Syftet med studien var att få fördjupad kunskap om teknikämnets möjliggörande inför digitaliseringstillägget 2018/2019. Dessa frågor har besvarats genom ett kvantitativt metodval i form av online-enkäter. Resultatet visade att lärare generellt skattar sin digitala kompetens gällande programmering som lågt. Äldre lärare skattar sin digitala kompetens lägre än yngre lärare, samtidigt som de skattar sitt stödbehov högre.

Introduktion: Migration har alltid förekommit i större delar av världen, men har under de senaste 25 åren ökat. Enligt World Migration Report fanns det över 280 miljoner migranter under 2020, varav 90 miljoner befaras vara flyktingar eller asylsökande. Att integrera i ett nytt land kan vara svårt och många migranter möter både interna och externa barriärer vid den vidare bosättningen. För migranten är den digitala utvecklingen vital och kan på många sätt underlätta integrationen i samhället. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vilka digitala möjligheter och utmaningar migranter ställs inför i ett nytt land.  Metod: Den metod som applicerades var en strukturerad litteraturstudie, där artiklar samlades in i databaserna CINAHL, Scopus och Web of Science. 11 artiklar inkluderades, och analyserades genom en tematisk analys med induktiv ansats. Resultat: Den tematiska analysen resulterade i identifierandet av sju teman, samt 14 underrubriker. Resultatet påvisade en komplex relation mellan migranters digitala möjligheter och utmaningar. Digitala medel kan gynna integration i samhället, men är också en risk för socialt utanförskap. Slutsats: Digitala möjligheter reflekteras genom olika aspekter som underlättar integrationen i samhället. Likväl, är dessa möjligheter endast befintliga för de individer som har tillgång och kunskap att bruka digitala medel. / Introduction: Migration has always occurred around most parts of the world, but has increased in the past 25 years. According to the World Migration Report there was over 280 million migrants during 2020, which of 90 million was refugees or asylum seekers. To integrate in a new country can be challenging and many migrants face both internal and external barriers during their settlement. For the migrant, the digital development is vital and can aid the integration in the new society. Aim: The aim of this study is to examine what digital opportunities and challenges migrants face when settling in a new location.  Methods: The applied method was a structured literature review, where articles were gathered from the databases CINAHL, Scopus and Web of Science. 11 articles were included and analysed through thematic analysis with an inductive approach. Results: The thematic analysis resulted in the identification of seven themes, and 14 subcategories. The result demonstrated a complex relation between migrants’ digital opportunities and challenges. Digital means can help integration in society, but also pose as a risk for social exclusion.  Conclusion: Digital opportunities is reflected through several aspects which facilitates integration in society. Yet, these are possibilities only for the individuals who has access and knowledge on how to use digital means.

Avhandlingen handlar om digital (o)jämlikhet. Begreppet (o)jämlikhet utgår från en sammanskrivning av jämlikhet och ojämlikhet men uttalas som det sistnämnda. Problematiken kring digital (o)jämlikhet belyses i avhandlingen i form av fyra olika delstudier samt en kappa. Avhandlingens övergripande syfte är att öka kunskapen om digital (o)jämlikhet genom att empiriskt kartlägga och teoretiskt tolka användning av informations- och kommunikationsteknik (IKT) bland barn och unga vuxna. Ett speciellt fokus läggs vid skolans roll i sammanhanget då den svenska skolan har i sitt uppdrag att ge alla elever en likvärdig utbildning. Skolan ska även kompensera för elevers olika förutsättningar. Genom en enkätstudie och en intervjustudie analyseras grundskole- och gymnasielevers användning av och tillgång till IKT i skolan och i hemmen. Elevernas digitala kompetens i allmänhet och deras kompetens i informationssökning i synnerhet, analyseras också för att skapa en bild av den digitala (o)jämlikheten. I dessa analyser studeras även skolans bidrag till elevers digitala kompetens och digitala jämlikhet. Resultaten av dessa analyser presenteras i två delstudier. För att få en djupare förståelse för fenomenet digital (o)jämlikhet ur ett internationellt perspektiv utgör en av delstudierna en systematisk forskningsöversikt. Ytterligare ett sätt att fördjupa kunskapen om digital (o)jämlikhet i avhandlingen är att studera fenomenet utifrån en utbildningssociologisk teori vilket genomförs i den sista delstudien. Inom ramen för det övergripande syftet prövas, och granskas kritiskt, därför Selwyns begrepp tekniskt kapital. Tekniskt kapital har sin grund i Bourdieus kapitalbegrepp och syftar därmed på tillgång till och användning av IKT som tillskrivs ett värde. Resultaten visar att det finns en digital ojämlikhet bland de unga som ingår i studien, trots den till synes höga tillgången till IKT. Avhandlingen visar även att skolan inte klarar sitt uppdrag då eleverna inte får en likvärdig utbildning samt att skolans uppdrag avseende elevers digitala kompetens är oklart. Vidare visar resultatet att begreppet teknisk kapital ger möjlighet till en djupare förståelse av digital (o)jämlikhet. Samtidigt ges förslag på hur begreppet tekniskt kapital kan förfinas ytterligare. / This doctoral thesis focusses on digital (in)equality; a new concept construed by combining the notions equality and inequality. The concept will for the purpose of this thesis be written as (in)equality constituting a new domain of study as explored in four separate studies together comprising this thesis. The general aim of the thesis is to increase the knowledge base of digital (in)equality by empirically charting and theoretically interpreting the use of in-formation and communication technology (ICT) by children and adults alike. A specific focus is how ICT is utilised in schools since the Swedish school system is commissioned by law to provide equal education for all. Compulsory school pupils' use and access to ICT in schools as well as at home was investigated both by a survey study and an interview study. In addition, pupils' general digital competence as well as their skills in searching information were studied in order to gain insight into digital (in)equality. The Swedish school system and its role in conveying such competence was a particular concern. Results are presented in two of the four articles constituting this doctoral thesis. To gain a wider understanding of the ICT (in)equality phenomenon an international outlook was incorporated into thesis in the form of a systematic literature review. This literature review is presented in the third article of the thesis. The fourth and final study widens the scope even further by analysing the phenomenon in the light of sociological theory. The general aim of the thesis was scrutinised and critically analysed using Nathan Selwyn's construct of Technology Capital, which in turn is derived from Pierre Bourdieu's notion of cultural capital. Technology capital defines both access to and the use of ICT, which of course also implies that ICT indeed has cultural value. The results of this sociological analysis showed that there does indeed exist a digital inequality amongst the younger generation in Sweden in spite of having easy access to the technology. It is demonstrated that the Swedish school system actually fails its commission. In respect to the use of and access to ICT the school system is not equal and pupils do not receive equal education. Furthermore, the analysis suggested that the task given to the school system is unclear and that the use of a concept such as technological capital is a promising one in gaining further insights into the phenomenon of digital (in)equality. In conclusion, suggestions are also made how the notion of technology capital could be further developed made more precise.

Today, it has become a natural part of life for many people to share personal information and turn to search engines and social media as they search and seek information on the internet. This study aims to investigate how individuals are affected by Big Data in their interactions with social media and to understand how individuals relate to personalization of Big Data, digital identity, agency and how they share their own personal data. This has been researched through a case study involving qualitative interviews and experiments. The result of the research shows that personalization of Big Data on social media has an impact on individuals in their ever yday lives. The research from this case study shows a certain negative attitude towards personalization on social media and that there is so me awareness of the companies agency on the internet, this does not affect individuals in taking any actions. This leads to the conclusion that personalization is to some extent a desired function. / Idag har det blivit en självklarhet för många att dela med sig av personlig information på internet och vända sig till sökmotorer och sociala medier när de letar och söker information. Studien syftar till att undersöka hur individer påverkas av Big Data i sin interaktion med sociala medier och att förstå hur individer förhåller sig till personalisering av Big data, digital identitet, aktörers makt och hur de tänker kring delning av personlig data. Detta studeras genom en fallstudie där kvalitativa intervjuer och experiment. Resultatet från studien visar att personalisering av Big Data på sociala medier påverkar individer och deras digitala användning i vardagen. Studien visar en viss negativ inställning till personalisering på sociala medier och på viss medvetenhet kring aktörernas makt på internet, detta påverkar inte individerna att göra aktiva handlingar. Detta leder till slutsatsen att personalisering av Big Data i viss mån är en accepterad funktion, även om det innebär en förlorad makt över sin digitala användning.

The most important resource is no longer the river, forest or mine - it is information, creativity and knowledge. Larger urban areas has transformed in to bigger cities with global perspectives, cities where we ́ve never before seen as much segregation and class differences. The smaller cities that once transformed Sweden from a poor peripheral nation to a country in the financial and social forefront, has been deprived of the possibility of being part of the knowledge economy. However, in this hierarchical transformation of the society the digitalization is forming a new type of center - an autonomous bomb goes off - and we all become our own center. This project explores the possibilities for a more decentralized society development, when the big cities is unable to deliver the perfect life setting for all. Smaller cities of the periphery is often beautifully situated and offers life qualities and spaces that many are longing for. Though, the last decades have been tough and left a lot of the smaller cities with a scattered and rough context – and a common lack of spaces to meet in. Therefore this project ended up becoming, what I imagine to be a new kind of symbolic building for meetings - that with its form, function and programme should express the new future of the periphery. The ambition is to introduce spaces which could act as a generator of a new time where the small towns get to be part of the knowledge economy, a time where people get to choose their own location of center through the tecnology of today. A future concept allowing the whole of Sweden to become more vibrant, connected to essential functions and filled with life - no matter the amount of people or the physical location of the place. / Den viktigaste råvaran är inte längre vår skog, gruva eller flod - utan dagens råvaror är information, kreativitet och kunskap. Större urbana platser har fått följa med sin tid och förvandlats till storstäder med globala perspektiv - städer där vi samtidigt aldrig skådat så stora skillnader i klasstillhörighet. Landets småstäder som i begynnelsen förvandlade Sverige från en fattig utkantsnation till ett land i framkant - har dock berövats möjligheten att vara en del av kunskapsekonomin. I detta hierarkiska samhällsbyggande kan vi dock genom digitaliseringen se ett nytt typ av centrum ta form - en autonomibomb smäller - och vi blir alla vårt eget centrum. Detta projekt utreder möjligheterna till en mer decentraliserande samhällsutveckling - när storstaden inte lyckas leverera den perfekta tillvaron till alla.

Vårt samhälle blir alltmer digitaliserat och för generationer födda innan internets intågande i hemmen har inte användandet av internet och sociala medier alltid varit en självklarhet. Därför undersöker denna studie hur sociala och personliga aspekter hos svenska personer över 70 år påverkar motivation och attityd i användandet av sociala medier, hur de upplever sin digitala kunskap, hur de upplever att de förhåller sig källkritiskt till information på sociala medier och om de sprider informationen vidare. Studien använde sig av teorier om digitala klyftor, mediekompetens, falsk information och källkritik och genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att sociala aspekter har stor betydelse för deltagarnas motivation och attityd i användandet av sociala medier och att deltagarna upplever brister i sin digitala kunskap, men att få ville vidareutveckla den. De flesta upplever att de tänker källkritiskt kring information som de anser är av viktigt och om den inte bedöms vara viktig kontrolleras den inte. Deltagarna i denna studie anser sig inte sprida information från sociala medier i någon större utsträckning. / Our society is becoming increasingly digital and for generations born before the Internet became an integrated part of peoples home the use of the internet and social media has not always been an obvious part of daily life. Therefore, this study examines how social and personal aspects affect motivation and attitude in the use of social media in Swedish people over the age of 70, how they experience their digital literacy, how source critical they experience themselves to be towards information on social media and whether they are spreading the information to others. The study used theories of digital divide, media literacy, misinformation and source criticism and was conducted through qualitative interviews. The results showed that social aspects are of great importance for the participants' motivation and attitude in the use of social media and that the participants experienced shortcomings in their digital literacy, but few wanted to further develop it. Most of them experience that they think critically about information that they consider to be important and if it is not deemed to be important, it is not checked. The participants in this study do not consider themselves disseminating information from social media to any great extent.

This paper examines how the eight parties in the Swedish parliament pit different social groups against each other, in the 2015 Almedalstal compared to the 2016 Almedalstal, when using the Dutch political scientist Cas Mudde’s definition of populism. The speeches are analysed using a qualitative content analysis. The results show that several parties are more populist in the 2016 speech than the 2015 speech and that the parties have shifted focus from solutions to blaming as well as elevating their own core electorate and their primary areas of confidence with the electorate. The analysis shows that some parties have tendencies to use some populist discourse. The paper identifies that the Swedish Democrats continues to use a populist discourse while the Left party has become more populist in their discourse in the 2016 speech. The Christian Democrats and the two major political parties, the Moderate party and the Social Democrats, tend to accentuate more of a populist discourse in the 2016 speeches but not to the extent to say that they use a populist discourse as defined by Mudde.

Nästan allt vi gör på internet kräver att vi identifierar oss med e-legitimation. Ändå erbjuds nästan uteslutande bankernas e-legitimation (BankID) via offentliga e-tjänster, trots att BankID inte är något alla har möjlighet att få. Det innebär att människor som inte kan, eller vill, vara bankkunder utesluts från vårt digitala välfärdssamhälle och hindras från att använda e-tjänster de har rätt att använda. Problematiken tydliggjordes ytterligare under coronapandemin, inte minst i vaccinationskaoset som uppstod i början, eftersom BankID krävdes i flera regioner för att kunna boka tid för vaccination. Huvudsyftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera och förklara kommunala och nationella faktorer som bidrar till digital inkludering vid användning av e-legitimationer via kommunala förvaltningars e-tjänster. Bisyftet är att jämföra två DIGG-godkända e-legitimationer för att identifiera och beskriva vilka skillnader det finns som påverkar medborgarnas möjligheter att skaffa e-legitimation. I studien har fallstudiemetoden tillämpats och en litteraturstudie har genomförts för att inhämta kunskaper och erfarenheter från tidigare forskningsstudier. Primära empiriska data har samlats in genom intervjuer via Zoom. Fem olika rollinnehavare har intervjuats beträffande deras erfarenheter och uppfattningar om faktorer som påverkar medborgares möjligheter att använda kommunala e-tjänster med e-legitimation som identifieringsmetod. De viktigaste slutsatserna från studiens analys är: att erbjuda samtliga DIGG-godkända e-legitimationer via de kommunala e-tjänsterna främjar digital inkludering, det beror på att tröskeln för människor att skaffa en e-legitimation minskar. Utan faktorn nationell styrning är sålunda kommunal styrning och kommundirektörens kunskap och prioritering av digitaliseringsfrågan av högre betydelse, speciellt om faktorn medarbetarnas inställning och kunskap inte är särskilt hög. Både nationell och kommunal styrning behövs för att e-förvaltningen ska kunna hålla en likvärdig standard oavsett ekonomiska eller personella förutsättningar. I dagsläget finns bara en DIGG-godkänd e-legitimation som aktivt arbetar för alla människors rätt att få tillgång till en e-legitimation.