Idag lever vi i ett samhälle som är i ständig utveckling och medier påverkar människan i allt större utsträckning. Det är främst de unga som blir påverkade av dessa medier. Livsstilsmagasin, som de två jag har valt att undersöka, bär i detta anseende en stor del av ansvaret för vad en ung kvinna respektive man vill och bör läsa om i dagens samhälle. Livsstilsmagasin är avsedda för att inspirera läsaren till att kunna förbättra sitt liv. Syftet med denna uppsats är att, genom analys av tidskrifternas omslag, få en ökad förståelse för hur två livsstilsmagasin med en tydlig genusbaserad målgrupp – Veckorevyn och Café – representerar och konstruerar identiteter utifrån genusnormer och stereotyper.   Frågeställningarna som besvaras är: Vilka likheter och skillnader finns det i upprätthållandet av könsnormer i de utvalda livsstilsmagasinen? Vilka maskulinitets- och femininitetsideal dominerar?   Uppsatsen utgår från ett genusperspektiv med utgångspunkt i de teoretiska begreppen identitet, representationer och stereotyper. Metoden sker med hjälp av Barthes modell för semiotisk bild- och textanalys och begreppen denotation, konnotation och myt. Materialet som analyserats är 21 stycken omslag från år 2015. Analysen presenterar omslagen som en helhet och delas upp i mindre rubriker för mer struktur. Resultatet blev att det fortfarande är väldigt mycket som är stereotypiskt och det finns tydliga skillnader när det kommer till vad en ung man respektive kvinna ska vilja ta del av.

Avhandlingens överordnade syfte är att utforska möjligheterna för ett integrerat forskningsperspektiv på mäns våld samt exemplifiera hur sådan forskning kan bedrivas. Det konkreta syftet är att öka kunskapen om hur våldsamma mäns barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitetskonstruktion och emotioner kan relateras till deras våld mot andra män, mot sig själva och mot kvinnor samt till hur terapeutiska interventioner mot våld kan analyseras och utvecklas i korrespondens med denna kunskap. Med vetenskapsteoretiska utgångspunkter hämtade från den kritiska realismen och ekologiska metoder relaterar studien forskning från olika skolbildningar till varandra; - psykologisk: om barndomserfarenheter och socialisation, socialpsykologisk: om emotioner och interaktion samt sociologisk: om social klass, könsmaktsstrukturer och hegemonisk maskulinitet. Detta genomförs för att kunna få tillgång till kunskap om hur olika faktorer samverkar vid mäns våld. I studie I och II studerades möjligheterna att undersöka de sociala banden mellan terapeut/terapi och klient inom terapeutiska behandlingar mot våld. I studie I operationaliserades indikatorer på emotionerna stolthet och skam och i studie II testades dessa på terapeuter inom en KBT-orienterad terapi. I studie IIIundersöktes män i olika maskulinitetspositioner, där urvalet för den ena gruppen hämtades ur populationen män dömda till terapi för våld och missbruk och den andra ur populationen män som organiserat arbetade för jämlikhet och mot våld mot kvinnor. I studien jämfördes de båda gruppernas förhållningssätt till faktorer som i tidigare forskning relaterats till våld och våld mot kvinnor. I studie IVundersöktes våldsdömda mäns karriärer fram till deras nuvarande position som våldsbejakande kriminella i avsikt att öka kunskapen om det samspel mellan faktorer som i olika situationer leder fram till deras våld mot andra män, sig själva och kvinnor. Samtliga empiriska studier använde kvalitativa metoder för datainsamling och analys. I studie IV användes individuella intervjuer och biografisk analys, I studie II ochIII användes gruppintervjuer samt deduktiv innehållsanalys. I studie I, den teoretiska reviewartikeln, utgjorde sociologisk, socialpsykologisk och psykologisk teoribildning empiri. Avhandlingen visar att det finns fler fördelar är nackdelar med ett nivåövergripande perspektiv. Nivåintegrerande studier försvåras av att de kräver en komplex metodologi för att kunna hantera samverkan mellan faktorer bakom våld på olika nivåer men ger å andra sidan en mer holistisk förståelse av fenomenet i fråga. Resultaten visar att integrerande perspektiv kan minska risken för ekologiska felslut och ökar förståelsen av komplex samverkan mellan faktorer bakom mäns våld, något som kan komma att bidra till kunskapsutvecklingen inom våldsterapiområdet. Den teoretiska reviewartikeln (studie I) exemplifierade hur teoretiskt och metodologiskt driven forskning om sociala band kan göras pragmatiskt tillämpbar av terapeuter inom våldbehandlingar. Den tillämpade studien av en KBT-terapi (studie II) gav exempel på hur operationaliserade indikatorer på stolthet och skam kan användas praktiskt för att bestämma kvalitén på det sociala bandet mellan terapeut och klient. Den studerade KBT-terapin innehöll som förväntat både skam- och stolthetskapande moment vilket utgör värdefulla utgångspunkter för vidare forskning. Jämförelsen mellan män i idealtypiskt motsatta maskulinitetspositioner (studie III) visade att både gruppen av män som arbetar mot våld mot kvinnor och männen dömda till behandling mot våld, bär på ambivalenta attityder gentemot våld och våld mot kvinnor. Jämförelsen visade vidare att gruppernas maskulinitetskonstruktioner och attityder till våld korresponderar med grupperingarnas olika tillgång till ekonomiska, sociala och kulturella resurser. Den biografiskt fokuserade kvalitativa studien av män i våldsbehandling (studie IV) undersökte explorativt hur karriären fram till våldskriminell kan se ut och hur barndomsupplevelser, socialisation, maskulinitet och emotioner hos enskilda våldsverkande män kan tänkas ha samverkat med varandra när våld äger rum. Resultaten visade att de män som vittnar om utsatthet för allvarligt våld i barndomen är mer skambenägna och vid kränkningar från andra tenderar att omedvetet och utan föregående känslor av skam direkt reagera med aggressioner och våld mot båda könen. Övriga män var visserligen skambenägna men beskrev en mer kontrollerad våldsreaktion. Två män som blivit brutalt fysiskt mobbade i grundskolan, berättade om ett mer kontrollerat våld. En preliminär hypotes är att männen kan ha lärt sig att kognitivt, för att undslippa fortsatt mobbing, ta kontrollen över processen där skamkänslor ersätts med aggressioner. Föräldrarnas personliga problem tillsammans med deras bristande sociala kontroll och omsorg antogs ha ett samband med flera av männens skolproblem, deras umgänge med avvikande ungdomar, deras senare svårigheter med att kunna försörja sig med konventionella medel samt deras våldskarriärer. / This dissertation’s objective is to explore the possibilities of an integrated research perspective on male violence and exemplify how such research can be conducted. The specific objective is to increase awareness of how men’s childhood experiences, socialization, masculinity and emotions are related to their violence against other men, against themselves and against women (Paper III and IV) and how therapeutic interventions against violence can be analyzed and developed in correspondence with this knowledge (Paper I and II). The research was conducted through qualitative studies. The data collection methods comprised a theoretical review (Paper I), group-interviews (Papers II and III) and interviews (Paper IV). Altogether, 25 men participated in the studies. Qualitative content analysis was used to analyze the group-interviews (Paper II and III) and biographical analysis wasused to when analyzing the mens life-histories (Paper IV). The findings showed that an integrative perspective can reduce the risk of ecological fallacies and develop the understanding of the complex interaction between the factors behind men’s violence. These findings may also contribute to the development of violence therapies. The theoretical review article (Study I) exemplifies how the theoretical and methodological driven research on social bonds can be adjusted to treatment against male violence. The applied study on a CBT-therapy (Study II) exemplifies how operationalized indicators of pride and shame can be used to determine the quality of the social bonds between therapist and client. The comparison between two groups of men in two opposite masculinity positions (Study III) shows that both groups are carrying ambivalent attitudes towards violence and violence against women. Nevertheless the group’s masculinity constructions and attitudes towards violence correspond with their access to economic, social, political and cultural resources. The biographical focused qualitative study of men in violence treatment (Study IV) shows that the men who have been subjected to severe violence in their childhood are more shame-prone and tend to bypass shame with aggressions and violence. The other men generally describe their violent reaction as controlled. The findings point to the general conclusion that the further development of the understanding of men’s violence, and the development of effective therapies against violence are depending on our ability to integrate research from different scientific perspectives. / Män med våldsproblematik – Problem, interventioner och förändring / Känslors betydelse för framgången hos terapeutiska interventioner mot mäns våld

Syftet med denna studie är att genom ett genusperspektiv undersöka gymnasieflickors upplevelser av miljö och maskuliniteter i ett urval hämtat från tre gymnasieskolor i Eskilstuna. Genom denna studie vill jag bidra till en förståelse av hur kön görs i ett sammanhang av miljö och klimat. För att nå studiens syfte har åtta samtalsintervjuer genomförts med gymnasieflickor i åldrarna 16–19 år. De medverkande var från tre olika gymnasieskolor i Eskilstuna. Resultatet visade att maskulinitet anses i första hand vara en traditionell manlighet men utmanas av en i andra hand mjukare manlighet som dessutom får stöttning av flickorna. Kopplingarna mellan maskulinitet och miljö och klimat görs genom att beroende på dominerande mansideal legitimeras också visst typ av miljöengagemang. Den traditionella manligheten kopplas ihop med industrimodern maskulinitet och med mjukare mannen kopplas ihop med den ekomoderna maskuliniteten. Femininiteten görs i sammanhanget till ett ansvarstagande för djur och natur. Uppoffringar som att sluta att äta kött och förändrat bilbeteende ”trendar” hos flickorna, men inte hos pojkarna.

In the early 20thcentury, homosexual acts were illegal in Sweden. During this time, “homosexuality” did not exist as a concept. Instead, the Swedish law referred to homosexual acts as “unnatural fornication”. In 1907 a man named Nils Santesson was arrested and sentenced for committing unnatural fornication with another man. The case was brought to the attention of the press, which for the first time began to use the term “homosexual” in headings and articles.    The purpose of this study has been to analyse how homosexuality was considered and defined in Sweden during the early 20thcentury, by studying the reporting of Nils Santesson’s court case and his self-image. The analysis is based on the categories: crime, illness and morality, and to achieve the purpose of the study, a qualitative text analysis has been implemented as a method. Also, the study was based on the theory of a masculinity hierarchy that subordinated homosexuals, and one version of queer theory.   The result shows that homosexuality was considered as an act rather than an integral part of someone’s character or identity. The society regarded homosexuality as obnoxious, indecent and unnatural, which was a direct consequence of the Swedish criminal law 18 § 10. Homosexuals were portrayed as sickening from three aspects: as a morbidly deviant phenomenon from heterosexuality, as contribution to mental illness and as carriers of sexually transmitted diseases. Morally, homosexuals were considered sexually licentious and constantly in search of seduction. Heterosexuality was upheld as a dominant system which placed homosexual men in a masculine subordination as homosexuality was regarded as a criminal act, immoral and were associated with disease.

I denna studie har vi undersökt hur unga män hanterar känslor i form av ilska, sorg och rädsla. Områden som studien har fokuserat på är i vilka situationer de unga männen visar känslor, hur de upplever att det är att visa känslor samt hur de upplever stödet från sin sociala omgivning när de visar dessa känslor. Studien består av fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med unga män från en kommun i Norrbottens län som sedan bearbetats genom konventionell kvalitativ innehållsanalys. De teoretiska perspektiven som studien utgår från är genusteori och emotionsteori. Resultatet av studien visade att majoriteten av de unga männen uttrycker känslor som ilska, sorg och rädsla i lägre utsträckning än vad de själv anser att de borde. En del känslor framhölls vara enklare att hantera än andra, detta visade sig ha ett samband med att vara man utifrån tillskrivna sociala normer sett ur genusteori. Olika sociala sammanhang i olika situationer visade sig också ha betydelse för de unga männens hantering av känslor och om de agerade ut dessa känslor. Genomgående i studien har det framkommit att genus, normer och sociala sammanhang har haft stor betydelse för de unga männens sätt att hantera känslor.

Incel är en förkortning av det engelska involuntary celibacy, eller på svenska de individer som befinner sig i ett ofrivilligt celibat. De individer som identifierar sig som incel har som en grupp fått mycket uppmärksamhet på grund av dess misogyna tankar och våldsamma agerande. I denna studie granskar vi hemsidan incels.is, som är det största forumet där individer som identifierar sig som incel sammanstrålar. Vi fokuserar i vår studie på att undersöka upplevelsen av alienation hos medlemmarna på hemsida samt vilka förklaringsmodeller och vilken världsbild som skildras på hemsidan. Studien har en diskursanalytisk grund, då vi strävar efter att med hjälp av medlemmarnas egna ord beskriva hur verkligheten konstrueras. Genom att studera forumstrådar och  kommentarer på hemsidan framkommer att medlemmarna upplever att deras identitet som incel har konstruerats på grund av feminismens framsteg och hypergamin. Vidare framkommer att upplevelsen av alienation är vanligt förekommande hos medlemmarna på incels.is och att många uttrycker att det finns en stark korrelation mellan alienation och psykisk ohälsa.  Vi vill, via denna studie, belysa incel som ett fenomen samt vilka konsekvenser alienation kan generera i.

This study investigates how men are portrayed in two different textbooks designed for courses in English 5 and Swedish as a second langue 1 at Swedish upper secondary school level. By examining which type of character traits male characters display in mentioned textbooks the goal was to decide whether main characters of the male sex are portrayed as gender stereotypical or not. Discourse analysis, social constructionism theory and systematic functional linguistics have been used to reach the conclusion that examined textbooks do portray male characters in a gender stereotypical manner. The results show that nine out of ten characters have stereotypically male character traits. The two most common characteristics are successful and aggressive.

I och med att diskussionen om mäns våld mot kvinnor har tagit allt större plats i det offentliga rummet har det även blivit mer aktuellt att tala om vad som kan göras för att motverka våldet. Både Socialstyrelsen och BRÅ menar att det krävs fler behandlingsmöjligheter för våldsutövande män i hela landet för att mäns våld mot kvinnor ska minska. Då majoriteten av de som utövar våld är män, oavsett typ av våld, fann vi det av relevans att undersöka hur maskulinitet och våldsutövande diskuteras inom behandlingsprogrammen. Uppsatsen har som syfte att undersöka hur behandlare för dessa typer av behandlingsprogram resonerar kring maskulinitetsbegreppet, hur deras bild av maskulinitet förhåller sig till den bild som presenteras i forskning, samt vilka förklaringsmodeller som anges av behandlare för att förklara klienternas våldsamma agerande. För att besvara uppsatsens syfte utgår analysen av det empiriska materialet från teorier gällande genus, maskulinitet och mäns våld. Materialinsamlingen har skett genom intervjuer som har genomförts med yrkesverksamma som på något vis arbetar behandlande med våldsutövande män. Det empiriska materialet har analyserats utifrån en tematisk analys. Studiens resultat redogör behandlarnas tankar om maskulinitet och dess påverkan på det relationsnära våldet. Resultatet visar att intervjupersonerna uppfattar att deras klienter har svårt att erkänna och ta ansvar för sitt våldsutövande, svårt att uttrycka vissa känslor och att det tycks existera en viss kvinnosyn som präglar våldet.

This study explores the depiction of fathers in older and contemporary literature. Based on the aim to examine equality problems in relation to the process of family-forming, the essay draws conclusions from the literature aided by theories on gender and masculinity. Through a narrative analysis, the study intend to compare the depictions to show on continuities or lack thereof.Through clarifying the contextual background of the works, the content has been studied through terms of equality, masculinity issues and stereotypical depictions of gender.The study has shown that the depiction of fathers confirm and cement differences between genders, masculinity as a carrier of violence and a correlation in the identification of one’s fatherhood with the exercise of power. By illustrating these conclusions the study aims to provide a basis for teaching equality in upper secondary schools in accordance with the curricula.

Previous research shows how male and female can be reflected differently within the progressive music movement and other music genres. This research often derives from the dichotomy between women and men and analyzes how the prevailing gender order affects culture and its followers. The purpose of this study is to investigate how the progressive music movement portrays men and how these can be sorted into the masculine hierarchy. Through a hermeneutic perspective and with the help of Raewyn Connell's masculinity theory, Hoola Bandoola Band's texts are analyzed to investigate how they portray men and their social position in relation to the masculine hegemony. The study also takes a didactic perspective and in front of a discussion regarding how the music in question can be used in the subject of history at the upper secondary school. The result shows that the lyrics of the band regards men with the hegemonic, the participant, the subordinate and the marginalized masculinity. The result also shows that the most prominent categories are the hegemonic and the participatory masculinity. This is because many texts center around men who possess a dominant position and men who legitimize the prevailing hegemony. The subordinate masculinity is depicted by the men who sympathize with feminism and who want to change women's subordinate position. They can also be portrayed as homosexual men. Men who are categorized by the marginalized masculinity often relate to men who lack the influence of the prevailing hegemony and who do not legitimize the hegemony even though the possibility exists that they possess desirable attributes. Their position is clearly based on a structure that means that their class affiliation places them in a marginalized power position.