Med ambition att höja skolornas kvalitet har allt fler kommuner valt att ansluta sig till det så kallade en-till-enprojektet, vilket innebär att varje lärare och elev ska få tillgång till varsin dator. Denna studie bygger på teori om digitala klyftor och tidigare forskning om en-till-en som visar på en förstärkning av klyftor både mellan hög- och lågpresterande elever och mellan resursstarka och resurssvaga skolor. När det inte finns någon tillhörande strategi för hur datorerna ska implementeras i undervisningen och detta lämnas till de enskilda skolorna och lärarna själva att räkna ut, tar uppsatsen sin utgångspunkt i antagandet att projektet kan komma att förstärka klyftorna både i och mellan skolor även i Sverige. Genom en undersökning med syftet att klarlägga hur projektet fungerar på en enskild skola, kunde genom intervjuer, enkäter och observationer indikationer fås fram om vilka faktorer som kan komma att påverka projektets framgång. Undersökningen visar att skolans kontext, lärarnas tid och egenintresse, samt elevsammansättningen är några av de faktorer som påverkar projektets framgång. Slutsatsen blir således att beroende på den enskilda skolans möjligheter att påverka och hantera nämnda faktorer kommer projektet få olika utdelning på olika skolor, vilket med stor sannolikhet kan komma att förstärka befintliga klyftor både i och mellan skolor. Uppsatsens syfte är att bidra till en insikt om en förstärkareffekt mellan svenska skolor, skolklasser och elever i och med en-till-enprojektet, samt en förståelse för att både lärare och elever behöver avsatt tid för utbildning i hur man bäst använder datorn i undervisningen. Ämnesord: en-till-enprojektet, digitala klyftor, elevdatorer

Several earlier studies have discussed the relationship between economic inequality and democracy, although no consensus have yet been reached regarding whether there is a relation and the actual shape of it. The aim of this study is to investigate this relationship via a time series cross sectional analysis. The study is performed with panel data containing measurements of the quality of liberal democracy within countries, as well as measurements of economic inequality (distribution of pretax national income and wealth in the household sector within the richest 1% and poorest 10% of the population). The study shows a relationship between economic inequality and the quality of liberal democracy. Furthermore, the different conceptualizations of economic inequality are shown to have different effect and relevance depending on the social groups in question. Income distribution correlates strongly positive with an increase in democratic quality regarding the poorest 10% of the population, while wealth distribution correlates negatively regarding the riches 1%. Furthermore, two theoretical mechanisms through which these effects could occur are investigated; one focuses on the effects that economic inequalities have on support for democracy among the poorest, the other on the effect that concentration of economic assets has on political equality and the actions of the wealthiest within society. The study shows support for the second mechanism regarding a relationship between measures of economic inequalities and measures of how much political influence is based on economic assets, where more economically unequal societies tend to also have a more unequal distribution of political influence.

There’s been a rise of internet usage amongst every demographic group in Sweden the last 20 years. To use internet means that you’re a part of the information society and to be a part of the informatin society means that you’re a part of the democratic society. Even though more people use internet there are still those who does not use it. Within the group senior citizens we can also see a steady rise of internet usage. If we split the group senior citizens into a broader group, one can distinguish people born in the 1940’s as one of the most frequent users of internet. However, within the group there are still individuals who choose not to use internet. The purpose of this study is to help understand the concept of digital divides. Our aim was to do this through applying five different forms of capital: economic, cultural, social, technical and symbolic. With this theoretical framework we want to answer the following the following main question as well as try to answer a more descriptive research question without the use of the theoretical framework. – How can we understand a non-usage of internet through these five forms of capital? – How does individuals born in the 1940’s reason around their non-usage of internet? To answer these questions we did six qualitative interviews with people born in the 1940’s who don’t use internet. The results from the interviews have been analyzed with the previously mentioned capital forms. The result showed that all capital forms have in one way or another helped us understand a non-usage, though some capitals weighed more than others. Overall, the studie gave a greater understanding on how people born in the 1940s reason around their non-usage.

Dagens digitala samhälle håller på att utvecklas i en oerhört snabb takt, vilket inte alltid gör det lätt för personer att anpassa sig till förändringarna. Speciellt inte om man som individ redan tillhör socialt utsatta grupper, vilket är fallet för många av den äldre generationen. Dessa grupper hamnar enkelt i digitala utanförskap, där de inte har samma möjligheter till att använda sig av samhällets digitaliserade tjänster på samma sätt som resten av befolkningen. Denna fallstudie har då till syfte att försöka mäta effektiviteten av ett specifikt utbildningstillfälle som genomfördes i Torsby kommun. Målet med detta utbildningstillfälle var att utbilda dess äldre deltagare om digital användning och med hjälp av en mer praktiskt inlärning förhoppningsvis även motverka deras digitala utanförskap. Hur effektiv var denna insats sett ur ett kortsiktigt kontra långsiktigt perspektiv? För att ta reda på detta genomfördes det kvalitativa telefonintervjuer med ett antal tidigare deltagare. Denna återkoppling genomfördes ungefär två och en halv månader efter utbildningstillfället för att se hur väl de tidigare deltagarna hade kommit ihåg sin utbildning. Resultatet och analyseringen av intervjuerna visar på att de flesta deltagare inte hade förändrat sina vanor särskilt mycket efter utbildningstillfället. Orsaken bakom detta verkar huvudsakligen vara fortsatt osäkerhet gällande ämnet, där flera av deltagarna svarade med att de inte kunde komma ihåg vad som hade lärts ut under utbildningstillfället. Även om i stort sett alla uppringda svarade med att de tyckte om tillfället verkar det som att det heller inte var tillräckligt för att effektivt motverka deltagarnas digitala utanförskap, vilket skulle kunna vara en potentiell förbättringspunkt för uppkommande insatser.

Informations och kommunikationsteknologi, som förkortas IKT, och digital kompetens kommer få större plats i förskolans läroplan igenom läroplansremiss (VT18), där det är krav på användning av IKT. Studien som genomfördes är en analys av tio intervjuer gjorda med förskollärare om deras avdelningars tillgångar till IT-artefakter, förskollärarnas digitala kompetens samt deras förberedelse inför de nya kraven som kommer i den reviderade läroplanen. De olika situationerna för IKT i förskolan som undersöktes var: Fri lek, styrd aktivitet, temaarbete och administrativt arbete. Intervjuerna som genomförts gav data som kodades baserat på olika definitioner som digital kompetens och digital literacy.Forskare som Ola Erstad (2010) skriver att digitala kompetens behövs av barn och unga för att kunna kommunicera och utnyttja de digitala arenor som de deltar i. David Buckingham (2015) tycker att det behövs entydig definition av digital literacy för att kunna samtala och utveckla digitalt användande i relation till skolan. Användningen av IKT i vardagen skiljde mellan förskollärarna. Det berodde på flera faktorer varav en av dem var hur tillgänglig IT-artefakterna var och pedagogernas kunskaper om användandet av IKT.Sonia Livingstone (2012) artikel om fördelar med IKT i skolan tar upp begreppet digitala klyftor. Livingstone lyfter fram digitala klyftor påverkar barns lärande. Livingstones bok (2009) visar på att tillgång till IT-artefakter påverka barns digitala kompetens. Bristen på tillgång och kompetens resulterar i att det blir en mätbar skillnad i användandet av IKT.

The purpose of the study is to investigate how the library's activities for digital assistance support older participants in learning to use digital technology. The libraries role in counteracting digital exclusion is investigated. To investigate this, both the participants and the staff who lead the activities were interviewed. Ten interviews of the users and four interviews of the staff were conducted. The results show that the participants have two main purposes of attending the activity: learning more about digital technology and socializing. More funding would be needed to further develop the activities. Practical exercises is positive for the participants learning. The knowledge of digtal technology vary between participants, and it would be beneficial if there were different levels of difficulties on the activities. In order for the staff to provide optimal guidance, their knowledge about different operating systems should improve. In addition, it may be an advantage if the participants receive information about smart technology, which can solve a common problem. Libraries play an important role in reducing the digital gaps. If the activites that strive to reduce the digital divide ended, it would enlarge the digital divide. The libraries are the top organisation that strive to counter digital divide.

Studiens syfte är att undersöka två bildlärares (verksamma på gymnasiet) uppfattningar kring elevers digitala kompetens och användningen av digitala verktyg i bildundervisningen. Studien innefattar två muntliga, semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Studien visar att digitala verktyg är väl implementerade i de flesta delar av undervisningen. Eleverna får sin digitala kompetens genom att tillhöra lärarnas kulturella gemenskaper och bygger upp digital kompetens under sina år på gymnasiet. Lärarna har ett politiskt och ett pedagogiskt synsätt på digitala verktyg i bildundervisningen. Aspekter som att eleverna ska vara attraktiva på arbetsmarknaden, att digitala verktyg hjälper till att minska ojämlikhet och att arbetsprocessen effektiviseras visar sig i resultatet. Studien visar att det digitala verktyg ses som mestadels positiva för elevernas lärprocesser men det finns en oro för framtida, okända konsekvenser på elevernas lärprocesser då digitala verktyg tar över alltmer i undervisningen.

Syftet med undersökningen är att utveckla en förståelse av vad som krävs för en framgångsrik implementering av digitala lärresurser i samhällskunskapen på gymnasiet. Syftet undersöks genom fyra frågeställningar som riktas mot skolors tekniska förutsättningar, lärares digitala kompetens, hur och när digitala lärresurser används samt hur eleverna påverkar lärarnas användning.Undersökningen har en kvalitativ forskningsstrategi som genomförts genom semistruturarade intervjer med sju samhällslärare på tre gymnasieskolor i Malmö.Undersökningen utgår ifrån Mishra och Kohlers teori om TPCK (technical, pedagogical and content knowledge) syftar till att medvetandegöra teknikens dynamiska samband med pedagogiken och ämneskunskapen.Undersökningens resultat visar att samhällslärarna använder digitala lärresurser för att aktualisera och konkretisera sin undervisning samt för att motivera eleverna. De digitala lärresurserna används främst som ett komplemet till tradtionella läromedel i form av sekundärt digitalt material. Användningen påverkas starkt av IT-infrastruktur och lärarkompetens. Lärarna ställer sig postivt till en ökad användning av digitala lärrserser men efterlyser en större pedagogisk vision och utbildning i hur digitala lärresurser kan användas pedagogiskt i undervisiningen. Användingen av de digitala lärresurserna ger upphov till nya problem i undervisningen. Eleverna distraheras av sociala medier och har problem med källkritik. Lärarna försöker utveckla strategier för att förhålla sig till detta.

<p>Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori. Empirin baseras på sex intervjuer med äldre som börjat på en datorkurs, samt av deltagande observationer som genomfördes under datorkursen. I resultatet framkommer det att ett tvång upplevs gällande att hänga med i den tekniska utvecklingen, vilket kan vara stressande och frustrerande. Samtidigt känner informanterna att det är viktigt att ”hänga med” i samhället, och de uttrycker en nyfikenhet inför tekniken. Informanterna tar sig an datorn på ett aktivt sätt. Betydelse för att lära sig är vinningar man ser i vardagen som att hålla kontakt med barnbarn, söka information och klara sig själv. Samtidigt finns en underliggande tanke om sig själv och andra, där ålder ges betydelse i fråga om att det är svårare att lära sig som gammal, eller att äldre lärare är att föredra då de har mer förståelse. I motsats till detta uttrycks att en god lärare inte är avhängigt ålder, och de personer som finns som stöd i informanternas omgivning oftast är yngre.</p> / <p>The use of Information and Communication Technology (ICT) is a natural part of many people's everyday life today. At the same time the risk of digital divides are highlighted by several community agencies in society. One of the risk groups mentioned here are elderly people, risking of falling behind and also to be left out the whole democratic process, because of lack of access to or knowledge of computers and the Internet. The aim of this study is to highlight elderly people's experiences of computers and IT and their participation and involvement in the IT society of today. The study is inspired by the ethnographic method and has a perspective of Social constructionism in which age can be understood as a social created category. The empirical material is based on six interviews with elderly people taking a computer course for beginners, as well as participant observations carried out during the computer course. It appears in the result, that a feeling of being forced is connected to keeping up with the technological development in our society, which can be stressful and frustrating. At the same time the informants feels that it is important to “keep up” with the society, and a curiosity is expressed towards technology. Informants learn computers in an active way. Meaningfulness in learning the computer is seen in everyday life as to maintain contact with grandchildren, search for information and to manage on your own. At the time, an underlying view of themselves and others exist, where the age is given importance in that it is harder to learn when you are old, or that older teachers are preferred since they have more understanding. In contrast to this it is expressed that good teachers will not depend on age, and those in the informants surroundings that supports them are usually young.</p>

Användning av Informations- och kommunikationsteknik (IKT) är idag ett naturligt inslag i många människors vardag. Samtidigt uppmärksammas risken med digitala klyftor av flera samhällsinstanser. I detta sammanhang nämns äldre som en av de grupper som riskerar att hamna efter, vilket i förlängningen kan leda till ett utanförskap från den demokratiska processen på grund av bristande tillgång till eller kunskap om datorer och Internet. Studiens syfte är att belysa äldres upplevelser och erfarenheter av datorer och IT och sin delaktighet i IT-samhället idag. Studien är inspirerad av etnografisk metod och har ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där ålder kan förstås som en skapad social kategori. Empirin baseras på sex intervjuer med äldre som börjat på en datorkurs, samt av deltagande observationer som genomfördes under datorkursen. I resultatet framkommer det att ett tvång upplevs gällande att hänga med i den tekniska utvecklingen, vilket kan vara stressande och frustrerande. Samtidigt känner informanterna att det är viktigt att ”hänga med” i samhället, och de uttrycker en nyfikenhet inför tekniken. Informanterna tar sig an datorn på ett aktivt sätt. Betydelse för att lära sig är vinningar man ser i vardagen som att hålla kontakt med barnbarn, söka information och klara sig själv. Samtidigt finns en underliggande tanke om sig själv och andra, där ålder ges betydelse i fråga om att det är svårare att lära sig som gammal, eller att äldre lärare är att föredra då de har mer förståelse. I motsats till detta uttrycks att en god lärare inte är avhängigt ålder, och de personer som finns som stöd i informanternas omgivning oftast är yngre. / The use of Information and Communication Technology (ICT) is a natural part of many people's everyday life today. At the same time the risk of digital divides are highlighted by several community agencies in society. One of the risk groups mentioned here are elderly people, risking of falling behind and also to be left out the whole democratic process, because of lack of access to or knowledge of computers and the Internet. The aim of this study is to highlight elderly people's experiences of computers and IT and their participation and involvement in the IT society of today. The study is inspired by the ethnographic method and has a perspective of Social constructionism in which age can be understood as a social created category. The empirical material is based on six interviews with elderly people taking a computer course for beginners, as well as participant observations carried out during the computer course. It appears in the result, that a feeling of being forced is connected to keeping up with the technological development in our society, which can be stressful and frustrating. At the same time the informants feels that it is important to “keep up” with the society, and a curiosity is expressed towards technology. Informants learn computers in an active way. Meaningfulness in learning the computer is seen in everyday life as to maintain contact with grandchildren, search for information and to manage on your own. At the time, an underlying view of themselves and others exist, where the age is given importance in that it is harder to learn when you are old, or that older teachers are preferred since they have more understanding. In contrast to this it is expressed that good teachers will not depend on age, and those in the informants surroundings that supports them are usually young.