Hiphopen har i alla tider varit en kultur och musikgenre präglad av genus-, klass- och ras/etnicitetsnormer kring sin egen, liksom utövarnas, identitet. Detta har både visat sig i att den normativa hiphoparen historiskt varit rasifierad, man och arbetarklass (ofta alla tre), och att icke- normativa hiphopare såsom kvinnor och hbtq-personer inte fått sin rättmätiga plats i historieskrivningen, till förmån för detta bestämda hiphop-narrativ. I takt med att hiphopen vunnit populärkulturell mark genom att bli alltmer inflytelserik både som genremässig trendsättare och politisk kraft, i synnerhet under 2010-talet, har hiphopens normer börjat sättas i gungning. Syftet med denna studie har därför varit att undersöka hur ungdomar i en studiecirkel i hiphopskapande på olika sätt positionerar sig inom hiphopsfären och på så vis konstruerar en viss hiphop-identitet. Enskilda intervjuer med ungdomarna, såväl som observationer av dem i grupp, har analyserats utifrån Ernesto Laclau & Chantal Mouffes diskursteoretiskt perspektiv och Judith Butlers performativitetsteori. I materialet utlästes i första hand en konfliktlinje mellan en diskurs som på många sätt slår vakt om ovannämnda hiphopnarrativ och en som bryter mot det. Denna antagonism var dock tydligast i intervjumaterialet medan hiphopen i observationer av studiecirkeln konstrueras som maskulin och ”förort” genom en ras/etnicitets- och klassöverskridande maskulinitetsdiskurs. I att denna hiphopidentitet så kontinuerligt och oavbrutet görs urskiljer vi dock sprickor, queera läckage, vilket pekar på genrens förändringspotential och att normbrytare inom en alltmer diversifierad hiphopkultur kan spela en viktig roll. Såväl antagonismer som läckage menar vi är symptomatiska för hiphopens nuvarande expansiva fas där en allt större del av den blir en del av mainstreamfåran och allt fler människor, oavsett bakgrund, kan delta i och ta del av den. Detta menar vi är relevant att undersöka ytterligare om vi vill förstå hiphopen i sig och relationen musik-samhälle, liksom ungdomars identitetsskapande ur ett intersektionellt perspektiv.

Jag har studerat hur elever i 12 - och 15 årsåldern ser på manlighet i reklam. Det finns fler typer av manlighet representerad i reklamen idag än för 10 år sedan. Syftet med min undersökning är att studera hur unga människor ser på olika manligheter i reklambilder. Vad tittar de på och vad ser de? Jag har studerat vilka män eleverna uppfattar som manliga och vilka de uppfattar som manliga med feminina drag. Mitt resultat visar på att det finns fler varianter av manlighet i dag och att det skapats nya manligheter. Manlighet är en social konstruktion som skapas med influenser av den visuella kulturen som bland annat består av bilden (och bilder) av artister, filmer, böcker och reklamfilmer och även av reklambilder, som jag har studerat. Idag sprids nya influenser blixtsnabbt och nya trender och nya manligheter dyker upp nästan samtidigt i olika delar av världen. Avsikten är att studera hur 12 -15- åringar ser på och resonerar kring manlighet som den uttrycks just nu i reklam. Jag har använt mig av metoden fotoelicitering i samband med gruppintervjuer.Mina resultat visar att de unga jag studerade såg ”människan” utan att behöva kategorisera specifikt kön. Just nu händer det mycket med hur vi kategoriserar kön och vi har kända människor som går ut öppet med att de byter sitt kön. Klimatet är öppnare än någonsin tidigare och för de yngre generationerna framstår detta som oproblematiskt. Det var främst flickorna i undersökningen som var drivande i intervjuerna och de var även mer öppna för nya kategorier av manlighet. I studien har jag bland annat hittat nya tecken för manlighet, exempelvis att män kan bära smycken.

Fotboll är en sport som säger sig stå för inkluderande, egalitära värderingar. Svenska Fotbollsförbundet strävar efter att föregå med gott exempel, vilket innebär att fotboll ska motverka alla former av diskriminering och bidra aktivt till jämställdhet och samhällsnyttiga värderingar och värden. Fotbollen i Sverige speglar dock inte alltid fotbollförbundets värdegrunder. Det förekommer kränkningar, chauvinism, sexuella trakasserier, diskriminering av kvinnliga fotbollsspelare och öppet homosexuella fotbollsspelare är närmast obefintliga. Därför ställer denna studie frågorna: Vilka värden och normer rörande maskulinitet produceras i dagens svenska herrfotboll? Vilka tillåts passa in i den svenska fotbollen, som officiellt ska välkomna alla? För att kunna besvara dessa frågeställningar använder sig studien av en kvalitativ ansats genom grupp- och individuella intervjuer med aktiva fotbollsspelare i olika divisioner för att undersöka deras upplevelser och attityder gällande dessa frågor. Studien använder sig av Raewyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet, Sarah Ahmeds begrepp orientering och passerandet, och använder diskursiva instrument för att illustrera hur respondenterna talar om denna problematik. Resultatet som studien bidrar med visar hur fotbollsspelarnas värderingar är en produkt av en konservativ maskulinitet, där fotbollsspelare som inte anses vara “pojkar av det rätta virket” blir nedvärderade. En stor del av fotbollen handlar om att passa in i ett lag, där resultatet är essentiellt, och för att passa in krävs det en jargong som går i linje med Connells hegemoniska maskulinitet. Attityderna hos respondenterna tyder i vissa avseenden på en utveckling mot en mer inkluderande fotboll men den konservativa maskuliniteten gör sig ständigt påmind i den generella jargongen. Studien påvisar en diskurs där respondenterna omedvetet frånsäger sig ansvar och ursäktar beteenden, eller refererar till sin subjektposition som går emot både fotbollsförbundets och respondenternas egna uttalade värderingar. Sammantaget bidrar detta till att bibehålla en fotboll som inte är för alla.

Den här studien har undersökt några lärares medvetenhet om och förhållningssätt till antipluggkultur. Vidare har studien undersökt vilka olika strategier de intervjuade lärarna anser finns i hanterandet av antipluggkultur. För studien har några lärare verksamma inom grundskolan intervjuats. Två olika synsätt på förekomsten av antipluggkultur framkom från intervjuerna. Det ena synsättet var antipluggkultur som någonting förekommande som dessutom var ett problem. Det andra synsättet var antipluggkultur som ett ickeproblem eller mindre förekommande problem. Inom det senare synsättet sågs antipluggkultur dessutom i relation till andra problem inom skolan som av dessa intervjupersoner ansågs större. Även om synsättet på förekomsten av antipluggkultur skilde sig åt mellan intervjupersonerna så fanns det hos samtliga en medvetenhet om begreppet. Denna sätt som begreppet användes på i intervjupersonernas svar kunde till stor del ses samstämma med hur begreppet använts inom tidigare forskning. I studien identifierades tre olika strategier i hanterandet av antipluggkultur och elever som av andra anledningar visar en negativ attityd till skolan och skolarbete. Att visa på de framsteg eleverna gör som ett sätt att främja en syn på kunskap som något nåbart genom ansträngning var en av de strategier som identifierades. Att som lärare skapa goda relationer med de elever som visar ett motstånd mot skolan var den andra strategin som identifierades. Den tredje strategin som identifierades var att använda sig av en mångfald av arbetssätt för elevernas kunskapsinhämtning och i mätandet av deras kunskaper.

Syftet med denna uppsats är att undersöka genusföreställningar som förknippas med förskolläraryrket från förskolepersonalens perspektiv. Vidare undersöks om förskolepersonalen upplever att de påverkas av dessa föreställningar. För att studera fenomenet har jag förhållit mig till två teoretiska ramverk: doing gender perspektivet och Collins perspektiv om genus. Dessa är teoretiska förhållningssätt som betonar att genus skapas i den vardagliga praktiken bland människor i social interaktion. Empirin har tagits fram med hjälp av den semistrukturerade intervjumetoden, där sammanlagt sex intervjuer har gjorts med jämn könsfördelning. Denna fördelning var en strategisk sådan för att få en så rättfärdigad bild av fenomenet som möjligt. Resultatet visade att förskolepersonalen är medvetna om de genusföreställningar som förknippas med deras yrke men tycker att denna tvetydiga syn är väldigt gammalmodig. Förskolläraryrket präglas av föreställningar kring vad som anses vara maskulint och feminint, detta är något som även uttrycks i skillnaden i arbetsuppgifter mellan kvinnlig och manlig personal. Respondenterna beskriver också hur skillnader i bemötande bland vänner, familj och barnens föräldrar påverkar det dagliga arbetet och menar att det kan ligga till grund för den låga representationen av män i yrket. Vidare menar samtliga respondenter att förskolan skulle gynnas av att fler män söker sig till yrket.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka förekomsten av normer kring maskulinitet bland pojkar på högstadiet och om dessa normer har en relation till pojkars attityder till studier. Följande frågeställningar ämnas besvaras i studien: I vilken utsträckning upplever pojkar att det förekommer en machokultur i skolan? Finns det något samband mellan machokultur i skolan och pojkars studietimmar? Metod Denna uppsats bestod av en kvantitativ metod med enkäter som undersökningsform. En enkät delades ut till pojkar på̊ ett antal utvalda högstadieskolor inom Stockholmsområdet. Totalt 169 pojkar medverkade i studien och 147 enkäter var brukbara. Pojkar i årskurs åtta och nio rekryterades där individer födda år 2004–2005 deltog i studien. Enkäten omfattade två̊ olika delar, av vilken den ena inkluderade påståenden kring machokultur och den andra innehöll frågor kring deltagarnas demografi samt studietimmar. Microsoft Excel och statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) användes sedan för att analysera samt bearbeta samtlig framtagen data ur enkätundersökningen. Resultat Sammanställningen av den framtagna data från undersökningen visade att majoriteten, drygt 75%, av pojkarna lade ner 0–3 timmar per vecka på skolarbete utöver lektionstid. Studiens resultat visade även att en hög nivå av machokultur var vanligt förekommande inom skolan utifrån pojkarnas upplevelse, en siffra som motsvarar drygt 25%. Resultatet gav dessutom ett signifikant, positivt samband mellan pojkarnas upplevda förekomst av machokultur och deras studietimmar. Slutsats Resultaten tyder på att majoriteten av pojkarna lade ner få timmar per vecka på skolarbete utöver lektionstid samt att dessa pojkar även upplever en högre nivå av machokultur inom skolan i jämförelse med de pojkar som lade fler timmar på skolarbete. / Aim The purpose of the study is to investigate the prevalence of norms regarding masculinity among high school boys and whether these norms have a relation to boys’ attitude to studies. The following questions intend to be answered in the study: To what extent do boys feel that there is a macho culture in school? Is there any connection between macho culture at school and boys’ study hours? Method This essay consisted of a quantitative method with questionnaires as a survey form. A questionnaire was distributed to boys at a number of selected high schools in the Stockholm area. A total of 169 boys participated in the study and 147 questionnaires were usable. Boys in grades eight and nine were recruited where individuals born in 2004-2005 participated in the study. The survey included two different parts, one of which included statements about macho culture and the other included questions about participants demographics and study hours. Microsoft Excel and the statistical program Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) were then used to analyze and process all the data obtained from the survey. Results The compilation of the data obtained from the survey showed that the majority, just over 75%, of the boys spent 0-3 hours per week on schoolwork beyond lesson time. The study's results also showed that a high level of macho culture was common in the school based on the boys’ experience, a figure that corresponds to just over 25%. The result also gave a significant, positive connection between the boys’ perceived prevalence of macho culture and their study hours. Conclusions The results indicate that the majority of the boys spent a few hours per week on schoolwork beyond lesson time and that these boys also experienced a higher level of macho culture within the school compared to the boys who spent more hours on schoolwork.

In this master thesis a category of men otherwise often taken for granted is examined: noncriminal,non-violent men. With the help of in-depth interviews with young men who havepreviously lived a life with drugs and criminal behaviour, I examine the young men's identityand masculinity projects. To do this, I use theories by researchers R.W. Connell and MichaelS. Kimmel, among others. It turns out that the young men use othering, distancing anddichotomization in their identity projects, and that they work very hard to build a newmasculinity, constructed as totally separated from their former one. They also work very hardto dichotomize their identities, separated in now/then, followed by dichotomies such aspure/impure, honest/criminal, good/bad, deep/shallow and communicative/closed-off. Theirpresent masculinity projects must be seen in a context of what can be called a regionalSwedish masculinity, where equality, fatherhood, communication and respect for women arecentral features. I claim that the young men in their masculinity projects work exceptionallyhard to reach this kind of masculinity, and that they, in their struggle to do this use discoursesof embodiment, class, (dis)ability, sex, and authenticity.

I diskussioner som förekommer om den svenska skolan i media och på flera institutionella nivåer inom politiken talas det ofta om pojkars allt sämre resultat i skolan och att vi måste göra ”något” för att de ska komma ifatt flickorna. Frågan är vad det är som behöver förändras i skolan?  Vissa hävdar att skolan skall anpassas efter pojkars behov, fråga blir då vilka dessa behov är och om de ser de lika ut för alla pojkar? Är behoven som pojkar har kopplat till att de är just pojkar ur biologisk synpunkt eller finns svaret i vad som behöver förändras i våra föreställningar om hur en pojke/man skall vara? I tidigare forskning om ämnet pojkars prestationer i skolan, framkommer ofta att de dominerande maskulinitetsnormer som går att identifiera i samhället i stort också går att identifiera i skolans värld. Forskningen tyder på att pojkar i många skolor hindras från att prestera bra i skolan och ta till sig kunskap på grund av de rådande maskulinitetsnormerna. Den kritiska maskulinitetsforskningen har på ett tydligt sätt markerat att normer som tidigare setts som begränsande för flickor visar sig alltså vara begränsande på många sätt även för pojkarna.   Det övergripande temat för denna studie är att undersöka ett antal unga mäns uppfattningar om hur de upplever att maskulinitetsnormer påverkar möjligheten till inlärning och kunskapsinhämtning.   Genom kvalitativa intervjuer har material samlats in för att kunna konstruera kunskap om deras uppfattningar angående upplevelsen av maskulinitetsnormers påverkan på inlärning samt hur de upplever att homosocialitet påverkar valmöjligheten att studera och ta till sig kunskap.      Resultatet av studien har visat att unga män på gymnasiet upplever att det finns maskulinitetsnormer som skapar olika förväntningar på individer utifrån vilka inriktningar individen läser, samt hur gruppens inställning till studier påverkar individens inställning.

The purpose of the study is to compare whether there is any connection between a country's masculinity and the country's transport emissions per capita. Furthermore, theories about Hofstede's masculinity index have been discussed as well as what attributes that characterize a country. Masculine countries tend to prioritize career and material rewards while feminine countries appreciate leisure and social contexts. Does a country's masculinity level affect attitudes to climate and emissions? This essay is written with a quantitative method and a deductive approach with elements of a qualitative method. The theoretical frame of reference has been used as the basis and together with the secondary data collected, a correlation analysis has been made to test the relationship between masculinity and transport emissions per capita. According to our analysis, it has been found that between the countries that the study has analyzed, there is a significant correlation between a country's masculinity level and transport emissions per capita. Since the study has shown that countries with a low masculinity index tend to have less transport emissions per capita, facts about the countries and a netnography have been used to explain the correlation that has arisen.

Genom fotbollshistorien har endast åtta herrfotbollsspelare kommit ut som öppet homosexuella. Den här studien ämnar belysa denna problematik genom att undersöka svenska fotbollssupportrars attityder gentemot homosexualitet, samt jämföra resultaten med hur Sveriges befolknings attityder gentemot homosexualitet. Studiens teoretiska ramverk består av R.W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet, som kan skapa förståelse för den heteronormativa kulturen, samt Ronald Ingleharts socialisations- och knapphetshypotes, som kan förklara hur attityder formas. Tidigare forskning gällande homosexualitet och fotboll redogörs för och beskriver hur det heteronormativa fotbollsklimatet ser ut utanför Sverige. Studien använde sig av en internetenkät, vilken 633 fotbollssupportrar i åldrarna 14 till 77 år besvarade. Studiens resultat visade att fotbollssupportrar har positiva attityder till homosexualitet utifrån studiens operationalisering, samt att det finns en negativ korrelation mellan ålder och attityder till homosexualitet. Därtill fann studien att erkännandet av machokultur inom fotbollen innebär mer positiva attityder till homosexualitet, samt att det finns en distinktion mellan attityder och agerande. Resultatet diskuteras ingående i förhållande till de valda teorierna och tidigare forskning.