Stereotypa mediaframställningar av genus möts vi av varje dag och det är just populärkultur som sägs vara den största producenten av dessa. Detta kräver att vi som mottagare reflekterar över och skapar vår egen bild av genus. När det kommer till genus och könsroller upprör och provocerar gränsöverskridningar mellan manligt och kvinnligt. Denna studies syfte är att studera TV-programmet Gladiatorerna och dess karaktärer utifrån ett genusperspektiv samt att undersöka vilka genusöverskridande tendenser det finns bland karaktärerna. Tidigare forskning visar att genus ofta framställs av olika medier i form av den karriärsinriktade mannen och den familjeorienterade kvinnan. Bilder målas upp av den objektifierade, passiva och underlägsna kvinnan och den överlägsna manliga beskyddaren. Teorierna som har använts i denna studie är Goffmans genusanalys från Gender Advertisements, Hirdmans stereotypa genuskontrakt, Butlers subversiva performativitet samt Connells hegemoniska maskulinitet. Metoden som har använts är semiologisk analys, där de denotativa och konnotativa analysverktygen är användbara för att studera TV-program. Sju stycken avsnitt av Gladiatorerna studerades och antecknades ner i detalj. Efter den semiologiska analysen tolkades och kodades datamaterialet utifrån de ovannämnda teorierna. Resultat och analysdelen redovisades utifrån teman som identifierades vid kodningen. Det framkom att Goffmans genusanalys var användbart för att belysa stereotypa framställningar av genus som förekom i programmet. Det förekom mönster av till synes uttänkta strategier från produktionens håll för att säkra det maskulina och betona det feminina. Ett överraskande resultat var att det förekom två kvinnliga karaktärer som uttrycker subversiv performativitet, en gränsöverskridande form av genus, samt att Connells hegemoniska maskulinitet förekom. Diskussionen fördes runt bilden av genus och Gladiatorernas roll i dess utveckling eller konservering. Förslag till framtida forskning identifierades.

Uppsatsens övergripande syfte är att förstå varför pojkars studieprestationer sjunkit i förhållande till flickorna under senare tid på studieförberedande program. Syftet besvaras främst genom en litteraturstudie av aktuell forskning på området.   Det mer specifika syftet att undersöka vad som möjliggör och begränsar pojkars studieprestationer och lärande på samhällsvetarprogrammet besvaras genom en kvalitativ intervjustudie. Intervjustudien är till sin karaktär induktiv och ligger i linje med ett aktörsperspektiv i en kvalitativ sociologisk forskningstradition. Resultatet av intervjuundersökningen lyfter dels fram skolans individualisering som viktig orsak till pojkars fallande studieprestationer. Främst pojkar med lägre betyg har svårt för individualiserade uppgifter som kräver eget ansvar, t.ex. inlämningsarbeten, av olika slag.   Placering i klassrum och studiegruppernas sammansättning av ”pojkkompisar” med svag studietradition spelade en avgörande roll för prestationerna. Pojkarnas kompisgrupper var ett stort hinder för inlärning. För goda studieprestationer lyftes främst integrerade studiegrupper och bestämda platser i klassrummet samt mer diskussion och grupparbete fram.

Syftet med den här studien har varit att undersöka och jämföra representationen av män och maskulinitet i livsstilsmagasinet Cafés omslag 2003 respektive 2019. Genom kvalitativ semiotisk analys och utifrån ett feministiskt perspektiv har vi studerat 5 omslag från 2003 och 5 omslag från 2019. I vår studie har vi konstaterat att män och maskulinitet representeras på liknande sätt 2003 och 2019. Exempelvis har vi kommit fram till att rekonstruktioner av stereotyper och kulturella myter framträder i representationen av män och maskulinitet under båda åren. Den huvudsakliga skillnaden är att omslagen från 2003 konstruerar en hegemonisk maskulinitet genom en objektifiering av kvinnor, medan omslagen från 2019 primärt gör det genom en estetisering av män. / The purpose of this study has been to examinate and compare the representation of men and masculinity in the covers of the Swedish lifestyle magazine Café in 2003 and in 2019. Using qualitative semiotic analysis with a feminist perspective, we have examined 5 covers from 2003 and 5 covers from 2019. Our study has concluded that men and masculinity are represented in similar ways in 2003 and 2019. For example, we have concluded that the reconstruction of cultural myths and stereotypes appears in representation of masculinity during both years. The main difference is that the covers of 2003 constructs hegemonic masculinity through the objectification of women, and 2019 mainly through the aestheticization of men.

De svenska fritidsgårdarna fyller en viktig funktion för många ungdomar. De möjliggör en social och aktiv fritid där ungdomarna under kontrollerade former själva får planera sin egen tid utan krav på vare sig prestation eller aktivt deltagande. Fritidsgården utgör en miljö med mycket goda pedagogiska och personlighetsutvecklande förutsättningar, men dess frivilliga utformning riskerar även att förstärka normbrytande beteenden hos ungdomarna. Detta ställer höga krav på fritidsledarna, och deras bemötande och relationsbyggande färdigheter kan vara avgörande för ungdomarnas utveckling. Fritidsgårdarna har historiskt sett främst besökts av killar vilket har format hur verksamheten är uppbyggd. Stora ansträngningar har under lång tid gjorts för att locka fler tjejer, men det är först på senare tid som killarnas egna agerande har börjat belysas. Hur maskulinitetsnormer och -uttryck yttrar sig i verksamheten och vilken påverkan det har på både fritidsgårdsmiljön och ungdomarna är än idag relativt outforskat. Studien använder sig av en kvalitativ metod och är baserad på semistrukturerade intervjuer med sju fritidsledare på kommunala fritidsgårdar i Stockholms stad. Syftet är att undersöka hur ledarna uppfattar könsnormer och maskulinitetsuttryck hos killarna, och på vilket sätt de bemöter dessa. Författarna har utgått från Raewyn Connells teorier om maskuliniteter, Mats Trondman begrepp relationskapital samt begreppet homosocialitet. Resultatet visar på ett stort engagemang hos fritidsledarna kring det pedagogiska genusarbetet, men även stora utmaningar i de starkt befästa maskulinitetsnormer som existerar hos killarna och tenderar ha en hämmande eller negativ inverkan på verksamheten och ungdomarna. Hierarkiska och exkluderande tendenser upplevs vara utbrett bland killarna, och föreställningar om könsskillnader verkar vara djupt rotade både hos ungdomar och personal. Fritidsledarnas aktiva och långsiktiga relationsbyggande lyfts även fram som en förutsättning för att skapa en trygg och utvecklande miljö med potential för en framgångsrik genuspedagogik.

Denna studie syftar till att analysera hur fäders syn på faderskap i relation till hegemonisk maskulinitet och jämställdhet kan påverka föräldraskapet. Den teoretiska utgångspunkten som användes var Connells teori om hegemonisk maskulinitet samt kritiken riktad mot den. Urvalet består av sex fäder där somliga var föräldralediga, några studerade och resterande arbetade. Deras yrkesbakgrunder varierade mellan socialt arbete, data och IT, skolväsendet och hantverkarbranschen. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades med tematisk analys. Resultaten har visat att traditionell och ny maskulinitetsideologi verkar tävla om inflytande vad gäller hegemonisk status, men även att fäder i jämställdhetens namn både kan upprätthålla och göra avkall på en överordnad position i föräldraskapet. Utifrån resultaten har studien konstaterat att fäders tankesätt kring arbetsfördelning, ansvar och avlastning till viss del leder till att modern blir familjens projektledare och att fadern konstrueras till en andrahandsförälder, likväl som fädernas medvetenhet och engagemang för jämställdhet i föräldraskapet kan motverka denna problematik. Avslutningsvis har studien sammanlänkat fäders resonemang om jämställdhet och maskulinitet i relation till delaktighet och ansvar i faderskapet, vilket synliggjort hur det potentiellt finns samband mellan strukturella och relationella problem på individ- och familjenivå. / This study aims to analyze how fathers' views on fatherhood in relation to hegemonic masculinity and egalitarianism can affect parenthood. The theoretical framework was Connell's theory of hegemonic masculinity and the critique against it. The sample were six fathers whom either worked, studied or were on parental leave. Their professional backgrounds varied between social work, data and IT, school, and craftsmanship. The empirical material was collected through semi-structured interviews and analyzed with thematic analysis. The results have shown that traditional and new masculinity ideology seem to compete for influence in terms of hegemonic status, but also that fathers use egalitarianism both to maintain and relinquish a superior position in parenthood. Based on the results, the study has found that father's mind-set about division of labor, responsibility and relief to some extent leads to the mother becoming the family's project manager and that the father is constructed as a second parent, but also that fathers' awareness and commitment to equality in parenthood can counteract this problem. In conclusion, the study linked fathers' reasoning about equality and masculinity in relation to participation and responsibility in paternity, which later showed how it potentially can cause relational problems at the individual and family level.

It is a common-held belief that the social worker for the most part uses oneself as a “tool” in working with clients. This study seeks to examine that “tool” in the context of treatment of teenage boys with psychosocial problems such as criminal behavior, drug-abuse and/or abusive home environment. The main purpose is to identify the conceptions of masculinity, and more specific hegemonic and subordinated masculinity, of the professionals working with the boys. We will take a constructivist approach on masculinity which means that the meaning of the concept isn’t static but dependent on time and place and changeable in the interaction between people. The theoretical base for the purpose, questions and analysis of our study lies on R.W Connell’s theory on the hierarchy of masculinities. Connell states that multiple masculinities are constructed among us that relates to one another in a hierarchical order measured by the content of hegemonic masculinity, which is defined as the culturally and socially accepted ideal of being a man, as defined at a certain time or place. The study seeks mainly to find and problematize the type of hegemonic and subordinated masculinity that could be constructed in the treatment area of adolescent boys, and are based on in-depth interview with six therapy assistants from one institution in southern Sweden. Our study finds that the hegemonic masculinity consists of the following characteristics: sensitivity, reliability, mental strength, honesty, stability and the ability to build relationships and with competence in boundary setting, which could be summarized as a macho-soft masculinity with an emphasize on soft. The subordinate masculinity consists of the following characteristics in a man: sexist, homosexual, immigrant and violent.

I denna studie undersöktes unga mäns möjligheter och begränsningar att samtala med varandra om teman som partnerrelationer, känslor och jämställdhet och hur deras samtal med andra unga män kan bidra till att underlätta eller försvåra hanterandet av motgångar och utmaningar. Forskning visar att unga mäns positioner i samhället hotas av kvinnors ökade möjligheter vilket leder till motstånd som könsdiskriminering och förstärkning av traditionella mansroller. Den traditionella mansrollen kan dock vara skadlig för samhället, den är ohälsosam och drabbar män och deras omgivning. Studien bygger på kvalitativa fokusgruppsintervjuer med unga män på gymnasiet. Deltagarna var mellan 18 och år 23 med blandad programinriktning och blandad etnisk härkomst. Intervjuerna upptogs via diktafon och tematisk analys genomfördes på transkriberad empiri. Resultatet visade att unga män inte visar känslor och döljer dessa för omgivningen. I de unga männens reflektioner framkom hur de håller känslor inom sig, till den punkt då det är nödvändigt att berätta. Då anförtror de sig helst till en nära vän. De unga männen var negativt inställda till jämställdhet vilket skapade motstånd till jämställdhetsdiskursen. Det rådde en osäkerhet hos de unga männen angående deras position i samhället eftersom de hade en uppfattning om att unga män inte kunde vara sig själva eller uttrycka sina åsikter på grund av olika krav de ställdes inför. De unga männens möjligheter/begränsningar till motståndskrafter i framtiden är beroende av normerande diskurser som samhället producerar. Antingen förstärks en traditionell, eller så accepteras en mer jämställd mansroll. Unga män behövs och har en plats inom jämställdhetsarbetet.

The purpose of this essay is to investigate men in equality organisations view on toxic masculinity and equality. Starting from a gender perspective with focus on masculinity I have used Raewyn Connell's concept hegemonic masculinity in combination with Bob Pease and Jeff Hearn's the hegemony of men to see how masculinity norms are created, secured, and sustained and how hegemonic masculinity can be connected to toxic masculinity manifested in violence, sexism, and mental illness. Seeing men as carriers of hegemonic masculinity - including the potentially toxic part - opens for possibilities of renegotiation and change. The logic perspective by Jason Glynos and David Howarth has enabled me to dig deeper into the work of the male equality workers to find which political standpoints are at hand and what future aims these men see as important in their pursuit of gender equality. I have also used Bourdieu's concept of field and positioning to be able to further analyse possible ambivalence in the pursuit of gender equality as my informants after all are men working against their own masculinity within a feminist field. Nine interviews have been made: seven with men working in equality organisations and two individual men. By lectures, workshops, and visibility in social media the equality workers teach other men about the destructive effects of masculinity norms and provide them with new knowledge of how to renegotiate toxic masculinity. The idea is that the equality work will offer new knowledge that can turn men as carriers of hegemonic masculinity into empathic, humble, and listening beings. In a wider perspective the eradication of violence, sexism, and mental illness is the key to create new masculinity norms leading to a healthier and happier society for all individuals.

Syftet med denna uppsats är att undersöka likheter och skillnader mellan de två ensamstående papporna Loranga av Barbro Lindgren och pappa Bertil Åberg av Gunilla Bergström. Genom att studera familjefäderna i böckerna och studera deras sätt att uppfostra sina barn görs en komparativ litteraturanalys av text och bild dem emellan. DE områden i böckerna som undersöks är fädernas agerande inom matsituationer, läggningsrutiner, hur de ställer sig till fysiskt våld, lek, samt barnets trots mot sin pappa. Uppsatsen söker svar om det finns likheter och skillnader i respektive pappas faderskap. Jag har använt maskulinitetsteori för att ta reda på om den var relevant att applicera på Lorangas värld och Bertil Åbergs värld. Undersökningen visar att det finns likheter i faderskapen, så som hur de förhåller sig till våld och i leken och i barnets trots mot sin far. Det finns också skillnader som hittats inom områdena matsituationer och läggningsrutiner, samt hur de ser på arbete och andra rutiner som finns i den vuxna världen. Jag tror att likheterna beror på att böckerna skrevs under ungefär samma tidsperiod och att skillnaderna beror på att de olika böckerna befinner sig inom olika subgenrer inom barnlitteraturen. Loranga drar åt absurdismen och nonsen-litteraturen (Boëthius, 2020, s 37-42) och pappa Åberg befinner sig i genren vardagsrealistiska skildringar (Gustafson, 2019, s. 181). I det undersökta materialet syns också intressanta exempel på trots/uppror där barnen på olika sätt utövar den makt denna har gentemot sin förälder. Litteraturen som kom ut på 60-70 talet beskrivs som att barnet får ett mer jämlikt förhållande till sina föräldrar och kanske därav vågar säga ifrån mer än tidigare, även i barnböckerna (Kåreland, 2012, s. 59).

<p>This is a qualitative study about how young men in the age of 16-18 years can construct their masculinity. How do these young men describe a “real man”? What are their thoughts about themselves as adults? The purpose of this study includes a gender perspective in surroundings that cope with the sport football. To answer this study, six young men in the age of 16-18 years, whom are active football players in different levels, have been interviewed. The findings showed that the young men seemed to construct their masculinity in cooperation with the surroundings and the nearest family members seemed to have a very strong influence of the boy’s development to become a man. The results even indicated that the young men construct their masculinity by distancing themselves from what seems not to be masculine, for example male homosexuals.</p>