I feministiska studier är man inte sen med att påpeka att olika typer av kvinnligheter bäddar olika mycket för framgång i samhället. Trots att manligheten rimligen bör vara lika komplicerad talas det sällan om mannen på samma sätt vilket har lett till att många män känt sig knutna till en mansroll de finner svår att leva upp till. Vilken är denna eftersträvansvärda mansroll och vem är egentligen kapabel att uppnå den?   Det är dessa funderingar som gjort mig nyfiken på maskulinitetsforskning och som ligger till grund för uppsatsens syfte. Jag har i uppsatsen utgått från att manlighet är en myt för att sedan studera hur denna myt kan tänkas ha konstruerats och omkonstruerats genom åren. Genom att studera tre artiklar med tio års mellanrum ur tidskriften Café har det övergripande syftet med uppsatsen varit att identifiera manlighetsmyten i de utvalda artiklarna och därför besvara frågeställningarna: -          Vilken myt ligger till grund för hur Café framställer ett allmänt accepterat manlighetsideal? Samt; -          Har manlighetsmyten i Café förändrats över tid? I sådant fall, hur och varför?   Genom att använda semiotiken och Roland Barthes mytologiteori som analysverktyg har ett flertal mytiska drag avslöjats som lett till intressanta slutsatser. Av analysen att döma använder sig tidskriften Café av en redan etablerad manlighetsmyt för att sedan tillföra nya tecken som ger sken av en ny mansroll. Den traditionella manlighetsmyten finns alltid med men med tiden har den tillåtits att fyllas med mer moderna och utmanande tecken. Det mest karaktäristiska för den traditionella myten är hårdhet och temperamentsfullhet som kommer sig av ett manlighetsideal som främst inspirerats av krigaren. Med tiden har mer sofistikerade tecken som exempelvis stil införts vilket gjort att manligheten gått från att vara endast hård till att vara mer och mer mjuk.   Tidningen har gått från att främst lyfta fram macho-mannen, via den sofistikerade krigaren till att lyfta fram den konsumerande materialisten. Detta ansåg jag ha att göra med den konsumtionsideologi som präglar den västerländska kulturen. Jag urskiljde även en tydlig individualistisk ideologi som visade sig genom att de framgångsrika männen alltid porträtterades ensamma.   En av mina viktigaste slutsatser var även att ”den riktige mannen” alltid förväntas vara oberoende. Genom detta krav blir mannen allt annat än oberoende – han förblir fast i ett krav som den omgivande kulturen kedjat fast honom vid.

My own experiences as an upper secondary school teacher and the increase in research on masculinity in educational settings that occurred during the late 1990 emphasizing on the gender gap in achievement and grades is the point of departure for this thesis. The aim is to investigate how boys in upper secondary school are constituted and constitute themselves as motivated and achieving learning subjects. Another aim is to see what possibilities there are to form different teaching practices to create other possible positions for me and the pupils. The research questions are 1) How does boys´ construction of masculinity constitute how they see their own ability to be motivated and achieve in school 2) What significance do my shifting approaches and expectations on the pupils as well as teaching have on the boys constitution as learning subjects?  To answer these questions I use a theoretical framework of feminist poststructuralist. The theoretical point of departure is the work of Foucault and the concepts discourse, power and subjectification combined with the concepts positioning, materiality, performativity and hegemonic masculinity. Drawing on feminist poststructuralism, gender is constructed and materialized through language, actions and relations that make subjectification an active ongoing process with a variety of opportunities. The research methodology is influenced by action research and the study was conducted in my own teaching practice in social science. A group of pupils, 26 boys and five girls, who attended the first year of Technology Program participated in the study. During the research process the action research gradually turned into a method of data collection. Research diary, interviews, surveys and narratives were methods that were used. The material was analysed through a Foucauldian discourse analysis. To make the discourse visible, I also used deconstruction as a methodological strategy where different readings helped me see the multiplicity of ways to understand and act in the teaching practice.  In the analysis the impact of the specific context and the complex process of subjectification were revealed. The many different discourses being active in the school context made it impossible to say something definite about how motivation and achievement is constituted among the boys in the group. What can be said is that the ladish culture is one part in producing power and hierarchies but popularity and status can be reached through different means. By being social, authentic and not study too much a position of high status can be combined with showing motivation and good achievements. The analysis also shows the teacher's involvement in producing and reinforcing dominant discourses. The teacher’s expectations and attitudes have in this study exhibit an active involvement in students' construction of subjectivity constituting their motivation and willingness to perform. This was shown in the material by the various strategies that were used for disciplining the students where I as a teacher reinforced the students' negative behavior by allowing the positions as "unruly and unmotivated boys".  The concluding part of this thesis content a discussion about how the teaching practice need a  discourse which calls on teachers to continually deconstruct and make discourse analysis of their teaching. Finally I point to the achievement discourse that dominates in school where teaching and teacher assessment of pupils' skills are exclusively on performance, results and fulfilled goals.

Syftet med denna uppsats är att visa hur maskulinitet gestaltas i filmtrilogin Härskarringen och att undersöka huruvida karaktärerna är nyskapande eller stereotypa. Härskarringen valdes ut i samband med en större undersökning bland manliga gymnasieelever. Vi använder oss av en kvalitativ analys av de tre filmerna. I Härskarringen presenteras en stereotyp bild av maskulinitet där typiska manliga karaktärsdrag är att vara ädel, fysiskt stark, modig, lojal, ödmjuk, potent, intelligent, beskyddande, respektingivande och med en stark vilja att kämpa för det rätta.

<p>Inför det här arbetet hade vi en tes om att det i manliga omklädningsrum skapas en struktur som talar om vilka värderingar och normer som ska råda. Detta var vi intresserade av att undersöka och med tanke på vårt blivande yrke som lärare valde vi att fokusera på skolmiljön. Omklädningsrummet efter skolidrotten är en plats där elever många gånger är avskärmade från vuxenvärlden. Vi hade en tanke om att detta innebär ett fritt spelutrymme vilket resulterar i en hierarkisk rangordning som ibland leder till ren mobbning. Vårt syfte har mer precist varit att undersöka hur klimatet i skolidrottens manliga omklädningsrum påverkade pojkars normer och värderingar i början på 1990-talet. Våra teoretiska utgångspunkter bygger på tidigare forskning som behandlar maskulinitet samt sociala relationer och dessa har vi använt för att bearbeta vår empiri. Empirin bygger på djupintervjuer med åtta män vilka samtliga gick på högstadiet i början på 1990-talet. Studiens resultat visar att grupptillhörighet var viktigt för pojkarna i den här åldern och för att passa in var det en fördel om man sågs som häftig, ball och cool. Vårt resultat visar också på att det i omklädningsrummet framträder tre tydliga roller vilka är kopplade till specifika beteenden. Dessa roller har vi benämnt som kamratförtryckare, medlöpare och hackkycklingar och beroende på vilken roll man fick har också pojkarnas självförtroende påverkats på olika sätt.</p>

Abraham is the original patriarch. How does his leadership compare with a modern day popular culture patriarch with his roots in advertising, the shopkeeper Stig, star of the ICA advertising? The essay compares the leadership and masculinity of two male leaders from different backgrounds and settings, and discusses similiarities and differences

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken bild som konstrueras av näthatare i svensk, tryckt press och hur dessa konstruktioner kan kopplas samman med föreställningar kring genus och klass. För att undersöka detta studeras en debatt som fördes i svensk dagspress år 2014. Debatten inleddes med en artikel av Jonas Thente i Dagens Nyheter, där han diskuterar näthat som en reaktion från män med underpriviligierade klassbakgrunder, i ett samhälle med exkluderande strukturer och minskad politisk debatt kring klassklyftor. Totalt undersöks 28 artiklar, varav 9 artiklar analyseras närmre. I artiklarna undersöks skribenternas sätt att beskriva och konstruera näthatare. Denna konstruktion analyseras med hjälp av diskursanalys, utifrån Michel Foucaults definition av diskursbegreppet. Studien har genomförts med en socialkonstruktionistisk och intersektionell teoretisk utgångspunkt, där vi valt att fokusera på maktordningar gällande klass och genus. Artiklarna har analyserats med hjälp av Pierre Bourdieus teorier kring kapital, Judith Butlers teorier kring genus och Raewyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet.   Analysen visar att skribenterna skiljer sig åt när det gäller frågan om var ansvaret för näthatarens beteende ska läggas; näthatare framställs antingen som offer för strukturer eller som förövare med eget ansvar. Vidare visas i analysen att det i de artiklar som analyserats finns gemensamma föreställningar kring näthatares genus och klass. Genustillhörigheten, att näthatare skulle vara män, tycks vara betydligt mindre ifrågasatt i materialet. Tankar kring egenskaper som kan kopplas till klassföreställningar diskuteras däremot utifrån fler perspektiv. Näthatare framställs alltså ofta som män som innehar misslyckade, maskulina egenskaper och lågt kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. Denna bild konstrueras genom att skribenterna använder metaforer och systematiskt upprepar tankar kring egenskaper som associerar till dessa föreställningar.

I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jämställt samhälle och en vidgad syn på maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste åren pekat på det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgång. Studiens utgångspunkt är att genus är något konstruerat. Det är de egenskaper, attribut och förväntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns något logiskt samband. Skolans praktiska genusarbete är föremål för vår studie. Vi frågar oss om det praktiska genusarbetet bidrar till att vidga maskulinitetsbegreppet och därigenom i förlängningen även bidra till ett mer jämställt samhälle. Syftet med studien är därför att undersöka vilka meningsskapande beskrivningar, diskurser, om maskulinitet som artikuleras, fixeras och normaliseras i de givna dokumenten. Det empiriska materialet som ligger till grund för studien är ett urval av kommunala jämställdhetsdokument för skolorna i Halmstad kommun. De är alla dokument som på något sätt använts i det praktiska genusarbetet för en mer jämställd skola. R.W. Connells maskulinitetsteori om de multipla maskulinitetsidentiteterna har utgjort den genusteoretiska basen för vår uppsats då vi, liksom Connell, anser att maskulinitet inte är något enkelspårigt och på förhand givet. Även Marie Norbergs syn på maskulinitet har inspirerat vår studie. Den metod (och teori) som används för vår analys utgår från Faircloughs kritiska diskursanalys. Mer specifikt är det hans tredimensionella analysmodell som har anammats och vidareutvecklats för att bättre passa vårt syfte. Metoden har en central roll för denna uppsats. Vad vi fann i vårt resultat är inte bara att en smal och stereotyp maskulinitet ständigt kopplas till kategorin pojkar i de analyserade dokumenten. Vi fann också att kategorin pojkar återkommande och frekvent återfinns i negativa sammanhang och i negativa berättelser. Vi ser framförallt två problem med det genusarbete som kommit till uttryck i de analyserade dokumenten. Det första är den stereotypa och smala maskulinitet kopplad till kategorin pojkar som artikuleras och som vi befarar, i praktiken, innebär att de politiskt fastslagna jämställdhetsmålen motverkas. Det andra problemet är att dokumenten, genom att de så tydligt uttrycker hur pojkar som kategori är, fokuserar på olikheter mellan könen och därmed bidrar till att förstärka den förmodade klyftan mellan dem.

Till min uppsats valde jag att koncentrera mig på två verk, Post Office och Factotum, av författaren Charles Bukowski (1920-1994). Huvudpersonen i båda romanerna kallas Henry Chinaski och är en mycket komplicerad karaktär. För att kunna analysera dennes självdestruktivitet samt syn på kvinnor och arbete anlade jag ett mansforskningsperspektiv, något som jag också utförligt beskriver.

Abstract A beautiful death – Manliness in four Japanese samurai movies This thesis deals with the samurai and his portrayal in Japanese historic movies and what kind of messages he conveys in form of masculinity to theater audiences. Four movies were chosen, two from the 1960s and two from the 2010s. The reasoning behind this was to look at two eras of samurai movies and if possible try to see differences between them. The history of the samurai, being a man and woman in modern Japan, R.W Connell and famous Japanese authors from different time eras acted as tools to try to answer the questions in hand. The tragic hero is still a dominant figure in Japanese storytelling and duty and loyalty are his companions. In a Japanese society were the role of the man and woman have long been locked in definite roles, counter culture start to become a factor in form of for example the “herbivore man”, but the man in the samurai movie, no matter from what decade still stand with his feet firmly set in the past. / <p>Ändrade den engelska undertiteln från "Manliness in four Japanese samurai movies" till "Manliness in four Japanese samurai films"</p>

Denna studie utgår från hypotesen att det finns en traditionell modell för manlig homosexualitet i Latinamerika. Med studien vill man undersöka ifall modellens mall stämmer överens med de fallen som analyseras. Forskningsfrågorna som styr undersökningen är 1 Hur väljer män som har samlag med män att identifiera sig sexuellt? 2. Vad anses vara ”normalt” inom manliga sexuella sammanhang? Metoden som har använts är positivistisk fallstudie. Studien baseras på nio fall av män som har sex med män och på deras uttalanden – genom intervjuer och studier - om hur de identifierar sig sexuellt. För att ge studien mer validitet har män från olika sammanhang valts ut. Deras anledning samt förutsättningar för att ha sex med andra män varierar från fall till fall – några av dem gör det av eget val och andra gör det i utbyte för pengar. Fem fall från Brasilien, två fall från Dominikanska republiken och två fall från Mexiko har analyserats. Studien visar att det råder ett mönster bland fallen som går i samma spår som den traditionella modellen, med tre undantag. Framför allt så visar studien att sexuella identiteter inte behöver gå hand i hand med genusroller. Som slutsats kommer man fram till att olika individer använder sig utav olika strategier för att behålla genusrollen de föredrar, vilken i det här fallet är rollen ”man”, som även definieras som ”normal”. Denna roll ingår i det heteronormativa synsättet, som männen utmanar med sitt beteende men ändå inte förkastar som mall för sin identitet.