The aim of this Master’s thesis is to examine boys’/young men’s forming of masculinity and gender identity and how discussions around gender stereotypes and conceptions represents themselves in contemporary youth novels. Gender theory based upon R.W. Connell’s theoretical framework which discusses masculinities in plural is used. The theory helps to analyse forming and change in gender patterns and masculinities. The method used is idea analysis and my supply for analyse is constructed on the basis of Connell’s four ideal types. The main question is: How is forming of masculine identity illustrated in contemporary youth literature and how does this image position towards conceptions of gender stereotypes? The material comprises eight novels published in Sweden 2005 and 2006. The selection of material is made from the internet source www.boktips.net a cooperation between public libraries in Sweden, coordinated by the Swedish Arts Council (Kulturrådet) and Västra Götaland Regional Library (Regionbibliotek Västra Götaland). The investigation reveals the complexity and the main characters’ ambivalence in forming of masculinity. Gender stereotypes and discussions occur in the material often in relations to body and appearance. The results distinguishes from earlier research were the homosocial relations appeared as a significant component for forming of masculine identity. / Uppsatsnivå: D

The aim of this Master’s thesis is to examine the image of the man in Swedish crime fiction. Gender theory based uponRobert W. Connell theoretical framework which discusses masculinities in plural is used. The method used is idea analysis and my supply for analyse is constructed on thebasis of Connell’s four ideal types regarding masculinity.The material in the investigation comprises of five novels published in Sweden 2007.The investigation reveals the complexity in forming masculinities; traditional male values remain mostly intact, but at the same time men must deal with emotions andrelations with women in a world where the male norm often is questioned. Men with softer values seem to produce a more stable form of masculinity, more receptive of change. Men with harder values are more prone to be unsure of themselves in general. The male body, as a function of masculinity, is furthermore hardly noticeable. The resultsdistinguishes from earlier research were the homosocial relations appeared as an important component in the formation of different masculine identities. / Program: Bibliotekarie

The aim of this Master’s thesis is to examine how representations of identity construction are performed through the characters in the novel Snabba Cash by author Jens Lapidus. I examine what means the characters are using, and how the identity construction processes are related to the idea of modern society. For a theoretical background I use sociologist Anthony Giddens’ theories regarding modernity and self-identity, to study general identity construction. Due to the fact that the three main characters of the novel are all men, I also examine the construction of masculine identity using sociologist R.W. Connell’s theories about hegemonic masculinity. Lastly, I use theories about representations by mass communication professor Stuart Hall, in order to examine the representation of reality presented in the novel. The study is performed within a Sociology of Literature framework, and the method used is a form of ideology analysis.The result shows that the three characters have a lot in common regarding how they define themselves as men. They tend to use the same features in order to appear masculine, with a few divergences. I found that the criminal life style that they are all embracing is a fruitful means in their work of construction and re-construction of their masculine identity, but that criminality is not essential in this process. Modernity is also a key factor to the reflexive project that is elementary in construction of a self-identity, and its wide range of possibilities is more or less the key to identity construction and re-construction. / Uppsatsnivå: D

Arbetet handlar om hur några förskollärare samt pedagoger i dialog och handlingar med barn konstruerar kön i förskolan. Vi har fokuserat på hur förskollärare arbetar utifrån ett genusperspektiv, utifrån tal och handlingar. Vi har genomfört en kvalitativ studie med fyra observationer och påföljande intervjuer för att höra hur förskollärarna talar om genus och vilka föreställningar de har om kön, samt hur de gör i praktiken med barn. Den tidigare forskningen tar upp de normer och strukturer som är kopplade till kön samt hur barn påverkas av dessa. Arbetet utgår från den feministiska poststrukturalistiska teorin. Resultat och analys kopplas sedan till den teoretiska bakgrunden, både med hjälp av den feministiska poststrukturalismen och tidigare forskning, samt med våra egna tankar. Resultatet av våra observationer och intervjuer visar att det som sägs och det som görs, ofta är två olika saker. Förskollärare har medvetenhet om dessa frågor men har svårt att omsätta dessa i praktiken.

Syftet med denna uppsats är att analysera och problematisera hur könsnormer uppstår och reproduceras inom fitness- och styrketräning (FOS). Vår studie tar sin utgångspunkt i sex stycken bilder som hämtats från hashtagen #IcanIwill, varav tre bilder föreställer män och tre föreställer kvinnor. #IcanIwill är en hashtag som återfinns på det sociala mediet Instagram och är kopplat till FOS. För att analysera och problematisera hur könsnormer bekräftas och reproduceras bland bilderna från #IcanIwill har vi genomfört tre olika metoder, bildanalys, fokusgrupp och observation. Vi ansåg att en kombination av de metoderna kunde bidra till olika perspektiv i vår analys. I vår analys kom vi fram till att det finns många skillnader mellan män och kvinnor vad gäller normer om FOS-utövarnas kroppar, vilket bland annat tog sig uttryck i förväntningar om hur män och kvinnor tillåts röra och uttrycka sig olika inom FOS menäven hur gymmiljö kan komma att påverka människor.

Incel, en förkortning för involontary celibate, är en term som beskriver en person som anser sig vara oattraktiv och sexlös på grund av samhällets rådande normer. Denna grupp har dock gått från att vara en mötesplats för ensamma människor till en gemenskap fylld av kvinnohat, aggression, uppgivenhet och en önskan att hämmas. I den här uppsatsen görs en djupdykning i ett av incelsens största forum, incels.is, för att genom en diskursanalys kunna kartlägga vilka förklaringsmodeller som används på forumet och på vilket sätt incelsen skiljer sig från andra delar av manosfären. Det som framkommer är att det finns en spänning mellan förklaringar som bygger på en tro på sociala strukturer och mer evoulutionspsykologiska eller genetiska förklaringsmodeller, att incelsen lägger stor vikt vid utseendets betydelse för att hitta en sexuell partner samt att feminism ses som ett stort hot mot samhället.Undersökningen visar även att det finns en stark närvaro av maskulinitetsideal och att ömtålig maskulinitet kan ha spelat en roll i att rörelsen idag har en så hård och aggressiv ton.

Boys at school are often linked to different types of problems, the so-called boy crisis. This study aims to investigate how masculinity is described in report texts and the upper secondary school's regulatory documents and analyze the material based on current research on masculinity and intersectionality. The survey method combines document analysis and an intersectional analysis. The results and analysis show stereotypes of boys and narrow conceptions of gender as well as a strong heteronorm in school. Religious education can serve as a liminal arena where boys can transcend norms and challenge one-sided masculinity conceptions.

<p>Uppsatsen undersöker bilden av Muminpappan ur ett manlighetsperspektiv. Efter en teoretisk grund i maskulinitetsteori och en bakgrund till Tove Janssons skapande av Muminpappan går uppsatsen igenom muminsviten bok för bok och analyser görs av pappans beteende, hans manlighet, hans papparoll och slitningen mellan familj och äventyr. Denna slitning visas ha samband med pappans slitning mellan två maskulinitetstyper, den hegemoniska maskuliniteten och den moderna, ömsinta maskuliniteten.</p>

<p>ABSTRACT:</p><p>Uppsatsens syfte är att studera manlighetskonstruktionen i två pjäser av Eugene O´Neill: <em>The Iceman Cometh </em>och <em>Long Day´s Journey Into Night. </em>Detta genom att undersöka vilka mottyper till den normativa manligheten som förekommer i pjäsen, i vilken grad männen i pjäserna har behov av en homosocial arena för att få sin manlighet bekräftad och om kvinnan har någon roll att spela i maskulinitetsskapandet.</p><p>I <em>The Iceman Cometh </em>är den tydligaste mottypen alkoholisten. Denne är en man som gett upp i kampen om att uppnå statusen av en ”self-made man”. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild finns i de karaktärer som har ett förflutet inom den amerikanska anarkiströrelsen. Etnicitets aspekten av mottypen, är synligast hos den enda afro-amerikanen bland karaktärerna. Behovet av en homosocial arena märks i den vikt som karaktärerna sätter i att understödja varandras ”pipe dreams”. Det finns en tydlig koppling mellan förhållandet moder-son och förhållandet hustru-make i pjäsen.</p><p>Även i  <em>Long Day´s Journey Into Night </em>är alkoholisten en tydlig mottyp. Drickandet leder till att männen förlorar sin status i samhället. Exempel på en konkurrerande manlighetsbild, är synlig främst hos Edmund som är influerad av anarkismen och läser dekadansens poeter. Etnicitetsaspekten är synlig i familjens irländska bakgrund, som är kopplad till känslor av både stolthet och förakt. Homosociala aspekter är synliga även i hemmet där litterära allusioner och genuskodade utrymmen tjänar till att stänga ute modern. Männen i pjäsen föredrar också barmiljön framför hemmet. Maskuliniteten är ett skådespel som kräver en kvinnlig motpart i pjäsen. Kvinnans val av roll i detta är begränsat till valet mellan att spela prostituerad eller madonna.</p>

<p>Män och kvinnor har alltid tillskrivits olika attribut gällande vad som anses typiskt manligt respektive kvinnligt. Dessa är dock förändrliga över tid, det som klassas som typiskt manligt idag hade troligen en helt annan innebörd på 1700-talet. Ambitionen med den här uppsatsen har varit att försöka få en bild av hur maskulinitet förändrats under en kort period. Genom att undersöka hur mannen presenterats i livsstilsmagasinet Café 1990 och 2009 hoppades jag kunna bilda mig en uppfattning om detta. Jag har använt Yvonne Hirdmans (2001) tre uppdelningar för att få en överblick över hur maskulinitet presenteras i olika sammanhang. Jag har också gjort en diskursanalys över den text som förekommer i Café för att ta fram specifika kodord och teman som kan tillskrivas en man. Slutligen har jag även låtit en fokusgrupp diskutera kring respektive utgåvas omslagsbild i hopp om att få en uppfattning om läsares tolkning av Cafés bild av maskulinitet.</p><p>Resultatet visar att mannen strävar efter, både medvetet och omedvetet, att uppnå ett superideal. Att bli en sorts superman. Det är denna superman som tycks sätta riktlinjerna för hur maskulinitet konstrueras och som också illustrerar de skillnader som finns mellan utgåvorna. Superidealet är dock inget givet och man kan inte tala om ett enskilt manligt ideal. Det existerar flertalet ideal sida vid sida, samtidigt. Bilden av mannen från 1990 visar en person med en naturlig självsäkerhet och ett stilla naturintresse. 2009 finner vi istället en bild av mannen som mer aggressivt utåtagerande.</p><p>En mjukare sida av mannen gör sig dock synlig i de bägge utgåvorna. Detta visas genom debatter kring pappaledighet samt ett ökat intresse för mode, utseende och skönhetsprodukter.</p>