Föräldrautbildningen vid barnmorskemottagningar har till uppgift att förbereda föräldrar inför förlossning och kommande föräldraskap. Med avstamp i mina egna upplevelser av att bli förälder ville jag analysera diskursen inom detta område. Mina utgångspunkter är att den reproducerar snarare än motverkar traditionell könspositionering. Bakgrunden till val av ämne är dels baserat på egna erfarenheter, men tidigare forskning har påpekat att ansvarsfördelningen grundläggs tidigt i graviditeten och i mötet med mödravården. Som teori anlägger jag ett köns- och maktperspektiv i form av en hegemonisk maskulinitet, men även begreppet barnorienterad maskulinitet blir viktig i sammanhanget. Syftet med undersökningen är att genom en diskursanalys titta närmare på hur föräldrautbildningar kan upprätthålla och reproducera könspositioner inom föräldraskapet. Frågeställningen var: På vilket sätt betonas olikheterna mellan könen inom föräldrautbildningar?och Vad kan det få för inverkan på ett jämställt föräldraskap?Utifrån dessa frågor gjordes en textanalys av skriven text med anknytning till föräldrautbildningar samt intervjuer med två barnmorskor och en pappagruppsledare. Resultatet blev att olikheten betonas på en rad olika områden och framförallt är diskursen kring det maskulina föräldraskapet starkt. Vilket medför att en gränsdragning av vad som är maskulint och feminint blir viktigt och att den barnorientering som märkts hos fäder inte medför ett jämställdare föräldraskap.

Syfte: Vårt syfte med vår uppsats är att undersöka hur män inom ett kvinnodominerat yrke upplever och tolkar sin situation samt hur de eventuellt påverkar eller kan påverka den struktur som redan existerar. Det yrke vi valt att studera är vårdbiträde och undersköterskor inom äldreomsorgen. Problemformulering: Frågeställningen som uppsatsen bygger på är uppdelad i tre frågor:Vad är orsaken till att männen är få till antalet inom äldrevården? Hur påverkas genusstrukturerna och de existerande normerna inom yrket när männen gör sitt intåg? Hur upplever männen sin situation inom yrket och vad känner de att de tillför gruppen kvinnor som är verksamma där? Metod:En kvalitativ studie baserad på elva djupintervjuer med manliga undersköterskor och vårdbiträde inom äldreomsorgen. Slutsatser: Manliga undersköterskor är medvetna om att man gör ett val som inte är normen och får ofta försvara sitt val. Sin syn på yrket undersköterska innan man börjar bygger på okunskap och förutfattade meningar, som även omgivningen har när de placerar yrket i ett genusfack. Genom handlingar och beteenden påpekar man brister eller tillgångar hos det ena könet som möjliggör att se de skillnader som finns. Genom att gruppen som helhet blir bättre med introduceringen av fler män så pekar man även på de tillgångar som tidigare saknats när det bara var kvinnor i arbetsgruppen. Tre saker som vi har fått fram som gör att få män arbetar är den låga lönen, att yrket har låg status i samhället och att det är traditionella kvinnosysslor som gör att man inte väljer att gå in i vård yrket. Angående den låga status och lön som finns för yrket kan det återknytas till könsdiskriminering där hegemoniska maskuliniteter rangordnar yrken och ger dem en placering i hierarkin. Traditionella sysslor som görs i hemmet ses som kvinnliga och får således en lägre lön och status.

I detta arbete kommer jag att undersöka hur maskulinitet gestaltas i Frank Millers Batman: The Dark Knight Returns. Det jag vill fokusera på är de olika maskulina drag som går att urskilja i serien. Warner Bros. Animation gav 2012 ut den första delen av en animerad filmatisering av Millers Batman-serie, som senare följdes av den andra och avslutande delen 2013. I min undersökning kommer jag även att ta hjälp av de båda animeringarna för att se på vilka sätt maskuliniteten gestaltas hos de olika manliga huvudpersonerna i såväl filmerna som den berättelse de bygger på. Med undersökningen hoppas jag kunna lyfta fram de maskulina ideal, som tycks vara styrande för gestaltningen i serien respektive filmerna. De frågeställningar som mitt arbete kommer att utgå ifrån är: Hur gestaltas maskuliniteten hos Batman/Bruce Wayne och de andra huvudkaraktärerna i serien? Finns det några likheter eller skillnader mellan "de goda" och "de onda" personernas maskulinitet? Skiljer sig gestaltningen av maskulina ideal åt mellan serien och filmatiseringen och i sådana fall varför?

Gregory. P. Stone writes in ”Apperance and the self, Dress and identity” published in Arnold. M. Rose anthology Human Behavior and Social Processes; an Interactionist Approach. (New York: Houghton Mifflin 1962) P. 94  ”To situate the person as a social object is to bring him together with other objects so         situated, and, at the same time to set him apart from still other objects. Identity is            intrinsically associated with all the social joinings and departures of social life. To have an identity is to join with some and depart from others, to enter and leave social relations at once.” This quote became the starting point for my thesis, together with my own experiences of the situation in the changing room. How identity gets constructed out from the   parallels and/or distinctions one do to other bodies. How the will to transform the body to something else can drive a person to the extreme. An obsession for training or an eating disorder can become tools for this transformation. But it´s still a taboo for men to talk about their weaknesses, therefore my work strives to open up the discussion about the male body. The physical work connected to the essay aims to create jewelry as tools for communicating the suppressed emotions associated to an eating-dissorder, and lift the shame from the person exposed to the illness. The objects materialized based on the result from several interviews and the stories that the persons shared with me.

Syfte Syftet med studien var att undersöka unga mäns och kvinnors uppfattningar om den manliga kroppen, utseendet samt om vad manlighet anses vara. De frågeställningar som används för att besvara detta är: Hur uppfattar de manliga ungdomarna sin kropp? Hur är uppfattningarna kring det manliga utseendet och vad anser de manliga ungdomarna vara manlighet? Hur bedömer de kvinnliga ungdomarna att en mans kropp bör vara och se ut och hur ser de på manlighet? I vilken utsträckning skiljer sig de manliga ungdomarnas syn på kroppsideal och manlighet mellan klasser där det bara går män, och klasser där det både går män och kvinnor? I hur hög grad skiljer sig uppfattningarna åt mellan kvinnorna och männen? Metod Studien har genomförts som en jämförande analytisk studie. Metoden var kvantitativa enkäter. 88 män samt 65 kvinnor ifrån 8 olika klasser i en skola i Stockholm deltog i studien. Hälften av klasserna hade jämn könsfördelning. I de resterande fyra klasserna gick det bara manliga elever. Åldersgruppen var mellan 18-19 år. Resultaten har analyserats i statistikdataprogrammet SPSS. Resultat Resultatet ifrån denna studie visar att det finns många föreställningar om hur en man ska vara och se ut. Dels ifrån männen själva men också visar denna studie på att kvinnorna har många krav på vilka egenskaper en man bör ha för att vara ”man” samt hur mäns kroppar bör se ut. Ett annat resultat som uppkom var att män i grund och botten är nöjda med sitt utseende men att de ändå kämpar för att uppnå stereotyp manlighet. Studien påvisar även att det inte finns några statistiska signifikanser mellan männen i mansdominerade klasser och klasser där det är jämn uppdelning av båda könen. Däremot kvinnor och män emellan finns det statistiska signifikanta skillnader på alla tre områden. Slutsats Det visar sig att både kvinnor och män har krav på hur en man bör vara och se ut. Män är i grund och botten nöjda med sitt utseende men på grund av faktorer utifrån påverkas de att förändra  kroppsformen mot det stereotypa manliga idealet både till sätt och utseende.

Syfte och frågeställningar Undersökningens syfte är att nå en fördjupning i manlig kultur inom fotbollslag. Utifrån intervjuer med fotbollsspelare kommer jag att försöka definiera och konkretisera manliga normer hos fotbollsspelande män sett utifrån hegemonisk maskulinitet. Frågeställningar : Vad är utmärkande för den kultur som råder i manliga fotbollslag? Hur ser fotbollens maskulina hegemoni ut? Metod Kvalitativa intervjuer genomfördes med fyra seniorfotbollsspelare i olika åldrar. Intervjuerna tog ca 30 minuter vardera att genomföra. Svaren redovisades utifrån två huvudkategorier, fotbollens manliga kultur och maskulin hegemoni inom fotboll med tillhörande tre respektive två underkategorier. Resultat Fotboll är överlag maskulint präglat, en typisk fotbollsspelare är tuff och cool. En jargong finns inom fotbollen som är formad av denna maskulinitet. Ingen har haft någon homosexuell lagkamrat men skulle inte ha några problem med att ha en homosexuell lagkamrat. Det finns en tydlig social hierarki inom fotbollen som i huvudsak bygger på tre faktorer: Skicklighet, ålder och personlighet. Att vara en duktig fotbollsspelare är mest avgörande för att stiga i hierarkin. Slutsats Idrott överlag är historiskt sett maskulint präglat och det gäller även fotbollen. Det verkar finnas en stereotyp maskulint präglad kultur inom fotbollen enligt både resultatet och forskning. Det finns en jargong som präglas av kulturen och blir en uttrycklig förlängning av vad som är accepterat och inte accepterat. Den sociala hierarkin motsvarar den maskulina hegemoni Connell beskriver. Hegemonin premierar de normer som är gällande och att vara stereotypiskt manlig premieras därför och det omanliga blir underordnat. Homosexualitet och femininitet är också underordnat. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Vt 2012</p>

Abstract I denna studie kommer vi undersöka hur maskuliniteter framställs i utvalda exempel från tidningen King of Sweden. Vi vill besvara våra frågeställningar kring hur maskuliniteter uttrycks i de utvalda bild- och textexemplen från King och vilka uttryck och egenskaper som kan uttolkas tillhöra dessa. Vidare undrar vi om någon av dessa maskuliniteter kan tolkas som en föredragen och dominerande maskulinitetstyp tack vare de egenskaper och värden den representerar. Slutligen vill vi se till tidningens presenterade stadgar om förutbestämt uttryck och innehåll för att undersöka hur väl dessa stämmer in i de text- och bildexempel som väljs ut. För att försöka besvara frågeställningarna söker vi efter mönster i bild och text ur ett flertal nummer av tidningen. Dessa mönster tolkar vi som exempel på uttryck av tidningens sätt att framställa maskulinitet, där vi ser om samma typ av egenskaper eller uttryck återkommer i flertalet nummer. Genom denna sökprocess finner vi ett antal repetitiva egenskaper och uttryck som vi i analysen delar in i tematiska exempel på maskuliniteter. I analysen appliceras de utvalda texterna utifrån kritisk diskursanalys av Norman Fairclough och de utvalda bilderna utifrån Roland Barthes metod och verktyg för semiotisk analys. För att ge ytterligare djup till undersökningen applicerar vi slutligen utvalda teorier som berör maskulinitet, diskurs, hegemoni samt genus och hur det framställs i media för att kunna dra slutsatser från analysen. Resultatet av analysen är att tidningen, sett till dessa exempel av bild och text, presenterar flera exempel på maskulinitetstyper som står för olika värden och egenskaper. Inför analysen tematiseras dessa i maskulinitetstyper som benämns utifrån de uttryck som de sänder ut. Den första framställs som framgångsrik och representerar status, makt och välfärd, medan den andra är mer pojkaktig och uttrycker en femininitet, känslighet och vilja att bli sedd. Den tredje framstår som lite tuffare och står för revolt mot moderna konventioner, individualitet och uttrycker en grabbigare ton än de andra. Den maskulinitet som vi kallar den framgångsrika  är den som vi kan utläsa som hegemonisk inom King eftersom den framställs efter normer och indirekta krav som tidningens läsare förväntas eftersträva och leva upp till. Vidare beskrivs den i samtliga av våra exempel som i besittande av  makt, status samt andra egenskaper som kan klassas som eftersträvansvärda och ideala i den kontext som maskuliniteten befinner sig. Sett till analysen av de utvalda text - och bildexemplen visar det sig att tidningens bestämda stadgar visar sig passa in i några av fallen men vi finner också exempel på uttryck och egenskaper som går emot sättet som King beskriver sig som tidning.

The purpose of this study is to ascertain how great the acceptance is in team sports against minorities. Our idea about team sports today, is that it’s characterized by an overall macho culture and the norm is to be masculine and heterosexual. With this study we want to find out how difficult it’s to depart from these specific standards and the problems that can arise when those standards are not followed. We have chosen a qualitative approach consisting of a few extensive interviews. The study has shown that masculinity is something that is constantly reproduced by team sports and individuals' abilities to sustain this scenario. It still exists a kind of stigma regarding norm breakers applicable not only on sexuality but also on masculinity. We have also come to the conclusion that it is much easier to come out as gay today in team sports than it was ten years ago, violating the standards do not carry the same social stratification as before. / Denna studie har genomförts för att få klarhet i hur stor acceptans det idag finns inom lagidrotter mot minoriteter. Vi har en uppfattning om att lagidrott idag präglas av en övergripande machokultur samt att normen är att vara maskulin och heterosexuell. Vi vill undersöka synen på maskuliniteten samt sexualiteten inom svensk lagidrott. Vår empiri bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt som består av ett fåtal omfattande intervjuer som sedan kopplas till teorierna hegemonisk maskulinitet, inkluderade maskulinitet samt det teoretiska begreppet stigmatisering. Studien visar att maskulinitet är något som hela tiden reproduceras med hjälp av dessa lagidrotter och genom individernas förmågor att upprätthålla detta scenario. Det existerar fortfarande en form utav stigmatisering av normbrytare gällande inte bara sexualitet utan även maskuliniteter. Dock har vi kommit fram till att det idag är mycket lättare att komma ut som homosexuell inom lagidrotten än vad det var för tio år sedan samt att bryta mot normerna inte medför samma sociala stratifiering som tidigare.

Syftet med denna studie är att undersöka hur maskulinitetsnormer produceras och reproduceras inom snowboardvärlden. Med snowboardvärlden och snowboardindustrin syftar jag på företag, personer, medier och andra som har inflytande inom snowboardbranschen. Genom teorier om maskulinitet och begrepp som genus och normer görs en kritisk kulturanalys av materialet som visar hur maskulinitetsnormer är något som påverkar alla snowboardåkare, oavsett kön. Materialet innefattar en beskrivning av snowboardåkningens historia,  studier av hur snowboardprodukter designas och marknadsförs och hur de både producerar och reproducerar maskulinitetsnormer. I studien visas hur exempelvis snowboardfilmer reproducerar maskulinitetsnormer samt hur den inneboende sexism som finns inom snowboardvärlden är tecken på en rådande hegemonisk maskulinitet. Studien visar även hur kvinnliga snowboardåkare-, snowboardfilmer- och snowboardtillverkare väljer att göra motstånd och förändra snowboardvärlden genom att utmana dessa normer.

<p>Nio unga män djupintervjuades i syfte att studera på vilket sätt unga män som ännu inte vet om de är fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehållet i deras maskulinitetskonstruktioner påverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade på hur deltagarna använde språket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet på ett multidimensionellt och komplext sätt. De använde sig främst av ett distanserat språkbruk präglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. Innehållet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet står i relation till reproduktion och femininitet. Framtida forskning får avgöra om det alternativa maskulinitetsidealet verkligen kan sägas vara ett alternativ, och inte bara ytterligare ett sätt att vara hegemonisk på, samt om det kan ta över positionen som dominerande ideal i kulturen.</p>