The purpose of this thesis was to investigate thephenomenon language café, an activity that is held in public libraries into which anyone is welcome who wants to practice their skills in Swedish, and see how this can be put in relation to integration. To reach the purpose we developed two research-questions; What does the language café fulfill for its participants? and How can the language café contribute to the promotion of integration? The study is based on semi-structured interviews with seven participants from language cafés. The theory used to analyze the results from the interviews is the Swedish sociologist José Alberto Diaz theory about the integration process which can be divided into seven dimensions. The findings of the thesis were that the language café can fill the function as a place to Speak Swedish, for Community-information, a place to meet and a place for trust and self-confidence. This can promote the integration process by being a place where people in need of language training can practice their skills in Swedish. It is also working as a meeting place, where one can integrate with other people and other cultures. / Program: Bibliotekarie

<p>Det kan vara svårt att veta vilka faktorer som ett köpcentrum bör arbeta med för att bli framgångsrikt. Idag krävs kontinuerlig förnyelse eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar då allt fler köpcentrum byggs. Vi vill därför visa hur ett lokalt köpcentrum kan utveckla sitt koncept för att förbättra sin position på marknaden samt bli en attraktivare plats.</p><p>Uppsatsen fokuserar på två delsyften, som presenteras nedan:</p><ul><li>Analysera och undersöka köpcentrums framgångsfaktorer. </li><li>Framställa strategier till köpcentrum som är i behov av förnyelse. Strategierna är framtagna i avsikt att göra köpcentrumet till en attraktivare plats för besökare och därigenom öka köpcentrumets konkurrensposition.</li></ul><p>Vårt metodologiska tillvägagångssätt är präglad av en kvalitativ ansats med vikten på ett deduktivt arbetssätt. Den empiriska insamlingen utfördes genom elva intervjuer, varav sex av dessa var personliga, fyra utfördes via telefon och en via mejl. Vi har använt oss av ett fallföretag som undersökningsobjekt för köpcentrum som befinner sig i en sämre situation och behöver förnyelse.</p> / <p>It can be hard to know which factors a shopping mall can work with to be more successful. Today the shopping malls have to continuously renewal themselves, because of the increasing market competition and the increasing amount of shopping malls. That is why we want to show how a local shopping mall can develop their concept to improve their position on the market and to be a more attractive place.</p><p>The focus on the essay is on two aspects which are presented below:</p><ul><li>Analyze and examine successful factors of shopping malls. </li><li>Create renovation strategies to shopping malls that are in need of them. The intent of these strategies is to make shopping malls become a more attractive place for visitors and through these strategies be more competitive on the market. </li></ul><p>Our method for constructing this essay has had a qualitative approach with a focus to be deductive. The gathering of the empirical material has been carried out through eleven interviews. Six of these were personal interviews, four interviews by telephone and one was done by e-mail. To be able to closely examine shopping malls that are in need of change, we decided to observe an organisation that match these malls.</p>

No description available.

No description available.

Ett torg är ett bra exempel på en traditionell mötesplats. Ofta har den en historisk bakgrund där funktion och placering var anpassad för kommersiella, politiska, eller religiösa syften. Idag när fler och fler människor flyttar in till staden korsas våra vägar allt oftare. Oavsett var vi stöter på varandra så har alla platser där vi möts något gemensamt, att rymma människor, att utgöra en yta där samtal kan uppstå. Möten mellan människor sker precis hela tiden, det finns inga regler på hur ett möte kan uppstå. De flesta är planerade men många sker också slumpmässigt. Det har länge varit känt att miljön runt omkring oss påverkar beteendet hos en individ, det kan handla om en naturlig miljö likaså en byggd miljö. En annan påverkan som visar på skillnader i beteende är de kulturella differenser bland samhällets innevånare. Stora städer utvecklas dagligen av det mångkulturella klimatet. Svenska storstäder växer i en allt snabbare takt, med ökad urbanisering och en allt glesare landsbygd till följd. Nya stadsdelar byggs upp, äldre renoveras. Politiker, byggnadsbolag och stadsplanerare är några av de stora aktörer som dagligen försöker göra staden så attraktiv och funktionell som möjligt. Staden förändras och detta ger oss ett gyllene tillfälle att fokusera på de platser där innevånarna möts, i de utrymmen som uppstår mellan fasaderna, mellan människor. Genom att bygga in mening till mötesplatser och förstå potentialen av att implementera digitala kommunikationsmedel, som vi kan skapa fler intressanta mötesplatser som lockar människor till samtal. Det är genom större medvetenhet och kunskap kring hur människor fungerar, i olika kulturer, städer och som sociala varelser som det går att skapa mötesplatser som också fungerar som samtalsplatser. Rapporten resulterar i två skilda förslag på en ny typ av mötesplats som är anpassade till stadsmiljöer. / A square is a good example of a traditional meeting place. It has often a historicalbackground in which the function and location was suitable for commercial, politicalor religious purpose. As more and more people move in to the city, more urban spacewas used for meetings. Whatever surface people uses the thing they all have incommon is to fit the people, and become a place for communication. Meetings between people happen all the time, and there are no rules on how ameeting might happen. Most are planned, but many are also random. It has longbeen known that the environment around us affects the human behaviour; it mayrelate to the natural environment as well a built environment. Anothereffect that shows the differences in behaviour is the cultural differences amongcommunity residents. Large cities developed a daily basis by the multi-culturalenvironment. Swedish cities are growing at an ever-faster rate, with increasedurbanization and decreased rural population as results. New neighbourhoods arebuilt up, older renovated. Politicians, construction companiesand urban designers are the working force trying to make the city attractive andfunctional. The city is changing and this gives us a golden opportunity to focus on theplaces where people meet, in the spaces created between the facades, between people. By embedding context to meeting places and understanding the potential ofimplementing the digital communication methods, we can create a more interestingenvironment that is more responsive to communication. It is through greaterawareness and knowledge about how people function in different cultures,cities and as social beings that it is possible to create new interesting places whofunction as a forum for communication and social life. The report results in two different proposals for a new type of meeting place designedto fit urban areas.

Offentliga aktörer styrs allt mer mot att tillsammans möta och finna lösningar på framtida utmaningar. Samverkan blir ett sätt för berörda parter att samordna resurser, dela kompetenser och formulera gemensamma plattformar och åtgärder. Exempel på sådana aktörer är kommuner och universitet eller högskolor, som bl.a. samverkar kring kompetensförsörjning, forskning och regional utveckling. Den här typen av samverkan ligger utanför aktörernas formella beslutsordning, vilket gör att de tillsammans måste komma överens om former för hur samverkan kan organiseras och styras. Syftet med denna studie är att undersöka hur samverkan mellan universitet och kommun organiseras och styrs. Som teoretiskt perspektiv används nätverksstyrning. Det empiriska underlaget utgörs av en fallstudie där analysobjektet är ett samarbetsavtal mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet, kallat Lyskraft. Fallstudien används för att undersöka hur organisation och styrning av samverkan genom nätverksstyrning kan förstås. Analysen grundar sig på fyra centrala begrepp inom teorin om nätverksstyrning: motiv, ömsesidighet, struktur och resultat. Motiven till samverkan relateras mycket till etableringen av ett campus i kommunen samt till viljan att skapa en ”kunskapsbro” mellan parterna. När det gäller ömsesidighet tar den sig bl.a. uttryck i viljan att utveckla campus och skapa förutsättningar för studenterna att dels bedriva studier och dels komma ut i arbetslivet. Men det finns också ett djupt förtroende och en ömsesidig vilja att upprätthålla samarbetet. Strukturen kring samarbetet består i ett formellt ramavtal, en basfinansiering, en beslutande ledningsgrupp med beredande sakområdesgrupper, kontaktpersoner med ansvar för det löpande arbetet samt rutiner för dokumentation och uppföljning. Mötesplatserna har en viktig funktion som kontaktförmedlare och dörröppnare, medan finansiering och implementering av gemensamma aktiviteter snarare sköts av respektive parts ordinarie verksamheter än i en gemensam utförarorganisation. Resultaten är flera, och kan beskrivas dels som konkreta projekt och aktiviteter och dels som mer mjuka värden som förtroende, tillit och öppna kontaktvägar. Studien visar att det stora värdet med samverkan är att genom förtroendeskapande kontakter, identifiering av gemensamma motiv av ömsesidigt intresse samt regelbundna mötesplatser lägga grunden för konkreta samverkansaktiviteter i nästa led, på operativ nivå i respektive organisation.

Det kan vara svårt att veta vilka faktorer som ett köpcentrum bör arbeta med för att bli framgångsrikt. Idag krävs kontinuerlig förnyelse eftersom konkurrensen på marknaden hårdnar då allt fler köpcentrum byggs. Vi vill därför visa hur ett lokalt köpcentrum kan utveckla sitt koncept för att förbättra sin position på marknaden samt bli en attraktivare plats. Uppsatsen fokuserar på två delsyften, som presenteras nedan: Analysera och undersöka köpcentrums framgångsfaktorer. Framställa strategier till köpcentrum som är i behov av förnyelse. Strategierna är framtagna i avsikt att göra köpcentrumet till en attraktivare plats för besökare och därigenom öka köpcentrumets konkurrensposition. Vårt metodologiska tillvägagångssätt är präglad av en kvalitativ ansats med vikten på ett deduktivt arbetssätt. Den empiriska insamlingen utfördes genom elva intervjuer, varav sex av dessa var personliga, fyra utfördes via telefon och en via mejl. Vi har använt oss av ett fallföretag som undersökningsobjekt för köpcentrum som befinner sig i en sämre situation och behöver förnyelse. / It can be hard to know which factors a shopping mall can work with to be more successful. Today the shopping malls have to continuously renewal themselves, because of the increasing market competition and the increasing amount of shopping malls. That is why we want to show how a local shopping mall can develop their concept to improve their position on the market and to be a more attractive place. The focus on the essay is on two aspects which are presented below: Analyze and examine successful factors of shopping malls. Create renovation strategies to shopping malls that are in need of them. The intent of these strategies is to make shopping malls become a more attractive place for visitors and through these strategies be more competitive on the market. Our method for constructing this essay has had a qualitative approach with a focus to be deductive. The gathering of the empirical material has been carried out through eleven interviews. Six of these were personal interviews, four interviews by telephone and one was done by e-mail. To be able to closely examine shopping malls that are in need of change, we decided to observe an organisation that match these malls.

No description available.

Att komma som invandrare till Sverige kan säkert vara omvälvande på många olika sätt. De som kommer hit är alla egna individer och bär på sina alldeles egna historier. Integrationsprocessen i ett samhälle kan ske på många olika vis. I Karlskoga finns en egen modell som utgår enbart från kvinnor. Tanken är att på ett unikt sätt hjälpa dessa in i det nya samhället. Modellen består i ett så kallat Tehus som fungerar likt en mötesplats enbart för kvinnor. På Tehuset ges möjlighet till studier i det svenska språket och samhällsinformation. Platsen är även öppen för umgänge och andra aktiviteter. Planen med modellen är således att denna del av integration ska ske i en, för kvinnorna, trygg miljö. Vi har valt att undersöka just denna miljö.Med tanke på att Sverige är ett av världens mest jämställda länder, var vår tanke att ta reda på om Tehusets form av integration är korrekt eller möjligen exkluderande. Vi har undersökt om det finns ett behov av en mötesplats enbart för invandrarkvinnor, och om de besökande kvinnorna upplever det positivt att det inte finns män på mötesplatsen. Samt i fall de skulle besöka Tehuset även om mötesplatsen var öppen för båda könen.

Ett av Malmös mest problemartade områden är Seved i stadsdelen Sofielund. I Seved finns det en mötesplats som heter Arena Online där unga från Seved och hela Malmö spenderar stor del av sin tid på grund av brist på sysselsättning eller underhållning. Syftet med studien är att undersöka om kriminalitet förekommer på Arena Online samt hur kriminaliteten upplevs, definieras och förklaras utifrån Arena Onlines personal och besökare samt deltagande observationer. Syftet är även att besvara vilket inflytande kriminaliteten har på ungdomarna på Arena Online och hur detta karaktäriseras utifrån intervjuer samt deltagande observationer. I studien har en mikro-etnografisk studie utförts på Arena Online med hjälp av kvalitativa intervjuer, observationer samt gruppdiskussion. I resultatet framkommer det att Arena Onlines personal samt besökare upplever att kriminalitet förekommer. Detta i form av öppet narkotikabruk samt narkotikaförsäljning. Kriminella upplevs karaktäriseras av ett nonchalant beteende samt behov av att synas genom dyra materiella tillgångar samt yttre attribut. Samma beteende och bekräftelsebehov anses förekomma bland unga kriminella på Arena Online. Författaren kan inte generalisera slutsatserna i arbetet då resultaten grundar sig på enskilda personers empiri, upplevelser och syn på kriminalitet. Slutsatserna kan dock ge en indikation på hur människor på Arena Online upplever kriminalitet och en viss koppling mellan strävan efter ekonomiska statusmarkörer genom att erhålla “snabba pengar” genom kriminalitet.