna använda applikationen och med hjälp av speciella 3D-skärmar och renderingstekniker skulle miljön framstå som verklig. Projektet startade med en förstudie, med intervjuer och research. Teorier kring användarvänlighet, virtuell verklighet och framtagning av målgrupp togs fram som grund för arbetet. Teorier kring användarvänlighet tillsammans med ett scenario gjorde att gränssnittet kunde utvecklas utifrån användarvänlig design. Prototypen har presenterats för användare, resultaten tyder på att intresset var stort både bland Mios kunder och anställda på varuhuset i Kalmar. Resultaten från enkäterna bidrog också med information för en framtida utveckling av applikationen. Även användarvänligheten styrktes i enkätsvaren. 3D-miljön som skapades innehöll ett djup och kunde enligt presentationen på användare kunde förklaras som att den upplevdes som verklig.</p> / <p>We are becoming more interested in furnishing in our homes, and there is big opportunities with Virtual 3D, which makes this project relevant for the time we live in. The project is about making a first prototype of a furnish-able 3D environment with integrated user friendly interface to be trailed by Mio for use in their shops. The prototype builds on two demonstration movies of the application where the interface and the users interaction options has been visualized in a standard LCD computer monitor and are synchronized with a 3D environment showing in an auto stereoscopic display. The interface was designed to be user friendly so that Mio´s customer themselves should be able to use the application and with help of special 3D-monitors and rendering techniques the environment should be experienced as in reality. The project started with a feasibility study with interviews and research. Theories taken as the basis for the project were about usability, virtual reality and how to find the right users. Theories around usability together with a scenario made it possible to develop the interface from a user friendly point of view. The prototype has been presented to users, the result indicates that there was a big interest for both the customers of Mio and the employees of Mio in Kalmar. The result from the presentation also contributed to information aiding development of the application in the future. Even the usability was improved by the results of the presentation. The 3D environment that was made contained a depth dimension and according to the user results, it could be described as a real experience.</p>

Det har blivit allt mer populärt på senare tid med inredning av hemmet, och det finns idag stora möjligheter med virtuell 3D, vilket gör projektet relevant för tiden vi lever i. Projektet handlar om att skapa en första prototyp av en möblerbar 3D-miljö med tillhörande användarvänligt gränssnitt som ska kunna användas i Mios varuhus. Prototypen bygger på två demofilmer av applikationen där gränssnittet och användarens interaktionsmöjligheter har visualiserats i en vanlig skärm, och 3D-miljön i en 3D-skärm, dessa har sedan synkats med varandra för att ge ett helhetsintryck av applikationen. Gränssnittet skulle vara så pass användarvänligt att Mios kunder själva skulle kunna använda applikationen och med hjälp av speciella 3D-skärmar och renderingstekniker skulle miljön framstå som verklig. Projektet startade med en förstudie, med intervjuer och research. Teorier kring användarvänlighet, virtuell verklighet och framtagning av målgrupp togs fram som grund för arbetet. Teorier kring användarvänlighet tillsammans med ett scenario gjorde att gränssnittet kunde utvecklas utifrån användarvänlig design. Prototypen har presenterats för användare, resultaten tyder på att intresset var stort både bland Mios kunder och anställda på varuhuset i Kalmar. Resultaten från enkäterna bidrog också med information för en framtida utveckling av applikationen. Även användarvänligheten styrktes i enkätsvaren. 3D-miljön som skapades innehöll ett djup och kunde enligt presentationen på användare kunde förklaras som att den upplevdes som verklig. / We are becoming more interested in furnishing in our homes, and there is big opportunities with Virtual 3D, which makes this project relevant for the time we live in. The project is about making a first prototype of a furnish-able 3D environment with integrated user friendly interface to be trailed by Mio for use in their shops. The prototype builds on two demonstration movies of the application where the interface and the users interaction options has been visualized in a standard LCD computer monitor and are synchronized with a 3D environment showing in an auto stereoscopic display. The interface was designed to be user friendly so that Mio´s customer themselves should be able to use the application and with help of special 3D-monitors and rendering techniques the environment should be experienced as in reality. The project started with a feasibility study with interviews and research. Theories taken as the basis for the project were about usability, virtual reality and how to find the right users. Theories around usability together with a scenario made it possible to develop the interface from a user friendly point of view. The prototype has been presented to users, the result indicates that there was a big interest for both the customers of Mio and the employees of Mio in Kalmar. The result from the presentation also contributed to information aiding development of the application in the future. Even the usability was improved by the results of the presentation. The 3D environment that was made contained a depth dimension and according to the user results, it could be described as a real experience.

ABSTRAKT  I mitt examensarbete vill jag utforska och skapa smarta lösningar som hjälper oss att leva och bo på ett mer aktivitetsbaserat sätt i framtiden. Ett boende där jag vill uppmuntra och förenkla för oss alla att bo på mindre yta och med fler flexibla platser och funktioner, både för miljöns skull men även för en mer solidarisk fördelning av den yta vi förfogar över idag.  Mindre boendeyta betyder även att allt vi fyller våra hem med behöver vara väl genomtänkta och funktionella. Så vad krävs då egentligen för att vi ska vilja släppa ifrån oss av vår yta? Och kan jag genom min design skapa en öppen och varm känsla på mindre yta utan att försaka estetik och bekvämlighet? Eller hur kan smarta lösningar få oss att välja att bo kvar i ett mindre boende även när vi blir fler i familjen, något som inte enbart gynnar miljön utan även den egna plånboken? De blir några av mina utgångspunkter i mitt utforskande. De metoder jag använder i min research är enkäter, intervjuer och egna observationer av min hemmiljö tillsammans med internetsökningar och texter om kompakta boenden, fällbara lösningar och minimalism.  Mina designbeslut tar jag med input från de svar jag får in och min målsättning är att ha minst en produktionsklar modell att visa upp vid Konstfacks vårutställning i maj 2021.