The purpose of this paper is to investigate and increase the understanding of a present function of today´s public library in a societal context. My aim is to examine how the role of the public library is discussed in Swedish media between 2012 – 2019. I want to get a broader understanding of the public library as a physical place and a space, through the theoretical frameworks of Raber´s ideological model. The theoretical frameworks are used in this study to examine these questions: How is the public library as a room discussed in present Swedish media? The functions of the public library of today is many, how is the different themes actualized in the library as a meeting place? What consequences does the debate contribute regarded to the picture of the public library and is it connected to the work for the legitimacy of the public library? The research field within Library and Information Science (LIS) is interdisciplinary with many references to social science theories. My qualitative study of content analysis builds upon theories of generating social capital. The aspect of the library as a space for inclusiveness and belongingness is a subject that is clearly stated in my study. My conclusion is that Raber´s social strategy is the dominant curse in the debate of the functions of the Swedish public libraries in present media. The legitimacy within the function as the hegemonic literacy discourse meets the legitimacy of the library as an open meeting place in my study.

Detta kandidatarbete syftar till att undersöka vad ett sammanbindandepromenadstråk från Fisktorget till Campus Gräsvik kan åstadkommaför staden Karlskrona. Möjligheten att på så vis knyta ihop olika delarav staden, gamla och nya, är en övergripande aspekt. En annanaspekt mera på detaljnivå är att stråket kan åstadkomma ett antal nyamötesplatser utmed sin sträckning. Promenadstråk bidrar generellt tillen miljövänligare och hållbarare stad när människor väljer bort bilen föratt istället promenera eller cykla. Den fysiska aktiviteten bidrar också tillhälsosammare invånare. Sist men inte minst utgör stråk i en stad en sammanbindande kvalitetoch skapar sociala mötesplatser. Metoden som är använt är platsanalys,kvalitativ litteraturstudie och skissning (research by design). Den teoretiska utgångspunkten är tagen från urbansociologin (Socio-spatial dialektik.) Resultatet är ett förslag om ett promenad- och cykelstråk med tre gestaltade fokuspunkter längs stråket. I samband med att Karlskrona kommun har påbörjat arbetet med utbyggnadenav Pottholmen utmynnar den här uppsatsen i ett förslag om hur enfortsättning av Borgmästarekajens promenadstråk skulle kunna se ut. Med Karlskronas växande befolkningsmängd skulle ett promenadstråkvara bidragande till stadens sammanhållning. Resultatets viktigastepunkt är att länka samman olika stadsdelar och skapa ett attraktivt stråki ett betydelsefullt stads-sammanhang.

Jag är född och uppvuxen i en liten by som heter Dyvik och som ligger precis innanför Ljusterö i mellersta/norra stockholms skärgård. Jag har alltid vistats mycket i skärgården både kring platsen där jag växte upp men även runtom i hela skärgården då jag hela mitt liv har seglat mycket. Stockholms skärgård är där mina rötter ligger och jag har alltid velat göra ett projekt som utgår ifrån mig själv och platsen där jag kommer ifrån och som har format mig.Stockholms skärgård har dessutom förutom ett fantastiskt och i många fall unikt naturliv dessutom ett rikt kulturarv. Det finns en enorm mängd historia och närheten till Stockholms stad gör platsen mycket speciell. Staden och havet. Jag ville skapa en byggnad som på något sätt skulle handla om skärgårdens själ och anda både i utformning och i program, men utan att fastna i speciella typologier eller ramar. Ett politiskt kulturcentrum inriktat på den kultur och den historia skärgården har, men med plats för kontemporär skärgårdskultur och moderna utställningar. Ett komplex med utställningshallar i olika storlekar, salar för konserter, föreläsningar, möten, och rum där man kan ha olika workshops för att bevara de speciella hantverkskulturer som finns i skärgården. Men byggnaden skall även innehålla rum för en ny politisk instans som skall kunna verka över kommungränserna och ge dem boende i skärgården mer direkt makt över sin närmiljö och den problematik skärgården står inför. Ett kulturellt och politiskt landmärke och en manifestation för skärgårdskulturen / I am born and raised in a village named Dyvik, located in the central northern part of Stockholm Archipelago. I have always spent a lot of time in the archipelago, especially since I have been sailing all my life. The Archipelago is where my roots are, and I have always wanted to make a project that evolves around what made me who I am today. The Stockholm Archipelago has an amazing nature, and wildlife, but also an exciting cultural heritage. The vicinity to both the city and the sea has made the place full of history and culture. I wanted to create a structure where the residents of the Archipelago could meet and discuss the problems of their region, explore the rich cultural heritage, and experience contemporary archipelagic art and craftmanship. I wanted to capture the spirit of the Archipelago without getting stuck in certain typologies or framework. A structure with exhibitionhalls of different sizes, auditoriums for meetings, lectures and concerts. A workshop where the craftmanship could be thought to coming generations. A marketplace where people could sell fish, and vegetables, or art and crafts. A meeting place. A political and cultural landmark.

The starting point of the project was threat that commercial forces pose to the identity of today’s suburban centers. The value of a square or a non-commercial space to meet seems somehow forgotten since shopping malls and internet are our new meeting spaces. In the anonymous suburb Barkarby northwest of Stockholm the project aims to question the barrier often dividing commuter railway suburbs. The project realizes the urban values that the train inhabits and embraces the very artery that supplies the city with people. It is a first step towards a dense development enhancing the identity and status of the suburb, not trying to imitate the inner city core. Instead it competes with big scale commercial activities by suggesting qualities extracted from the suburb itself. An amphitheatre which questions the space between the highway and train, an activity path with more or less spontaneous activities and an multihall under the train tracks  altogether enriches each other and through visual guidance attracts people on a piece of ground otherwise difficult to exploit. / Utgångspunkten för projektet är det hot som kommersiella krafter utgör mot dagens förortscentrum. Vikten av ett torg eller annan icke kommersiell plats att mötas på glöms bort då gallerior och internet fungerar som våra nya mötesplatser. I den anonyma förorten Barkarby, belägen nordväst om Stockholm, strävar projektet efter att ifrågasätta den barriär som så ofta delar av området kring pendeltågsstationer. Projektet anammar de urbana kvaliteerna som tåget representerar och omfamnar själva anledningen till områdets befolkande. Det är ett första steg mot en tät stadsväv utanför stadskärnan, vilken också förstärker den lokala identiteten. Utan att härma innerstadens typlogi så förstärker projektet platsens status. Istället konkurrerar projektet med storskaliga kommersiella aktiviteter genom att erbjuda ett extract av förortens redan inneboende kvaliteter. En amfiteater som ifrågasätter utrymmet mellan motorvägen och tågspåren, ett aktivitetsstråk med mer eller mindre spontana aktiviteter och en multihall under tågspåren berikar varandra och genom visuell ledning attraherar folk på en plats som annars aldrig skulle utnyttjats.

Lack of safety is a problem in many public places in society, including libraries, where disturbances of order and crime are common problems. Perhaps, many people experience the library as a quiet and safe place, without quarrels, vandalism, violence, theft, or harassment, yet all these are recurring problems in libraries. This study is carried out to clarify factors that cause the lack of safety in libraries and to develop measures to counteract these factors. The survey is conducted as a case study of Högdalen library, where the purpose of the study is to understand how the environment at the library affects the safety of the place, based on the visitors' and personnel's safety experiences. In order to get answers to the study's main research question – that is, how visitors and personnel experience the safety at Högdalen library – a questionnaire survey was conducted, answered by 43 library visitors, as well as interviews with four people from the library's personnel. The study also includes an examination and a compilation of statistics from troublesome events that occurred at the library between the years 2017 and 2020 to further – together with the questionnaire survey and interviews – get answers to what problems are most common in the library today. The hope is that the questionnaire survey, the interviews, the statistics, and the study's theoretical and literature basis will provide answers to how crime prevention through environmental design can be used as a reference to improve safety at Högdalen library. The study is delimited and does not include any comparison between Högdalen library and other libraries concerning the safety experience. The results show that visitors and personnel have a positive image of the safety experience at Högdalen library. Most of the questionnaire respondents (83,7 %) have not experienced any situation that has developed the feeling of unsafety, while the personnel, instead, believe that incidents that have been experienced as troublesome have increased their awareness and experiences of how such situations can be handled, and further increased their motivation to strive for a safe environment for all library visitors. Although the above results show a positive safety experience at Högdalen library, a minor number of visitors (16,3 %) experience, or have experienced, the feeling of unsafety in the library's premises. These experiences of unsafety are based on cases linked to disturbances of order, harassment, drugs, or property crimes, but also problems with obstacles, ability to orientate and lines of sight. The personnel also highlight that some troublesome situations – associated with, for example, youth groups and addicts – have contributed to increased stress and a feeling of discomfort, which subsequently has affected their well-being in the workplace. However, it is important to remember that all people experience safety differently, and that a complete elimination of unsafety can thus be difficult to achieve. Nevertheless, it is vital to make every attempt to prevent the existing risks as much as possible. / Otrygghet är ett problem på många offentliga platser i samhället, däribland bibliotek, där både ordningsstörningar och brott är förekommande problem. Förmodligen upplever många människor biblioteket som en lugn och trygg plats, utan bråk, skadegörelser, våld, stöld, eller trakasserier, ändock är alla dessa återkommande problem på bibliotek. Den här studien genomförs med förhoppningen att klara ut orsakerna till otryggande faktorer på bibliotek, och i bästa fall ta fram åtgärder för att motverka dessa faktorer. Undersökningen görs i form av en fallstudie av Högdalens bibliotek, där syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur miljön på biblioteket påverkar tryggheten på platsen utifrån besökares och personals trygghetsupplevelser. I syfte att få svar på studiens huvudsakliga forskningsfråga – alltså hur besökare och personal upplever tryggheten på Högdalens bibliotek – görs en enkätundersökning besvarad av 43 biblioteksbesökare, samt intervjuer med fyra personer från bibliotekets personal. Studien innefattar därtill en granskning och sammanställning av statistik från besvärande händelser som inträffat på biblioteket mellan åren 2017 och 2020 för att vidare, tillsammans med enkätundersökningen och intervjuerna, få svar på vilka problem som är mest förekommande på biblioteket idag. Förhoppningen är att enkätundersökningen, intervjuerna, statistiken och studiens teori- och litteraturunderlag ska ge svar på hur brottsprevention genom urban design kan användas som referens för att förbättra tryggheten på Högdalens bibliotek. Studien är avgränsad och innefattar inte någon jämförelse mellan Högdalens bibliotek och andra bibliotek i avseende på trygghetsupplevelsen. Studiens resultat visar att besökare och personal har en positiv bild av trygghetsupplevelsen på Högdalens bibliotek. Majoriteten av enkätrespondenterna (83,7 %) har inte upplevt någon situation som frambringat känslan av otrygghet, medan personalen i stället menar att händelser som upplevts besvärande har ökat deras kunskaper och erfarenheter om hur sådana situationer kan hanteras, samt vidare ökat deras motivation att sträva efter en trygg miljö för alla biblioteks- besökare. Trots att ovannämnda resultat visar en positiv trygghetsupplevelse på Högdalens bibliotek finns det ett mindre antal besökare (16,3 %) som upplever, eller har upplevt, känslan av otrygghet i bibliotekets lokaler. Dessa otrygghetsupplevelser grundar sig på fall kopplat till ordningsstörningar, trakasserier, narkotika eller egendomsbrott, men också problem med hinder, orienteringsmöjligheter och siktlinjer. Personalen belyser också att vissa besvärande situationer – förknippat med exempelvis ungdomsgrupper och missbrukare – har bidragit med ökad stress och en känsla av obehag, vilket fortsättningsvis påverkat deras välbefinnande på arbetsplatsen. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla människor upplever trygghet på olika sätt, och att en fullständig eliminering av otrygghet således kan vara svårt att uppnå – men det är trots detta betydelsefullt att i största möjliga grad försöka förebygga de risker som finns.

Botulfsplatsen, en central plats i Lund som tidigare fungerade som en knutpunkt för bussar, genomgårför närvarande en omvandling där Lunds kommun ämnar att skapa en ny mötesplats i staden. Idagbestår platsen av en temporär utformning och bussarna har omlokaliserats till Lunds Centralstation. Vårtarbete har som syfte att undersöka hur Botulfsplatsen kan bli en ny, social mötesplats där användarnasbehov och deltagande hamnar i fokus. De valda metoderna för arbetet bygger på att uppnå en djupförståelse för platsen där både kvalitativa och kvantitativa metoder har använts, däribland etnografiskafältstudier, intervjustudier samt litteraturstudier. Dessa metoder används som utgångspunkt förresearch by design som ligger till grund för ett forskningsbaserat gestaltningsförslag. Arbetets teoretiskaramverk visar flera studier inom stadsplanering, bland annat Jan Gehls teorier som stöds av RonaldWiedenhoeft. Dessa teorier betonar vikten av ett människocentrerat samhälle och ligger till grundför gestaltningsförslaget. Resultatet av undersökningarna visar att Botulfsplatsen har god potentialatt bli en aktiv och social mötesplats, däremot har medborgarna olika synpunkter på hur detta skauppnås. Intervjuer med användare av platsen och Nelson på Gehl People visar att torget bör erbjudaattraktiva aktiviteter som uppmuntrar människor att använda platsen. Det framgår även att temporäraevenemang är ett uppskattat inslag i staden och är effektiva för att bjuda in nya eller återkommandebesökare. Arbetets slutsats visar att flexibilitet i gestaltningen är avgörande för att anpassa platsen tillolika aktiviteter beroende på säsong. En kombination av permanenta och temporära aktiviteter krävs föratt platsen ska locka besökare året runt. Med ett centralt läge kan Botulfsplatsen bli en knutpunkt i Lundgenom att erbjuda fler sittplatser, mer grönska och utrymme för evenemang. Det är även avgörande attinvolvera medborgarna i processen för att skapa en lyckad gestaltning. / Botulfsplatsen, a central location in Lund that previously served as a hub for buses, is currentlyundergoing transformation where the Lund Municipality aims to create a new meeting place in thecity. Today, the site consists of a temporary design, and the buses have been relocated to Lund CentralStation. This thesis aims to investigate how Botulfsplatsen can become a new, social meeting place whereuser needs and participation are a priority. The selected methods for the thesis are based on achievinga deep understanding of the site, where both qualitative and quantitative methods have been used,including ethnographic field studies, interview studies, and literature review. These methods serve as thebasis for research by design resulting in a research-based design proposal. The theoretical framework ofthe thesis shows several studies in urban planning, including Jan Gehl’s theories supported by RonaldWiedenhoeft. These theories emphasize the importance of a people-centered city and form the basis forthe design proposal. The results of this study show that Botulfsplatsen has good potential to become anactive and social meeting place. However, citizens have different views on how this should be achieved.Interviews with the users on site and Nelson at Gehl People indicate that the square should offerappealing activities that encourages people to use the site. It also appears that temporary events are anappreciated feature in the city and are effective to invite new or returning visitors.The conclusion of thestudy indicates that flexibility in design is crucial for adapting the space to various activities throughoutthe seasons. A mix of permanent and temporary activities is necessary to attract visitors year-round. Withits central location, Botulfsplatsen has the potential to become a hub in Lund by offering more seating,greenery, and event spaces. Additionally, involving citizens in the design process is essential for creatinga successful public space.

In March 2020 the covid-19 pandemic was confirmed. Due to the pandemic, many office employees have been forced or have chosen to work from home. Distance work implicated that many office spaces have been left empty, and the future of the office is now questioned.  The office has been a place where employees go to fulfill workassignments, meet colleagues and clients. A place that creates space for exchange of experience, interaction and innovative solutions to problems. The pandemic has limited the possibility of physical meetings and to a great extent changed to digital meetings. Even though the concentrated assignments have been successfully practiced from home, the need of physical meetings has been made obvious.  The pandemic has resulted in an acceleration of the technical development and the future of the office has been much discussed. The purpose of this bachelor thesis is to examine the needs of the office as a meeting- and workplace after the year of 2020. To investigate the functions of the future office, several people with different work roles and experiences of office development has been interviewed. This bachelor thesis is based on interviews and the results of the respondents own theories and experiences of office trends.  The findings in the study reveals that a great office is a place that is optimized for the business and a place that stimulate productivity for every individual. Newly found experiences has led to the conclusion that the office has to develop in the same pace as the technological development. The office needs to be a place for impulses, meetings, exchange of experience and at the same time a place that creates the company’s culture and identity.

In this master’s thesis we examine how the public libraries’ role and mission has been interpreted during the covid-19 pandemic and how the public libraries adapted to the situation. Public libraries are communal spaces meant for the public and according to the Swedish library law the public libraries should work especially towards a few specified prioritized target groups. Therefore, we also wanted to consider which groups needs that have been fulfilled or not, through the adjustments during the pandemic. The material of the study consists of interviews with 14 public library directors and 1 developer of public libraries services. We applied Fairclough’s framework for critical discourse analysis on our interview material. This framework was supplemented with Habermas term the public sphere and with the discourses about public libraries identified by Hedemark.  In the thesis we identified reasons and arguments for how the public libraries readjusted their library activities and prioritized services. We also identified which discourses about libraries were noticeable in the library directors’ descriptions of the libraries’ role during the pandemic. Several discourses about libraries identified by Hedemark were common in the material. We also found a discourse that had not been identified by previous research, which we named the social meeting place discourse. We interpreted the prevalence of this discourse about libraries, which focuses on the social aspect of the library as a meeting place, as an effect of the pandemic. Since the libraries have not been able to function as meeting places during the pandemic, this function has become more noticeable. The closing of the libraries as meeting places has affected all the library users but has affected the libraries work towards the prioritized groups the most. In some areas of Sweden the public libraries have replaced some of the meeting place functions with new digital services. These adaptions vary greatly between different counties, which has meant that people have had different access to library services depending on where they live.  This is a two years master's thesis in Library and information science.

The most important resource is no longer the river, forest or mine - it is information, creativity and knowledge. Larger urban areas has transformed in to bigger cities with global perspectives, cities where we ́ve never before seen as much segregation and class differences. The smaller cities that once transformed Sweden from a poor peripheral nation to a country in the financial and social forefront, has been deprived of the possibility of being part of the knowledge economy. However, in this hierarchical transformation of the society the digitalization is forming a new type of center - an autonomous bomb goes off - and we all become our own center. This project explores the possibilities for a more decentralized society development, when the big cities is unable to deliver the perfect life setting for all. Smaller cities of the periphery is often beautifully situated and offers life qualities and spaces that many are longing for. Though, the last decades have been tough and left a lot of the smaller cities with a scattered and rough context – and a common lack of spaces to meet in. Therefore this project ended up becoming, what I imagine to be a new kind of symbolic building for meetings - that with its form, function and programme should express the new future of the periphery. The ambition is to introduce spaces which could act as a generator of a new time where the small towns get to be part of the knowledge economy, a time where people get to choose their own location of center through the tecnology of today. A future concept allowing the whole of Sweden to become more vibrant, connected to essential functions and filled with life - no matter the amount of people or the physical location of the place. / Den viktigaste råvaran är inte längre vår skog, gruva eller flod - utan dagens råvaror är information, kreativitet och kunskap. Större urbana platser har fått följa med sin tid och förvandlats till storstäder med globala perspektiv - städer där vi samtidigt aldrig skådat så stora skillnader i klasstillhörighet. Landets småstäder som i begynnelsen förvandlade Sverige från en fattig utkantsnation till ett land i framkant - har dock berövats möjligheten att vara en del av kunskapsekonomin. I detta hierarkiska samhällsbyggande kan vi dock genom digitaliseringen se ett nytt typ av centrum ta form - en autonomibomb smäller - och vi blir alla vårt eget centrum. Detta projekt utreder möjligheterna till en mer decentraliserande samhällsutveckling - när storstaden inte lyckas leverera den perfekta tillvaron till alla.

In this thesis, the subject of meeting places in the countryside and the importance of design in increasing the place's outdoor environment and its attractiveness are studied. Sweden's countryside and smaller towns often lack structured and active meeting places. One of the contributing factors is urbanization. The purpose of the study is to investigate and strengthen the knowledge about the significance of design at the countryside. The study conducts research from a general perspective on the design of meeting places in rural areas. At the same time, an investigation is being carried out into an existing site, with the property designation Växjö Kalvsvik 25:2, where a country store is located. The study's conclusion is that it is not obvious that measures highlighted in the study can be applied in all places because design is situational. Thus, there is no ready-made template to follow. At the same time, the study has clarified that the concepts of architecture design and design are rarely emphasized for research purposes.