Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvården med tandhygienister inom den privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid. Resultaten visade statistiskt signifikanta skillnader (p<0,05) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården gällande i vilken utsträckning de styrde över sina tidsbokningar, upplevde trötthet, orolighet, besvär från rygg, nacke eller axlar samt besvär från andra delar av kroppen. En statistisk signifikant skillnad (p<0,01) mellan tandhygienister inom folktandvården och tandhygienister inom den privata tandvården syntes även i vilken utsträckning respondenterna styrde över sin arbetstakt. Slutsatsen av studiens begränsade material är att tandhygienisterna inom den privata tandvården tycktes ha en mer positiv syn på deras arbetssituation än tandhygienisterna inom folktandvården. / The aim of this study was to compare the perceived work situation among dental hygienists in the public dental health service with dental hygienists in private practice. Dental hygienists in southern Sweden who were registered at SRAT (n= 313) were asked to participate in the study. The questionnaire was sent out electronically, which gave a response rate of 48% (n= 151). The response rate in the public dental health sevice was 59% (n= 101) and in private practice 35% (n=50). The survey questions covered work, work atmosphere, work situation, profession, health, influence and collegial support together with background questions about age, gender, employment status and working hours. The result showed a statistically significant difference (p<0.05) between the dental hygienists in the public dental health service and dental hygienists in private practice as regards to what extent the dental hygienists decided over their own scheduled time, experienced tiredness, worry, disorders from the back, neck or shoulders and disorders from other parts of the body. A statistically significant difference (p<0.01) between the dental hygienists in the public dental health service and the dental hygienists in private practice was also shown as regards to what extent the dental hygienists could control their own work pace. The conclusion from the limited material of this study is that the dental hygienists in private practice seemed to have a more positive view of their work situation compared to the dental hygienists in the public dental health service.

The primary objective of this thesis is to study the role of surveys as power factor with a particular focus on studies of Internet users. The conditions and practices of the private research field are related to the academic discourse on the essence of science as well as to media's role in society. The methodological basis of the quantitative studies and their practices are examined in relation to a range of competing theories on the nature of science and its role in society. Earlier contributions to the criticism of quantitative surveys are also discussed. The methodological problems are further highlighted by concrete examples based on own analyses of various data collections. One empirical part of the thesis consists of analyses of survey studies as reported in the press coverage of the Internet in 1997, 1999 and 2000. The goal of the analyses is to show that surveys are an important mechanism for creating truth effects. The methodological tools are part of the struggle for mastery of the discourse –thereby confirming or changing existing power relations – in part through the dissemination of selected results in the media. Through a perusal of the newspaper articles with regard to the context in which the keywords "Internet" and "survey" appear and what the specific actor says, to whom, with which intention, an overall discourse appears, which reveals that the leading commercial actors endeavour to promote the development of the Internet in accordance with their aspirations. The published results are also related to other, more complex analyses of data collections from the same period. In another empirical part of the thesis findings from some fifty interviews with various experts are presented. The aim is to evaluate the methodological sources of error associated with sampling, the carrying out of studies, the analysis of results and other factors that have to do with the value of the surveys as basic facts, as well as the survey buyers’ awareness of the nature of the errors and their relevance for the results. The quantitative surveys appear as an uncontrolled and uncertain source of knowledge. The survey industry is profit-oriented and characterised by competition whereby methodological issues often land up in the background. The final discussion addresses a set of mechanisms by which the interested parties from the media industry use the ratings in the internal competition or in various administrative documents. They achieve this by establishing a "common currency" on the basis of such studies, which is valid in relation to other interested parties, such as media owners and advertisers. Different strategies developed by the survey industry in order to lend more market value to their products are also discussed. The methodological problems, the lack of openness to external scrutiny and the dependence on the economic field signify that the praxis of the survey field essentially deviates from the basic concepts of science. Surveys take therefore undue  advantage of scientific legitimacy.

This thesis takes a point of departure in the problems to recruit and retain personnel in woodworking companies. Companies, actors of society and researchers started with the ambition to create work which people, especially young ones, would like to have and where employees want to stay. The research has been carried out within the att…-project in collaboration between Dalarna University and National Institute for Working Life. The primary purpose was to create deeper understanding of characteristics of attractive work. A distinction has been made between on the one hand what makes work attractive, and on the other hand changes of the attractiveness. The empirical problem with recruitment was a starting point, followed by an interaction between theory and empiricism. The relation to practioners can be described as interactive with usefulness in focus. Questionnaires, group discussions and interviews, as well as informal conversations, have been used in five separate studies. The attractiveness of work depends on the individual’s estimation of the totality of work based upon her/his life situation. Characteristic for attractive work is that it is dynamic and comparative. Positive factors of work are related to other employments or to the idea of attractive work. A model of attractive work which represents an overall picture regarding what makes work attractive contains about 80 qualities in 22 dimensions. One finding is that changes in one dimension influences other dimensions. Another finding is that changed estimations of work depends both on changed valuation of the importance of different aspects of work, and on changed conception of the aspects. It is not enough to do a single effort aimed at retaining and recruiting personnel since the attractiveness of work is dynamic and comparisons are made with other employments. Companies must continuously do efforts for more attractive work. Existing attractive qualities that are hidden from applicants can be displayed. Other qualities can be realized and added to. Knowledge about what makes work attractive and about the dynamic of the attractiveness is valuable to create more attractive work. / QC 20100713

DateMay 29th, 2009LevelMaster Thesis in International MarketingAuthorsShahid Kalim Khan: Körsbärsvägen 4b, LAG 218, 11423 Stockholm, Sweden Mob: +46 700641495 Email: iamkalim@gmail.comAdeel Asghar: Rum 235, Kallgatan 1 B, 63226 Eskilstuna, Sweden Mob: +46 700783841 Email: adeel1031@gmail.comTutorDaniel TolstoyTitleHow can marketing research help innovative SMEs in exploitation of international opportunities in their early internationalization? A Swedish Case StudyPurposeSMEs are well known for their innovative and risk taking approach. This study aims at providing them with a strategic framework or method to analyze the marketability of their products or services and exploit internationalization opportunities. It also focuses on helping them in reducing their risks linked with cross border business opportunities.Methodology/DesignThis research is performed through case study method. A new conceptual model has been developed by integrating relevant standard approaches within field of research. This model has been further explained by implementing it on case company (Widforss).ConclusionsThis study claims to make a significant and creative contribution to the field of SMEs internationalization through two theoretical models named as International SME Model of Innovation Exploitation (ISMIE) and Proactive International Entrepreneurship model (PIE). Both of these models use marketing research as key success factor. However, sufficient empirical evidences could not be provided due to limitations. Whereas, the practical contribution for the case firm named as Widforss industries is very evident.

Motstånd är ett fenomen som märks av i mer eller mindre alla arbetsorganisationer och det är  något som alltid har funnits och ständigt varit aktuellt. Detta är en kvalitativ etnografisk studie vars syfte är att undersöka motstånd bland städpersonal på ett finskt företag. Det fiktiva namnet för städföretaget är i denna studie Städmaja och frågeställningarna lyder: ”Använder sig ledningen på Städmaja av någon kontrollstrategi och hur ser den i så fall ut?”, ”Hur ser motståndet ut på Städmaja?” samt ”Varför finns motståndet på Städmaja?” I teoridelen tas relevant teori kring ämnet motstånd upp. Vad motstånd innebär, varför det existerar, hur de tidiga perspektiven på motstånd såg ut, vilka kontrollstrategier och motståndsformer som finns samt hur förhållandet mellan kontroll och motstånd ser ut, är några av frågorna som besvaras i teoridelen. Som metod används triangulering, i form av observationer och intervjuer. Resultatet av dessa presenteras genom narrativ analys, i detta fall i form av två berättelser. De två arbetsplatser som är föremål för denna studie är dels ett internationellt hotell och dels ett stort kryssningsfartyg. I berättelserna beskrivs bland annat det dagliga arbetet för städarna, relationerna dem emellan, relationen mellan ledning och anställd och det redogörs tydligt för vilka kontrollstrategier respektive motståndsformer som går att lokalisera samt varför. Efter avslutade berättelser kopplas resultatet från dessa samman med relevant teori. Teorier från teoridelen förenas således med det impiriska materialet. Mitt avslutande kapitel består inledningsvis av mina slutsatser där jag besvarar mina frågeställningar och därmed sammanfattar studiens viktigaste resultat. Undersökningen visar tydligt att det på Städmaja förekommer kontrollstrategier från ledningens sida, bland annat i form av ”kontrollrundor” där chefen eller arbetsledaren kontrollerar så städarna arbetar på, ett för ledningen, tillfredsställande sätt. Städmaja, som är ett inhyrt företag, har direktiv de måste uppfylla och försöker därför implementera dessa krav hos städarna. Det som ledningen på Städmaja är mest mån om att kontrollera är att arbetet sker tillräckligt snabbt samt att det utförs med noggrannhet. Det är också viktigt för ledningen att de anställda är tillgängliga för arbetet, inte ifrågasätter direktiven och i allmänhet följer Städmajas krav och normer. Bryter den anställda mot normerna blir denna sanktionerad i någon form, vilket kan ses som en effektiv kontrollstrategi. Motstånd tycks vara något som alla anställda på Städmaja, såväl på hotellet som på båten, ägnar sig åt. De vanligaste motståndsformerna som förekommer är stöld, produktionsbegränsning, maskning, privata angelägenheter, överlevnadsstrategier, humor samt motkulturer. Motståndet på Städmaja grundar sig i en missnöjdhet och motvilja hos de anställda och kan ses som ett desperat uttryck, då många av städarna känner sig utnyttjade och frustrerade i den situation de befinner sig. Då de utsätts för sanktioner och i värsta fall riskerar sitt jobb om de är motsträviga, väljer de att uppträda lojalt på ytan. Under den plikttrogna ytan verkar det dock bubbla över av dolt motstånd, vilket är ett tecken på att städarna utnyttjar sitt enda sätt att utöva makt, i ett maktspel med ledningen där de befinner sig i ett konstant underläge. Studien avslutas med allmänna reflektioner kring studien samt temat motstånd. Bland annat förs en reflektion över den valda definitionen av motstånd för denna studie, och det formuleras ett nytt förslag på definition: ”Motstånd är sådant som anställda gör, tänker och är som överordnade inte vill att de ska göra, tänka och vara och som medvetet riktar sig uppåt i den organisatoriska hierarkin samt grundar sig på ett medvetet missnöje relaterat till organisationen.” / Flexibilitet, stabilitet och anställdas motstånd i arbetsorganisationer

Abstract   Date: May 15, 2009 Course: Master thesis, EFO705 Authors: Hanna Jokiperä 800218-T108, hja08001@student.mdh.se Ruusa Mustonen 830711-P263, rmn08001@student.mdh.se Tutor: Tobias Eltebrandt Title: CAN Europe – Market Research of Sweden Strategic question: How can CAN Europe launch the internationally standardised vocational skills assessment tests successfully to Sweden? The purpose of this master thesis is to provide the company with comprehensive information about the Swedish market and to suggest ways to implement the launching process. Research questions: What are the characteristics of the Swedish labour and recruitment market? Are the Swedish companies interested in using CAN Europe’s tests? What would be the suitable marketing mix when entering the Swedish market? Methods: Besides the comprehensive collection of secondary data, the primary data was collected by the means of an open-ended questionnaire among large companies and recruitment agencies in Sweden. The research was conducted in order to gather in-depth information about the recruitment field in Sweden. Conceptual Framework: Theories of ‘The International Marketing Task’, ‘The Country Notebook’ and ‘The Market entry plan’ were used.  Theories and concepts were chosen for the purpose that they would support each other and could be used by combining them when making the analysis of the findings. Conclusion: According to the study, Sweden seems to be highly potential country for CAN Europe to enter since the relevant aspects for successful launch exist in the market i.e. in terms of companies’ interest and needs, and the characteristics of the skills assessment and recruitment market in Sweden. Key Words: Market entry plan, marketing mix, international launch, market research, skills assessment, recruitment, blue-collar

Den svenska arbetsmarknaden är under förändring och blir mer individualiserad och flexibel. Lagen om anställningsskydd blir mer ifrågasatt och det finns diskussioner om att förändra denna lag. Uppsatsen behandlar vilka strategier Handelsanställdas förbund Avd 3 har för att möta individualisering och flexibilitet.Syftet med föreliggande uppsats är att med utgångspunkt i aktuella teorier om individualisering och flexibilitet, det vill säga förändringsprocesser, i arbetslivet undersöka dels hur en fackförening (Handels) upplever nämnda förändringsprocesser samt dels om och hur fackföreningens agerande påverkas av förändringsprocesserna.De teorier som ligger till grund för denna uppsats behandlar individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt.Vi har gjort 4 stycken semistrukturerade intervjuer med fackligt aktiva medlemmar inom Handelsanställdas förbund Avd 3 i Halmstad.Resultatet är uppdelat i fyra olika teman: Facklig verksamhet, individualisering, flexibilitet samt arbetsrätt. Strategier som Handels använder sig av för att möta individualisering, går ut på att träffa ungdomar tidigt.Om ungdomar är mer individualiserade i dagens samhälle än gårdagens samhälle innebär det att Handels på sikt kan få problem. Med problemet menas att de ungdomar som väljer bort ett medlemskap utifrån ett individuellt val, kan leda till att Handels förlorar medlemsantal och därmed deras förhandlingsstyrka på arbetsmarknaden. / The Swedish labour market is changing and becoming more individualized and flexible. The law on employment protection will be further challenged and there are discussions about changing this law. This essay deals with which strategies Handelsanställdas förbund Avd 3 has to accommodate individualization and flexibility.The purpose of this essay is based on current theories of individualization and flexibility, meaning, changing processes in work life and examine how a trade union (Handels) experience changes, and whether the union's behavior is affected by processes of change.The theories and previous research underlying this essay deals with theories of individualization, flexibility and labour law.We have made four semi-structured interviews with trade union officials in Halmstad.The result is divided into four themes: trade union activities, individualization, flexibility, and labour law. Handels is working on issues such as work environment, salary and work hours. Strategies Handels are using to accommodate individualization, is to communicate with young people in an early stage.If young people are more individualized in today's society than yesterday's society, Handels may in the long term have a problem. With the problem, it means that if young people will not be members on the basis of an individual choice, this may lead to Handels losing members and thus their negotiation strength in the labor market.

Syftet med studien är att erhålla ökad förståelse för hur medarbetare upplever att arbetsmotivation kan främjas och ledarens påverkan på främjandet av arbetsmotivationen. Vidare undersöks vilka faktorer som verkar  motivationsfrämjande för medarbetarna i den organisation där studien utförts samt hur väl deras arbetsmotivation främjas. Studien utgår ifrån en kvalitativ metod och det empiriska materialet har insamlats genom åtta intervjuer på medarbetarnivå. Studiens resultat visar att medarbetarnas arbetsmotivation främjas genom flera faktorer, bland annat sociala faktorer och lönen betonas. Medarbetarnas motivation främjas men skulle kunna främjas mer än vad den gör idag genom ett antal motivationsfrämjande faktorer som diskuteras. Ledaren har påverkansmöjligheter över flertalet av de faktorer som skulle kunna höja medarbetarnas arbetsmotivation. Fokus bör därför riktas mot dessa motivationsfrämjande faktorer. / The purpose of this study is to contribute to increased knowledge about how employees´ perceive that work motivation can be enhanced and the leaders’ impact on it. Furthermore the authors wish to examine which motivational factors that contribute to employees’ work motivation in the organization where the study was conducted and how well their work motivation is promoted. A qualitative method has been used to conduct this study and its material has been gathered from eight qualitative interviews with employees in the organization. The result shows that several factors contribute to the work motivation, for example the influence of social factors and the salary is stressed. The work motivation could, through a series of motivational factors, be more promoted. The manager plays an important role and can influence most of the motivational factors that are needed for enhancing the employees’ work motivation. Focus should therefore be directed towards these motivational factors.

Grundtanken med individuell lönesättning är att bidra till att göra arbetsplatsen attraktiv och effektiv. Tidigare forskning visar dock att individuella löner under lång tid varit mycket kontroversiella och på flera håll mötts av ointresse eller motstånd. Flera menar att individuell lönesättning kan motverka sitt eget syfte. Utifrån denna bakgrund är syftet med studien att få ökad kunskap och förståelse om vilka konsekvenser individuella löner fört med sig genom att dels undersöka anställdas personliga upplevelser och dels studera lönestatistik. Studiens första del har undersökt brandmäns åsikter på en räddningstjänst där motståndet mot individuell lönesättning är synnerligen starkt. Resultaten visar att brandmännen menar att individuell lönesättning inte fungerar på deras arbetsplats och de ser stora risker med att behöva införa det. Studiens andra del har undersökt löneutvecklingen på en teknisk förvaltning inom samma kommun som räddningstjänsten. Resultaten visar att lönespridningen har ökat inom samtliga undersökta yrkesgrupper sedan införandet av individuella löner. Dock handlar det inte om så ”stora” summor och framförallt är det ingen individ som höjer sig långt ovanför de andras löneläge. Slutligen diskuteras att individuell lönesättning har gett upphov till starka känslor men inte några ”större” löneskillnader.

<p>The aim of this thesis is to study a job-searching process and elements that affects it. The elements I have focused on are gender, class and social network. The study is based on interviews and a survey study with students from the educational program of Social work (Socialomsorgsutbildningen), that graduated 3 years ago. Through the survey I have examined their social-background and their job-searching process. The interviews are the main focus in the study. Several of the informants came from working-class homes, and that could be one of the reasons why the informants chose an educational program that has low academic status. The majority of the students on the education program were female. In the employment process the male informants felt that their gender/sex gave them an advantage entering the labour-market. The social network, especially the informal network, was the most important part of their job-seeking process.</p>