Rummet och människan i det digitala mötet, är ett självständigt examensarbete inom huvudämnet Informationsdesign med inriktning på rumslig gestaltning. Arbetet har haft ett utforskande tillvägagångssätt och applicerats på en befintlig kontext, det digitala köksplaneringsmötet på IKEA. Under år av pandemi har rekommendationerna i Sverige varit att hålla avstånd och undvika mänsklig kontakt för att minska smittspridningen av covid-19. Detta har bland annat inneburit att verksamheter behövt anpassa både arbetssätt och lokaler för att uppfylla de krav som ställts och för den enskilde individen har begränsningar i det vardagliga livet varit påtagligt. Att kunna träffas digitalt har varit avgörande för att låta människor arbeta hemma och digitala möten har även möjliggjort för verksamheter, som IKEA, att möta deras kunder.   Omställningen från ett vanligt kundmöte i en köksplaneringsstudio till att träffa kunder digitalt har varit märkbar och för IKEA:s köksspecialister är förutsättningarna för de digitala mötena olika. Av flera anledningar används många gånger inte kamera och arbetet avser att undersöka hur kundens upplevelse påverkas och hur den annars gemensamma mötesplatsen i en planeringsstudio verkar i ett digitalt sammanhang.    Arbetet belyser det digitala mötets potential till att fungera som en kommunikativ mötesplats men det lyfter även en problematik och avser att diskutera vissa faktorer som anses betydande för hur ett digitalt möte kan skapa en känsla av gemenskap. Utifrån teorier om visuell perception och kommunikation skapas ett gestaltningsförslag som avser att fungera för IKEA och tillämpas för att deras köksspecialister kan ges goda kommunikativa förutsättningar för ett digitalt köksplaneringsmöte.

In my thesis project, 2024, Konstfack’s Bachelor program in Interior Architecture and Furniture Design, I present a hypothetical proposal for transforming a space in Årsta torg in Stockholm. Through research, site analysis, and examination of Årsta torgs’s color palette, I have created the project Kackel och Kulör. Many spaces in urban areas are facing a transformation, where commercial businesses are affected by new trends and rent out their spaces to new types of tenants. I have chosen Årsta torg to propose a transformation that I believe many similar places in the city could benefit from. Kackel och Kulör is a design concept for a space in Årsta torg. The concept revolves around the production of egg tempera paint, an ancient painting technique that involves mixing eggs, linseed oil, pigment, and water. With hens as honored guests and egg producers, this place is created for the local community to gather in the color workshop, the hen coops, or the small shop. The space is for those who want to learn to make their own paint, repaint their furniture, feed the hens, or buy painting supplies and eggs. The presence of the hens contributes to a local cycle and creates a vibrant hub for creativity and community engagement in Årsta. Inspired by the color scheme of the square, a colorful space for knowledge exchange is created, contributing to a local and social cycle in Årsta torg.

The Lobby The Lobby är en marknadsplats, skapad av AMF Fastigheter med syfte att agera testplattform för den framtida detaljhandeln. Marknadsplatsen är en fysisk plattform där pop-up konceptet, upplevelsen och event används med helt ny innebörd för att attrahera kunder och varumärken att ställa ut på The Lobby. Syfte och forskningsfrågor Denna fallstudie om The Lobby syftar till att undersöka vilka primära faktorer som krävs för att skapa en marknadsplats där upplevelsen och pop-up konceptet är centralt samt kartlägga dess potentiella roll i framtiden. Med grund i detta syfte har två forskningsfrågor tagits fram: Vilka är de viktigaste faktorerna vid utformandet av en marknadsplats som The Lobby?  Vilken roll kan denna typ av marknadsplats komma att ha i framtiden? Metod Denna studie har baseras på en kvalitativ fallstudie av marknadsplatsen The Lobby. Forskningsansatsen är deduktiv med induktiva inslag. Det empiriska materialet består av åtta semistrukturerade intervjuer där respektive respondent har en direkt koppling till The Lobby. Förutom intervjuer har även två observationer genomförts. Teori Den teoretiska referensramen behandlar termerna köpcentrum, pop-up butik och kundupplevelse. I denna studie motsvarar köpcentrum en marknadsplats där flertalet aktörer möts på samma plats. Teorin kommer även redogöra för pop-up butikens innebörd samt dess fördelar. Slutligen behandlas kundupplevelsens roll inom detaljhandeln. Slutsatser Genom att ta hänsyn till marknadsplatsens varumärke, kontrakt för pop-up butikerna, teknologi, kundernas behov av socialisering och upplevelse kan marknadsplatsen optimeras och skapa återkommande kunder. Om en marknadsplats som The Lobby kommer ha en fortsatt central roll i framtiden återstår att se, däremot kan det konstateras är att pop-up butikens fördelar blir allt fler. / The Lobby The Lobby is a marketplace, created by AMF Fastigheter with the purpose of finding new alternatives for the future of the retail industry. The marketplace is a physical retail platform where the pop-up concept, experience based marketplace and events will be used to attract customers and brands to The Lobby. Purpose and research questions This case study about The Lobby aims to investigate the primary factors which are required to create an experience based marketplace where the pop-up concept is central. Furthermore what purpose this kind of marketplace will hold in the future. Based on the purpose, the following research questions were formed: What are the main factors while developing a marketplace like The Lobby?  What role can this type of marketplace have in the future? Method This study is based on a qualitative case study on The Lobby in Stockholm, Sweden. The study has a deductive approach, with some elements of inductive approach. The empirical data consist of eight semi structured interviews and two observations. All the respondents has a connection to The Lobby. Theory The theoretical references used for this study are shopping mall, pop-up store and experience based marketplace. The theory of shopping mall will be studied as a marketplace where stakeholders are cooperating in one place. The theory will also describe the pop-up stores pros and cons and also the role of the experience based marketplace in the retail industry. Conclusion If a marketplace like The Lobby, where customers, retailers and partners have the opportunity to try new things, will continue to play a central role in the future, remains to be seen. One thing that can be said, however, is that the advantages of the temporary store are increasing.

<p>Mångfald är ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mångfald på arbetsplatsen såväl som i samhället i stort har blivit allt mer uppmärksammad. Det har skapats visioner om ett samhälle som ska fungera som en mötesplats där människor får utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och där varje individs unika resurser tas tillvara samt får chans att utvecklas. I Möte med mångfald studeras sammanställningen av projektet Mångfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda på hur man med språkets hjälp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mångfald på arbetsmarknaden. Mångfaldens ansikten är Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mångfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera på det svenska bidraget i detta transnationella samarbete. Genom att analysera språket, den genomgående retoriken och användningen av begreppsapparaten skapas en bild av de förhållningssätt och frågeställningar som präglar projektsammanställningen. Analysarbetet kännetecknas av ord som fördomar och negativa attityder men även av ord som mötesplats och samarbete. Således vittnar denna dubbeltydighet om mångfaldsbegreppets komplexa dimensioner vilka får följder för både individ och samhälle.</p>

Mångfald är ett högst aktuellt begrepp som ligger i tiden och vikten av mångfald på arbetsplatsen såväl som i samhället i stort har blivit allt mer uppmärksammad. Det har skapats visioner om ett samhälle som ska fungera som en mötesplats där människor får utrymme att utbyta kunskaper och erfarenheter och där varje individs unika resurser tas tillvara samt får chans att utvecklas. I Möte med mångfald studeras sammanställningen av projektet Mångfaldens ansikten i syfte att, genom diskursanalys som metod, ta reda på hur man med språkets hjälp formulerar ett behov av ökad medvetenhet om mångfald på arbetsmarknaden. Mångfaldens ansikten är Sveriges bidrag till ett omfattande EU-projekt vilket arbetar för ökad mångfald i arbetslivet. Vi kommer i denna uppsats enbart att fokusera på det svenska bidraget i detta transnationella samarbete. Genom att analysera språket, den genomgående retoriken och användningen av begreppsapparaten skapas en bild av de förhållningssätt och frågeställningar som präglar projektsammanställningen. Analysarbetet kännetecknas av ord som fördomar och negativa attityder men även av ord som mötesplats och samarbete. Således vittnar denna dubbeltydighet om mångfaldsbegreppets komplexa dimensioner vilka får följder för både individ och samhälle.

Bakgrund: Mässan som den ser ut idag har varit en mötesplats för säljare och köpare sedan 1850-talet. Marknadsföring grundar sig på den öppna dialogen och samspelet mellan köparen och säljaren och är därmed viktiga byggstenar i hela marknadsföringsprocessen. Syfte: Vårt syfte är att undersöka hur effektivt marknadsföringsinstrument en mässa är, dels från det besökande fackfolkets utgångspunkt, dels från utställarnas perspektiv. Vi vill även ta reda på vad som lockar fackfolk till att besöka mässan. Metod: Genom att använda oss av såväl ett kvantitativt som ett kvalitativt perspektiv, var vår förhoppning att täcka ett tillräckligt stort område för att kunna dra så giltiga slutsatser som möjligt. En kvantitativ enkät tillsammans med kvalitativa samtalsintervjuer och en djupintervju kombinerade de två perspektiven och gav oss en bred samling data att arbeta med. Resultat: Vår undersökning visar att utställarna i stor utsträckning uppnår de mål som satts upp inför en mässa, främst genom att exponera sig på marknaden och locka nya kunder. Vi har även kunnat dra slutsatsen att besökarna förbereder sig mindre inför mässan än vad vi från början trodde. Anledningen till varför de besöker mässan påverkas dock inte av de undermåliga förberedelserna då besökarna, liksom utställarna, ofta har ett mål med sitt mässdeltagande. / Background: Trade fairs as we know them today have been meeting grounds for merchants and buyers since the 1850’s. Marketing is based upon the open dialogue and the interaction between the buyer and the salesperson, and are therefore important building blocks in the entire marketing process. Purpose: Our purpose is to study how effective a trade fair is as a marketing tool. We intend to look at this phenomenon both from the visitor as well as the exhibitor’s perspective. We also want to find out what elements attract people in the business to visit the fair. Method: By using both a quantitative and a qualitative approach, we hoped to cover as much ground as possible in order to draw as valid conclusions as possible. A quantitative questionnaire along with our qualitative interviews combined the two approaches and gave us a broad spectrum of data to work with. Result: Our study shows that the goals that the exhibitors set up are reached, primarily through exposure on the market and attracting new clients. We have also come to the conclusion that the visitors prepare themselves before the fair to a less extent than what we originally thought. However, this did not interfere with the visitors’ prime objective as to why they attended the fair.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Mässan som den ser ut idag har varit en mötesplats för säljare och köpare sedan 1850-talet. Marknadsföring grundar sig på den öppna dialogen och samspelet mellan köparen och säljaren och är därmed viktiga byggstenar i hela marknadsföringsprocessen. <strong>Syfte:</strong> Vårt syfte är att undersöka hur effektivt marknadsföringsinstrument en mässa är, dels från det besökande fackfolkets utgångspunkt, dels från utställarnas perspektiv. Vi vill även ta reda på vad som lockar fackfolk till att besöka mässan. <strong>Metod:</strong> Genom att använda oss av såväl ett kvantitativt som ett kvalitativt perspektiv, var vår förhoppning att täcka ett tillräckligt stort område för att kunna dra så giltiga slutsatser som möjligt. En kvantitativ enkät tillsammans med kvalitativa samtalsintervjuer och en djupintervju kombinerade de två perspektiven och gav oss en bred samling data att arbeta med. <strong>Resultat:</strong> Vår undersökning visar att utställarna i stor utsträckning uppnår de mål som satts upp inför en mässa, främst genom att exponera sig på marknaden och locka nya kunder. Vi har även kunnat dra slutsatsen att besökarna förbereder sig mindre inför mässan än vad vi från början trodde. Anledningen till varför de besöker mässan påverkas dock inte av de undermåliga förberedelserna då besökarna, liksom utställarna, ofta har ett mål med sitt mässdeltagande.</p> / <p><strong>Background:</strong> Trade fairs as we know them today have been meeting grounds for merchants and buyers since the 1850’s. Marketing is based upon the open dialogue and the interaction between the buyer and the salesperson, and are therefore important building blocks in the entire marketing process. <strong>Purpose: </strong>Our purpose is to study how effective a trade fair is as a marketing tool. We intend to look at this phenomenon both from the visitor as well as the exhibitor’s perspective. We also want to find out what elements attract people in the business to visit the fair. <strong>Method:</strong> By using both a quantitative and a qualitative approach, we hoped to cover as much ground as possible in order to draw as valid conclusions as possible. A quantitative questionnaire along with our qualitative interviews combined the two approaches and gave us a broad spectrum of data to work with. <strong>Result:</strong> Our study shows that the goals that the exhibitors set up are reached, primarily through exposure on the market and attracting new clients. We have also come to the conclusion that the visitors prepare themselves before the fair to a less extent than what we originally thought. However, this did not interfere with the visitors’ prime objective as to why they attended the fair.</p>

Vi ses fram på torget är en uppsats som berör attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet. Den postmoderna människan söker återigen kontakt med andra i det offentliga rummet men saknar möjligheten att interagera. Till stor del fokuserar därför uppsatsen på social interaktion mellan invånarna och hur den kan underlättas på offentliga mötesplatser. I teorin finns användbara begrepp, vägledning och idéer för hur attraktiviteten ökar. Här behandlas även hur offentliga mötesplatser påverkar den enskilda invånaren och kommunen. Mötesplatser i det offentliga rummet kan ge invånarna välmående, hälsa och tillfredsställelse. Genom exempelvis engagemang och kvalitet knyts ett band mellan människan och kommunen. Om invånaren känner tillhörighet och lojalitet på platsen förstärks dess identitet. Kommunen kan därmed öka i konkurrensfördelar och värde för turister och invånare.Syftet med uppsatsen är att ta fram en ny modell som kan ligga till grund för utvecklingen av mötesplatser i det offentliga rummet. Modellen utgår från teorier och existerande modeller inom event, marknadsföring och stadsutveckling. Modellen Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet tas fram, prövas och utvecklas i uppsatsen. Det här är en fallstudie applicerad på torget i Lidköping. I empirin får fokusgrupper, bestående av kommunens invånare, diskutera kring attraktiva mötesplatser, interaktion och Lidköpings torg. De uppskattar trygga och levande platser med möjlighet för aktivitet, interaktion och avkoppling. Attribut som sittplatser, naturliga element och event efterfrågas av fokusgrupperna.I uppsatsen framgår att modellen Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet är användbar vid utvecklingen av mötesplatser i det offentliga rummet. Utifrån genomförd studie kan hela modellen fyllas i med invånarnas åsikter och förslag. Därigenom är modellen ett användbart verktyg som kan utvecklas och användas i nutida och framtida forskning. En större empirisk undersökning bland invånarna i Lidköping är att rekommendera för att kunna generalisera det resultat studien presenterar på populationen. Uppsatsen presenterar hypotetiska förslag på hur en attraktiv mötesplats kan utformas på torget i Lidköping. Modellen är även tillämpningsbar på andra platser. Forskningsområdet är nu påbörjat och öppnar upp för vidare arbete med Lidköpings kommun. / Vi ses fram på torget (Local expression of Lidköping for ‘meet you at the square’) is a thesis about attractive meeting places in public spaces. The post-modern person is once again searching to connect with others in public spaces but is lacking interaction opportunities. Therefore this thesis is largely focusing on social interaction between town inhabitants and how to favour it in public meeting places. In theory there are concepts, guidance and ideas on how to increase the attractiveness and effectiveness. It also covers how public meeting places effect the individual inhabitant and the municipality at large. Meeting places within public spaces have the possibility to give its inhabitants increased well-being, health and satisfaction. Through, for example; involvement, quality and safety strings are attached between a human and the municipality. If the inhabitant is experiencing affiliation and loyalty to the place itself it enhances its identity and strengthens mutually beneficial interaction. The municipality could consequently increase its competitive advantage and value for tourists and it’s own inhabitants.The purpose of the thesis is to create a new model that can form the basis for developing meeting places in existing public spaces. The model is based on previously un-tested theories and existing models of events, marketing and urban development. The model Att skapa attraktiva mötesplatser i det offentliga rummet (To create attractive meeting places in public spaces) is designed, tested, developed and expanded in the thesis. This is a case study applied to the Lidköping square. In the observed focus groups, consisting of inhabitants of Lidköping municipality, discussion focused on attractive meeting places, social interaction, and the Lidköping square itself. A set of empirical findings to use as a study base was the object of the exercise. It was generally found that people appreciate places that are safe and alive with possibilities for activities, interaction and relaxation. Attributes such as seating areas, nature elements and events are requested by the focus groups.This thesis argues that To create attractive meeting places within existing public spaces is a useful development tool and enables productive meeting places within public spaces. Based on the performed study the model is successfully filled in with the inhabitants opinions and suggestions. With some modification and further empirical study the model will be a useful tool that can be developed and used in current and future research. The thesis presents hypothetical suggestions on how to actually create an attractive meeting point at the Lidköping square. The model is also applicable to other places. This field of research is now started and opens up for further work involving the Lidköping municipality.

Studien handlar om vad pedagoger anser är syftet med samling i förskolan men även vadsamling har för betydelse för barns lärande. Studien tar också upp hur pedagoger utformar ochplanerar en samling och varför de anser samling är en betydelsefull aktivitet i förskolan. Syfteti studien är att undersöka pedagogers uppfattningar om samling som pedagogisk aktivitet ochdess betydelse för barns lärande i förskolan. I vår studie har vi använt oss av en kvalitativ metod,då vi använde intervju som redskap. Vi intervjuade sex styck utbildade förskollärare och istudien benämns förskollärare som pedagoger.Resultatet vi fick fram var att pedagogerna beskrev att samling var en mötesplats där barn ochpedagoger skapar gemenskap. Pedagogerna nämner även att samling skapar möjlighet fördiskussion och socialt samspel som är betydelsefullt för barns lärande. Resultatet visaräven att pedagogerna har en gemensam syn att samling är en betydelsefull aktivitet som bidrartill gemenskap i barngruppen, men även som en viktig del i förskolans vardag. Det visas ocksåvia resultatet att betydelsen för barns lärande i en pedagogisk aktivitet är relevant dåpedagogerna påvisar att barn kan utveckla sitt lärande mer i mindre grupper än i större grupperi samling. De poängterar också vikten av samling i helgrupp som tillför att både barn ochpedagoger ser varandra och barnen får ta del av viktig information om dagen. Inga avpedagogerna hade diskuterat barns lärande i samling i arbetslagen, men enskilt ansågpedagogerna att lärande sker när samling utformas spontant och där innehållet utgår från barnsintresse. Några respondenter nämnde också att konkret material och planerade samlingarstimulerar barns lärande. Till sist visar även resultatet att pedagogerna planerar samlingarutefter barns intresse, idéer, funderingar och att en samling kan ske när, var och hur som helstunder dagen på förskolan.

Satsningen på trygghetsbostäder ligger i en ökad utmaning av äldre som upplever otrygghet eller isolering i sina hem. Kraven för att kunna flytta till ett trygghetsboende är att den äldre ska ha fyllt 70 år, ha stöd av hemtjänst och uppleva sig otrygg eller isolerad. Få studier berör vad som påverkar äldre att vilja flytta till ett trygghetsboende och hur de sedan upplever boendet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar äldres val av att flytta till ett trygghetsboende och hur de sedan upplever det att bo där. Empirin har samlats in via en kvalitativ studie I form av halvstrukturerade intervjuer med äldre boende på ett trygghetsboende. För att analysera empirin har Nahemow och Lawtons (1973) ekologiska modell använts. Resultatet visar på att äldre väljer att flytta på grund av otillgängliga bostäder, ensamhet, nedsatt hälsotillstånd och begränsad rörelseförmåga. Valet av trygghetsboende som boendeform grundar sig i närheten till andra äldre och omsorgspersonal, tillgängliga utrymmen och gemensamma aktiviteter. Upplevelsen av boendet varierar beroende på den äldres erfarenhet, personlighet och förmåga. De flesta äldre upplever sig självständigare, tryggare och i mindre utsträckning ensamma i deras hem på trygghetsboendet. / The investment in social housing lies in an increased challenge of older people who experience insecurity or isolation in their homes. The requirements for moving to a social housing are that the elderly must have reached the age of 70, have support from home care and feel unsafe or isolated. Few studies are about why the elderly want to move to a social housing and how they then experience the accommodation. The aim of this study is to investigate what factors affect older people's choice of moving to a social housing and how they then experience it to live there. The empirical data has been collected through a qualitative study in the form of semi-structured interviews with elderly residents in a social housing. Nahemow and Lawton's (1973) ecological model has been used to analyze the empirical data. The results show that older people choose to move due to inaccessible housing, loneliness and reduced health status and mobility. The choice of social housing as a form of housing is based on the closeness of other elderly and care staff, accessible spaces and joint activities. The experience of the accommodation varies depending on the experience, personality and ability of the elderly. Most elderly find themselves more independent, safer and feeling less alone in their homes in the social housing.