The purpose of this thesis is to gain knowledge about howthe public library in Skövde is being used as a public spaceand how different zones in the library are used according tothe theoretical perspective “the four spaces” byJochumsen, Hvenegaard Rasmussen and Skot-Hansen.The model consists of four abstract overlapping spaceswhich are inspiration space, learning space, meeting space,and performative space.The research method used in this study isthe observational method seating sweeps. The findingsfrom the observations were compiled in SPSS andfrom the diagrams that were developed we analysed theresults according to “the four spaces” model. The researchquestions used in this thesis are “How are the differentparts of the physical library room being used? and“How is the library used as a public place?”. Thefindings from Skövde public library were that usersused the different zones in different ways; using zone 1primarily as meeting place, inspiration place andperformative space; using zone 2 primarily as a learningplace; using zone 3 primarily as inspiration place andperformative place; and using zone 4 primarily asa learning place. Findings also showed that Skövde publiclibrary is mainly functioning as a low-intensivemeeting-place, but also has the opportunity to offer a highintensivemeeting-place for users.

This bachelor thesis aims to examine how library staff experience the impact language cafes has on user integration and personal development, as well to study how language cafes can enable meetings between different individuals. Three different issues were to be answered which were a) how language cafes work on libraries, viewed as a social meeting place, b) how do language work with perceived user integration and c) with perceived personal development? Seven different semi structured interviews were conducted and thus six libraries were studied as two of the interviews were conducted on the same library. The library staff all worked in Skåne län and with language cafes. To analyse the results a theory about low-intensive and high-intensive meeting places was used in combination with four different themes: integration, personal development, disagreement and social contact. The theory that was used were created by Ragnar Audunson and is about how a meeting can be with someone who shares their interests or values, thus making it a high-intensive meeting, or someone who doesn’t share the same interests or values, thus making it a low-intensive meeting. The results of this thesis showed that a language cafe does result in both giving a place and reason for people to meet. There were signs of people developing as people, mainly getting more confidence and in the end seeking internship and thus not needing the language cafe anymore. Another conclusion is that the language cafes can be viewed as a high-intensive meeting place, but also a low-intensive, depending on how people look at and interpret it.

In Sweden, the libraries are an establishment with high trust. The library constitutes a meeting place where many activities take place, not just reading-promoting activities. Despite this, a development is seen where libraries are closing. This study examines various advantages and challenges for libraries in terms of three perspectives that are often discussed in urban and spatial planning: collaboration, accessibility and meeting places. The purpose of this study is to investigate the libraries’ conditions from a regional perspective and understand how these are developed in a changing society. In the study, representatives from six regional libraries were interviewed. The results show that libraries in both smaller and larger municipalities have challenges and advantages, although they may look different. Closures are not always evil, accessibility can extend beyond the physical sphere and new groups in society seek to libraries, which increases the importance of meeting places. Political changes can also lead to conflicts between political will and legislation. / I Sverige är biblioteken en kulturinstitution med högt förtroende och utgör en mötesplats för läsfrämjande och andra aktiviteter. Trots detta syns en utveckling där många bibliotek lägger ner. I denna uppsats undersöks fördelar och utmaningar hos bibliotek sett till tre perspektiv som ofta diskuteras inom samhällsplanering: samverkan, tillgänglighet och mötesplatser. Syftet är att undersöka bibliotekens förutsättningar och uppdrag ur ett regionalt perspektiv och förstå hur dessa utvecklas i ett föränderligt samhälle. I undersökningen har tjänstepersoner från sex regionbibliotek intervjuats. Resultatet visar att bibliotek i både mindre och större kommuner har utmaningar även om de kan se lite olika ut, att nedläggningar inte alltid är av ondo, att tillgänglighet kan sträcka sig bortom det fysiska och att nya grupper söker sig till biblioteken, vilket ökar betydelsen av mötesplatser. Politiska förändringar kan också leda till att det uppstår konflikter mellan den politiska viljan och lagstiftning.

I takt med globaliseringens och digitaliseringens framfart har e-handel och dylikt konsumtionsmönster på senare blivit en trend, vilket utmynnar till en strukturomvandling beträffande konsumtion till en mer digital konsumtion. Strukturomvandlingen har haft en inverkan på den lokala handeln, mer specifikt centrumhandeln. Studiens syfte var att genom en kvalitativ studie skapa förståelse för hur lokala handlare i Motala kommun arbetar med affärsutveckling för att påverka centrumhandeln lokalt. För att uppfylla studiens syfte har en tolkningsinriktad kvalitativ forskningsstrategi tillämpats, där tyngden ligger på att skapa sig en förståelse av det studerade fenomenet via tolkningar, erfarenheter och upplevelser av handlare. Det empiriska materialet samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med lokala handlare som bedriver butiksverksamheter. Det empiriska materialet bidrog med handlarnas perspektiv, erfarenheter och uppfattningarkring lokal handel och affärsutveckling. Slutsatsen visade att handlarna i Motala upplever att det är tufft och svårt att bedriva en butiksverksamhet i Motala centrum. Detta grundar sig i att handlarna upplever att strukturomvandlingen beträffande konsumtionsmönstret har genererat ett mindre kundunderlag, lönsamhetsproblem och att kundernas beteendemönster har förändrats. Handlarna står inför tuffa utmaningar för utvecklandet av centrumhandeln i Motala, men anser att det deras försök och vilja att utvecklas är en viktig faktor för främjandet av centrumhandeln. Undersökningen visade att det finns utrymme för förbättring av handlarnas tillvägagångssätt för främjandet av centrumhandeln i Motala.

Det här arbetet har sin utgång i Perstorps arbete med inkludering . På vilket sätt de tillåterinvånarna att delta i kommunernas fysiska utformningar och beslut - vilka metoder ochverktyg de använder kommunen för att åhöra de boendes åsikter under utvecklingsprocesser. Vi anser att det finns ett hål i forskningen över hur inkluderingen/deltagandet anammas i mindre orter på landsbygden.Vi kommer undersöka och observera hur medborgarnas inkluderande tillämpas av kommunen i utformandet av deras planerade offentliga mötesplats “Tjäderstigen”. Denna mötesplats skall fungera som en punktinsats för integrationen i Perstorps kommun, samt hur påståenden i kommunens vision att inkludera fungerar i praktiken. Genom våra tre år på Urbana studier - Stadsplanering så har vi försetts med kunskaper om offentliga mötesplatsers utformningar och dess potential till hur designen kan skapa en rum för grupper, men även dess komplexitet i kommunala projekt som uppstår när olika parametrar såsom fysiska juridiska, ekonomiska och sociala försvårar kommunens ambition. I relation till kommuntjänstepersonerna Felicia Höglund och Mattias Bjellvi har vi anammat rollen som deltagande observatörer. Vi har under tiden i Perstorp medverkat i en del moment i som berör ämnet. Både kvalitativa och kvantitativa undersökningar har gjorts och vi har tagit med ett antal författare som behandlar inkludering, deltagandet och vad designen av ytan i fråga har för betydelse. Utifrån det vi ser och den informationen vi införskaffar så kommer vi att diskutera på vilken grad av inkludering vi anser kommunen befinner sig på och varför.

No description available.

Projektet handlar om social och ekonomisk hållbarhet. Hur kan Söder i Helsingborg bli en dynamisk och hållbar stadsdel? Syftet är att ta bort den barriär som finns mellan stadsdelarna Norr och Söder i Helsingborg och inföliva mer liv på Söder. Genom att skapa en målpunkt, en ny mötesplats, kan det generera och i sin tur kan mer liv skapas.

This work examines the impact of the pandemic on a smaller society were cross-border shopping is a major player. The chosen location for the work is Töcksfors in Årgäng municipatly, were trade with Norway plays a central role for the location. We also want to investigate whether the shopping places established in Töcksfors function as important meeting places for the locals and whether this function and significance looks different due to the pandemic. As shops close and the access to premises is limited, we see it as interesting to investigate whether other places in the location have a different significance as meeting places than before the pandemic. What is the supply of alternative meeting places and what significance do these have when large facilities and premises that usually accommodate many people become empty? The work is based on previous facts about shopping as a meeting place, as well as collected data consisting of a survey where residents are given the opportunity to give their views on the social value of the shopping places. As a complement to the survey, an interview is also conducted with a business strategist who is active within the municipality, and a deacon within the Church of Sweden who is also one of two who is behind a citizen proposal that calls for meeting places. This is to further provide perspective on the situation.Based on our collected data in the form of literature, questionnaire study and two interviews, the conclusion is that trade is of importance as a meeting place in Töcksfors. But despite the trade's importance as a meeting place for the inhabitants, there is still a demand for new meeting places beyond shopping, which is partly something that could be stated extra muchduring the pandemic.

Platsen för Mora Kulturhus definieras av den omgivande landsbygden; jordbruk, skog och det intilliggande stallet. En kilometer bort rinner Moraån och på andra sidan den börjar Järnas täta bostadsområden. Mora kulturhus ligger i den södra delen av Mora, området vi ritade i höstens kurs, och är placerat i förlängningen av rekreationsområdet vid Moraån. Med vandringsled och cykelväg kopplas Järna, Mora och Mora Kulturhus samman och gör platsen lättillgänglig för områdenas invånare. Huvudleden genom Mora som kopplar samman Nykvarnsvägen i norr och väg 57 i söder ger besökare olika vägval mot Mora kulturhus.   Platsen och Kulturhuset möjliggör att olika intressen kan samverka, samexistera och skapa gruppidentitet över aktivitetsgränser genom att erbjuda flexibla lokaler som i olika grad är tillgängliga för besökarna. Delar av strukturen är öppen och kan alltid erbjuda tak över huvudet för såväl vandrare som ungdomsgäng. Stora delar går att besöka och använda spontant medan andra delar kan bokas för mer specifika ändamål. Byggnadens utformning förhåller sig till omgivande arkitektur i form och placering och skapar på så vis en relation med det befintliga på platsen. En klassisk gårdsformation med sadeltak skjuts upp för den sluttande tomten och blir på så sätt både bekant och ny. En stor gradäng kopplar samman den upphöjda gården med stallet och utsikten över jordbruksmark och skog. / The location of Mora Kulturhus is defined by the surrounding countryside; agriculture, forest and the adjacent stable. One kilometer away flows the Mora River and on the other side it begins Järna's dense residential areas. Mora culture house is located in the southern part of Mora, the area we designed in the autumn course, and is located in the extension of the recreation area by the Mora River. With a hiking trail and cycle path, Järna, Mora and Mora Kulturhus are connected and make the place easily accessible for the residents of the areas. The main road through Mora, which connects Nykvarnsvägen in the north and road 57 in the south, gives visitors different choices towards Mora culture house. The site and Kulturhuset enable different interests to collaborate, coexist and create group identity across activity boundaries by offering flexible premises that are accessible to visitors to varying degrees. Parts of the structure are open and can always offer a roof over your head for both hikers and youth groups. Some areas of the building can be visited and used spontaneously while other parts can be booked for more specific purposes. The design of the building relates to the surrounding architecture in shape and placement and thus creates a relationship with the site. A classic farm formation with a saddle roof climbs up the sloping plot and thus becomes both familiar and new. A large grad meadow connects the elevated court yard with the stable and the view of agricultural land and forest.

Offentliga rum som är tänkta att dagligen brukas av stadens befolkning förändras. I takt med att det sociala livet förflyttas allt mer till byggnader, till allmänna eller privata inomhusmiljöer eller sker digitalt minskar livet mellan byggnader. Offentliga rum som väsentliga mötesplatser i staden är viktiga av flera anledningar, inte minst för ett hälsosamt samhälle.  Syftet med det kandidatexamensarbetet är att analysera offentliga rum i storstadsmiljöer och hur de förhåller sig till några teorier om fysisk gestaltning och social hållbarhet. Några aspekter av bl.a. Jan Gehls teori om människovänliga offentliga rum i urbana miljöer har valts ut för undersökning men i den teoretiska bakgrund inkluderas även idéer av David Sim och Jeremy Till. Min ambition är att göra en insats till en ökad förståelse för hur det offentliga rummet kan utformas för att locka människor till ett mer levande socialt samspel och lyfta upp  vikten av socialt hållbar planering av offentliga rum.  Platsobservationer samt semistrukturerade surveyundersökningar med stöd av litteraturen har resulterat i det arbetet. Nio platser i Stockholm, Malmö och Lund har valts som exempelytor  för att undersöka litteraturstudiens presenterade teorier i praktiken. Utgångspunkten till undersökningen och observationer har varit nyckelkvaliteter hämtade från Jan Gehls teori om välfungerande människovänliga offentliga miljöer: trygghet, komfort och njutning som måste existera, enligt honom, på en offentlig yta. Resultatet har visat att de tre kriterierna trygghet, komfort och njutning hör ihop och att en välfungerande offentlig yta människor trivs och känner sig välkomna behöver en kombination av alla tre kriterier. Kriterierna framställs i slutsatsen som en diagram i form av en trappa, där första steget är trygghet, en grundläggande kvalitet som bör anses vara ett krav för att människor ska befinna sig på platsen. Nästkommande kvalitet är komfort som endast har någon betydelse om trygghetskvalitet uppfylls. Kvaliteten är en faktor som får användarna att vilja vistas på platsen. Det sista steget när både trygghet och komfort uppfylls är njutning som får användarna att vilja stanna på platsen. När alla tre kvaliteter uppfylls, kan man anse att platsen är en väl fungerande offentlig yta, människor vill vistas och stanna kvar på.