No description available.

No description available.

Vi har genomfört en studie som berör förhållningssätt där könsroller i ämnet idrott ochhälsa undersöks och analyseras. Studien ämnar undersöka lärares förhållningssättgentemot elever beroende på könstillhörighet samt elevernas förhållningssätt tillvarandra. För att söka svar har vi använt oss av observation som metod där vi varitkända icke deltagande observatörer. Studien bygger på att undersöka den socialainteraktionen mellan lärare och elev, men även elevernas förhållningssätt mot varandra.I studien har vi använt oss av två idrottslärare på två skilda skolor där åldrarna påeleverna har varit varierande. Den ena skolan riktar sig mot grundskolans tidigare år,medan den andra skolans inriktning inriktar sig mot de äldre. Vi har använt oss av fyraolika klasser där ett antal lektioner har iakttagits med hjälp av ett observationsschema. Vihar därför både samlat in kvantitativ data samt fokuserat mer djupgående kring speciellahändelser som inträffat under lektionernas gång.De teoretiska perspektiv vi använt oss av har fokuserat kring Yvonne Hirdmansisärhållningsprincip och den hierarkiska matrisen, samt Robert Connells ståndpunktkring den hegemoniska maskulinitetsprincipen.Studiens resultat visar på tydliga skillnader mellan lärarna där deras förhållningssätt skiljersig beroende på elevens könstillhörighet. Detta förhållningssätt från lärarna skapar därfören tydlig linje och gräns mellan pojkar och flickor under idrottslektionerna. Pojkarnashierarkiska topposition förstärks medan flickornas underordnade position befästs.

Med Raewyn Connells maskulinitetsteori som grund syftar Rikards soffa till att undersöka och uppmärksamma porträtteringen av manliga karaktärer i ett urval av Anne Charlotte Lefflers skönlitterära verk. Lefflers författarskap ses ofta som kvinnocentrerat varför ett intresse väcktes i att analysera hur bilden av dess manliga karaktärer kan se ut i och med ett begränsat utrymme. Huvudfrågor är bl.a vilket/vilka manlighetsideal som beskrivs och hur de kommer till uttryck i texterna samt huruvida karaktärerna utvecklas eller ej under författarskapets gång.

Denna studie riktar ljuset mot unga killars känsloliv och behov av emotionella samtal, samt hur detta präglas av manlighetsnormer. Tidigare forskning har visat att unga killars vänskapsrelationer påverkas av maskulinitetsnormer vilket begränsar killars känslouttryck och förmåga att prata om känslor. Det finns också forskningsresultat som visar att unga killar har svårt att sätta ord på sina känslor samt att de framför allt använder flickvänner för samtal om känslor. Syftet med denna studie är att studera hur unga killar hanterar känslor. Frågeställningarna utgår från studiens unga killar och undersöker deras uppfattningar om känslor, deras strategier för att hantera känslor, samt vilken betydelse samtal om känslor har för deras vänskapsrelationer. Det empiriska materialet består av intervjutext från kvalitativa semistrukturerade intervjuer med elva killar i åldrarna 17–20 år. Materialet har analyserats utifrån Arlie Hochschilds känsloteorier, Peter Berger och Thomas Luckmanns institutionsbegrepp samt Göran Ahrnes teorier för organisering av vänskapsrelationer. Resultatet visar att unga killars känslouttryck begränsas dels av känsloregler, dels av maskulinitetsnormer. Killarna hanterar sina känslor med hjälp av agerande för att dölja känslor, eller reglering för att förändra eller förtränga känslor. Trots att killarna i studien vill samtala mer om känslor, och trots att de vill ha vänskapsrelationer som innefattar ett ömsesidigt ansvar för känsloarbete, uppger killarna att de har svårt att både berätta och fråga om känslor. Analysen visar att unga killar anser att det är tillräckligt att ha en vänskapsrelation som syftar till ett känslomässigt utbyte. Slutsatsen är att känslor och samtal om känslor är en central men inte avgörande del av vänskapsrelationer, men att detta inte innebär att nära vänskapsrelationer är organiserade utifrån behovet att samtala om känslor.

<p>Fenomenet män som är utsatta för partnervåld har hittills inte ägnats någon större</p><p>uppmärksamhet varken i det sociala arbetet, i akademiska kretsar eller i media.</p><p>Studien syftar till att undersöka vilken hjälp och vilket stöd män som är utsatta för</p><p>partnervåld – både i olikkönade och samkönade relationer – kan erbjudas av några av</p><p>samhällets hjälpinstanser. I studien deltog representanter från polis, akutsjukvård,</p><p>socialtjänst, mansjour, brottsofferjour och RFSL:s brottsofferjour, vilka valts ut</p><p>genom ett strategiskt urval. Studien genomfördes enligt delphimetoden vilket</p><p>medförde att informanterna startade en diskussion och ett kunskapsutbyte med</p><p>varandra. Studien visar att det endast är informanten från RFSL:s brottsofferjour som</p><p>frekvent möter män som är utsatta för partnervåld i sitt arbete. Skuld, skam och tabu</p><p>lyfts av informanterna fram som tänkbara faktorer till att misshandlade män inte söker</p><p>hjälp. Majoriteten av informanterna anser att det inte finns tillräcklig hjälp att tillgå</p><p>för män som utsätts för våld i nära relationer och studien visar att de alla hänvisar</p><p>dessa män vidare till andra hjälpinstanser. Ingen av informanterna ålägger heller den</p><p>egna verksamheten det yttersta ansvaret för att hjälpa och stötta de utsatta männen.</p>

Syftet med arbetet är att få ökad förståelse för hur elever på gymnasiet tolkar och påverkas av könsrollsstereotypa och könsrollsavvikande bilder hämtade i massmedia, samt att utreda hur man kan använda sig av dessa tolkningsmönster för att arbeta med bildanalys i skolan. Forskningsfrågorna som besvaras är hur elever uppfattar att män och kvinnor gestaltas i media, hur elever tolkar könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilder samt vad deras bildtolkning betyder för skolans undervisning i bild och för elevers lärande. Kvalitativa fokusgruppsintervjuer genomfördes med elva elever som studerar vid det estetiska programmet med inriktningen bild. Bildanalys användes också som metod vid analyserandet av de könsrollsavvikande och könsrollsstereotypa bilderna. Resultatet visar att eleverna först tolkar det som avviker från normen i en bild och då ofta i negativ bemärkelse och särskilt gällande den bild som gestaltar berörda elevers egen könstillhörighet. Gällande bilderna som inte avviker var eleverna mest kritiska mot gestaltningen av den stereotypa kvinnan, medan den stereotypa mannen inte mötte kritik. Slutsatserna är att eleverna behöver en välutvecklad begreppsapparat att använda för ett kritiskt tänkande och analyserande av bilder som gestaltar könsroller, samt att eleverna kan mer än de först ger uttryck för och därför behöver följdfrågor och interaktion för ett situerat lärande.

No description available.

Sammanfattning Nyckelord: Homosexuell, maskulinitet, lagidrott, normalisering, genus. Homosexualitet är idag ett kontroversiellt ämne som berör människor på olika sätt. I ca 40 länder ses homosexualitet som någonting brottsligt, och i vissa fall kan det resultera i dödsstraff. Med denna studie vill vi belysa den manliga homosexualiteten inom lagidrott i Sverige som på ytan knappt existerar för den stora massan. Den enda manliga elitidrottaren i dagens Sverige som är öppet homosexuell är fotbollsspelaren Anton Hysén som år 2011 berättade om sin sexuella läggning. Avsikten med studien kring manlig homosexualitet inom lagidrott var att söka svar kring de frågor som uppkom då vi tog oss an ämnet. Vi kom efter noga övervägande fram till att studien skall baseras på våra intervjuobjekts berättelser och deras upplevelser inom idrottsrörelsen. Studien fokuserar på enskilda individers berättelser, upplevelser och förhållningssätt till världen. Forskning kring detta ämne finns, men är inte så pass omfattande att de går att få gränslöst med material. Då forskningen endast baseras på två intervjupersoner är det inga generella sanningar som undersöks, utan bara en verklighet från dessa två människors liv. Tidigare forskning har givetvis bedrivit då det kommer till homosexualitet, maskulinitet och andra normer. Dock har forskningen varit väldigt knapphändig när det kommer till homosexualitet inom idrott.

Inom socialtjänstens arbete med barn och familjer är manliga socionomer underrepresenterade. Det är en vanlig åsikt att det behövs fler män inom området, men föreställningarna om vad de skall bidra med varierar. Den här uppsatsen har som syfte att nå en ökad förståelse om hur män i socialt arbete upplever och hanterar könsbundna förväntningar. Uppsatsen har utarbetats med en kvalitativ metod, där sex semistrukturerade intervjuer genomförts med män som arbetar som socionomer inom socialtjänstens barnvård. Resultatet visar att det finns olika könsbundna förväntningar på män i socialt arbete. De flesta är knutna till arbetet med manliga klienter, som i de här fallen antingen är fäder eller män som lever med barnens mödrar. Förväntningarna härrör från en komplementär syn på manligt och kvinnligt kön som olika. De skiljer sig åt genom att de antingen betonar att den manliga socialarbetaren har kvaliteter som lämpar sig för att arbeta med män, eller att de manliga klienterna antas föredra att möta män. Förväntningarna kan både knytas till en traditionellt konstruerad maskulinitet såväl som till en mjukare maskulinitet, även om den förra överväger. Samtliga män i studien upplever exempelvis en förväntan att de skall handskas med våldsamma klienter. De intervjuade männen utrycker olika grader av skepsis till förväntningarna. Den handlar i en del fall om att de inte delar den komplementära synen på kön. I andra fall är de skeptiska till den traditionella bild av maskulinitet som förväntningarna vilar på, en bild som kan bli svår att förena med den mjukare maskulinitet de själva betonar. De är även skeptiska till de förväntningar som har en negativ inverkan på deras arbetssituation. Även om de i vissa fall är tveksamma till om de kan uppfylla förväntningarna försöker de göra det. Resultaten visar även på att en del förväntningar upplevs mer positivt, oftast när de lättare kan förenas med den mjukare maskuliniteten. Den mjukare maskuliniteten betraktas som mer användbar i deras arbete. Slutligen visar resultaten att de intervjuade männen upplever att de på grund av sin könstillhörighet är eftertraktade och bemöts väl inom sitt arbetsområde. Enligt resultatet kan det finnas ett samband med huruvida de försöker uppfylla det som förväntas. I analysen av resultaten har Hirdmans teori om genussystemet och Connells teori om maskulinitetshierarkin använts tillsammans med tidigare forskning. I den avslutande diskussionen problematiseras vad syn på kön som konstruktion kontra kön som komplementära får för konsekvens för ambitionen att öka mångfalden inom socialtjänsten.