No description available.

Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen hos svenska män. Prognosen för överlevnad är god och män blir tvungna att leva med de biverkningar som uppstår efter behandling av sjukdomen. Att prata om sexualitet är idag tabu och sjuksköterskor undviker att informera och undervisa sina patienter om sexuell hälsa. Syftet med denna studie var att beskriva hur män upplever att behandling av prostatacancer har påverkat deras sexuella hälsa. Studien genomfördes som en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Män beskrev upplevelser som skam, ångest, stigmatisering och depression. Biverkningarna påverkade deras sexliv, syn på intimitet och syn på sig själva. Behandlingen av sjukdomen gjorde att män kände att de förlorat en del av deras identitet. Hegemonisk maskulinitet är ett ideal som män strävar efter vilket kan bli svårt att uppnå för män med sexuella dysfunktioner. Att mäns sexuella hälsa blir påverkad efter behandling av prostatacancer är ett faktum och både kropp samt själ blir berörda. Vården bör våga lyfta sexualiteten, göra omvårdnadsplaner för att bevara mäns sexuella funktion och få ett holistiskt perspektiv på dessa män.

Vi lever i ett samhälle där det råder brist på jämställdhet mellan män och kvinnor. Hur människor förhåller sig till detta – huruvida de återskapar eller omförhandlar genus – får konsekvenser för om dessa förhållanden förstärks eller förändras. En plattform där återskapande och omförhandlande sker är på unga människors bloggar. Syftet med denna uppsats är att se hur bloggarna via språket återskapar och omförhandlar genus och hur bloggarnas läsare förhåller sig till detta. För att uppnå syftet har studien undersökt hur bloggarna förhåller sig till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet samt hur genusdiskursen förhåller sig till andra diskurser. Tidigare forskning och teoribildning har visat att genus är något som görs, inte något som är, och att detta görande i stor utsträckning sker via språket. Internetforskningen har visat att Internet är en social arena där genus i huvudsak återskapas. Bloggforskningen har fokuserat på bloggen som ett utrymme för självbekräftelse eller gemenskap. Språkets betydelse för görandet av genus på bloggen har dock inte utforskats, något denna studie ämnat göra utifrån en socialkonstruktionistisk utgångspunkt. Med hjälp av kritisk diskursanalys har språkbruket på ett antal bloggar analyserats och tolkats. Studiens empiriska material utgörs av ett urval av blogginlägg från två manliga och två kvinnliga unga bloggare och läsarnas kommentarer på inläggen. Resultatet visar på en komplex väv av aktivt återskapande och omförhandlande av genus via språket hos samtliga bloggare i materialet. Läsarna såväl bekräftar, som avvisar, omförhandling av genus, medan de med få undantag bekräftar återskapande. Det visar också att genusdiskursen ingår i en ömsesidig relation med andra diskurser. En av dem är konsumtionsdiskursen, som visat sig vara mest framträdande och dominerande.

Målet med detta arbete har varit att analysera hur manlighet konstrueras i novellen Målaren av C. J. L Almqvist. De redskap som används är dels R. W Connells teori om att flera maskulinitetsformer finns representerade samtidigt i samhället, i ett hierarkiskt manlighetssystem. Dels undersöks ett par av de aspekter som användes i Sverige under 1800-talet för att beskriva mannen, karaktärskonceptet samt genren rådgivningshandbok. Det är dessa två aspekter som används i uppsatsen.   I analysen av karaktärskonceptet framkommer att framförallt inre attribut, i denna text egenskaper som lekfullhet, fantasifullhet och kreativitet, samt god arbetsmoral och spänst, hurtighet, förespråkas. Huvudpersonen Elias har ett rikt inre liv överhuvudtaget, dessutom med religiösa inslag.   Vidare har det gått att visa en läsning av Målaren som en utvecklad variant av genren rådgivningshandbok som var populär under första halvan av 1800-talet. Utvecklingen består i att Almqvist verkar tagit ett steg från fördömandet av män som fallit för sina frestelser, då han i Målaren istället för att lägga fokus på själva fallet visar på vägen upp till ett dygdigt liv.   Connells idé om manlighetshierarki har hjälpt mig att genomföra en viss kartläggning av den regionala svenska, samt den lokala sockenbaserade hegemoniska maskulinitet som är aktiv i Målaren. I denna kartläggning framkom bland annat att den regionala hegemonin är stark präglad av den ståndstruktur som Sverige hade fram till dess upplösning 1866. Det visade sig också att många personer i Målaren, trots att Elias bevisligen hade ett utvecklat inre liv och att karaktärskonceptet var en mycket central aspekt av idealmanligheten, i ganska stor utsträckning verkar bedömas efter sin klasstillhörighet. Det tyder på att den regionala maskuliniteten genomsyrar och påverkar den lokala, även om några krockar påvisats. / This essay investigates how masculinity is constructed in the short story Målaren (The painter), written by C. J. L. Almqvist. The tools used in the analysis were, first, R. W. Connells theory about there being multiple forms of masculinity represented in society simultaneously, within a hierarchical masculinity-system. Second, the concepts that were used in Sweden, in the 19th century, to describe the concept of the male, have been utilised. More specifically, the concept of a person’s character and the genre “rådgivningshandbok” have been used.        When analysing from a character-conceptual perspective/the perspective of a person having good or bad character, the results show that it is mostly the inner qualities, that is, in this specific text, qualities such as playfulness, imagination, and creativity, as well as good work moral, vigour, and heartiness, that are advocated. The main character, Elias, has a rich inner life, on the whole, with religious features as well.  This essay also presents a reading of Målaren which shows that the short story is a developed variant of the genre “advice manual” which was popular in the first half of the 19th century. The development consists of Almqvist seemingly having taken a step beyond/away from the condemning of those men who yielded to temptation, since he concentrates on the journey back to a virtuous life, rather than making the crime itself the main focus of the story.      Connell’s idea concerning a hierarchical system of masculinity has helped me with mapping the regional, Swedish, as well as the local, parish-based hegemonic masculinity which can be found in Målaren. Among other things, the analysis undertaken with Connell’s idea as support shows that the regional hegemony is strongly characterised by the system and culture of states that existed in Sweden until it was dissolved in 1866. It has also become evident that many of the characters in Målaren in spite of the fact that Elias unquestionably has a rich inner life and that the concept of a person’s character is a central aspect of the ideal masculinity, seem to be judged with respect to which social state or class they belong to. This fact indicates that the regional hegemonic masculinity permeates and affects the local, although some clashes have been demonstrated.

The purpose of this study is to analyze the representation of masculinity of Mikhail Tereshchenko as painted by Alexander Golovin at the beginning of the 20’th century, and to connect masculinity to the values of dandyism. An iconological analysis, in the style of Erwin Panofsky, and literary research resulted in various findings. Dandyism could partly be seen as a reaction against the normative masculinity, or hegemonic masculinity stated by R.W. Connell. Both Tereshchenko and Golovin were in their everyday life surrounded by highly regarded dandies and it is likely that they were influenced by the sprezzatura, esthetics and values of dandyism. The portrait reveals the wealth and status of Tereshchenko through the clothing and artefacts visible in the painting. These objects correspond with the importance of the ‘detail’ in dandyism. Golovin and Mir Iskusstva is a great example of how artists as a social group nourished dandyism in ways other than outer appearance.

”Viker du dig blir du uppäten” – En intervjustudie om maskulinitet och våld skriven av Isabel Arias och Mina Andersson. Våld är ett socialt problem som regleras av det svenska rättsystemet och definieras som en gärning där någon uppsåtligen eller på grund av oaktsamhet orsakar någon annan kroppskada, smärta, lidande eller död. Både män och kvinnor faller offer för och utövar våld. Statistiskt sett är män överrepresenterade vad gäller våldsanvändning. Denna studie syftar till att skapa en djupare förståelse för hur män som använt våld ser på sin våldsanvändning samt vilka faktorer männen anser påverkat användandet av våld utifrån normer kring maskulinitet. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer och är gjord utifrån ett hermeneutiskt synsätt med en kvalitativ ansats. De teoretiska utgångspunkter som främst används är en modern sociologisk förståelse av genus, med teorier från Hirdman och Connell, Beckers teori om avvikandets sociologi samt Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Resultatet visar att unga män i ett utanförskap riskerar att normaliseras in i, och aktivt välja, våld och våldsbejakandegrupper för att finna en gemenskap. Våldet blir på så sätt en resurs för dessa män att nå det man saknar; en möjlighet att återupprätta sin status, få respekt, inneha makt och kontrollera sig själv och andra. Studiens visar också att män på olika sätt legitimerar sitt våldsanvändande genom att förklara våldet genom höga halter testosteron eller som ett uttryck för svårighet att verbalisera känslor. / “If you fold you will be eaten” – a intervju study about masculinity and violence written by Isabel Arias and Mina Andersson. Violence is a social problem regulated by the Swedish juridical system. It is defined as an act in which a person intentionally or due to negligence afflicts harm, pain, suffering or death onto another. Both men and women are victims and perpetrators of violence. Statistically men are overrepresented when it comes to the use of violence. The purpose of this interview-based study is to create a deeper understanding of how violent men themselves view their acts of violence, and how norms of masculinity may have affected those acts. This qualitative study is based on semi-structured interviews, hermeneutically interpreted. Modern sociological understanding of gender, primarily based on Hirdman and Connell, theory of deviating's sociology and Connell's theory of hegemonic masculinity provides the theoretical framework to this study. The results indicate that socially excluded young men are likely to be normalized to, and actively choose violence and violence promoting groups in order to find a community. To these men the violence thus becomes a resource to achieve what one lacks; a way to re-establish status, earn respect, possess power and as a mean to control others and one self. The study furthermore indicates that men legitimize their use of violence in various ways; blaming high levels of testosterone or arguing that violet act comes from inherent difficulties verbalizing emotions.

Detta är en textanalys av svensk kriminalfilm. Den här studien undersöker hur våld skildras i svensk kri-minalfilm, hur våldet motiveras och vilka skillnader det finns mellan kvinnor och mäns motiv, och om våldskaraktärerna innehar stereotypa könsrelaterade egenskaper. Studien görs utifrån ett genusperspektiv med inslag av teorin om intersektionealisering. Textanalysen görs genom analys av nyckelscener i filmen, det vill säga våldsscener, scener där karaktären agerar i enlighet med Bems (1974) maskulina eller femi-nina egenskaper, och scener där karaktären agerar könsstereotypt. Filmerna som analyseras är Hypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hallström, 2012), Snabba cash II (Wikström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (Fälemark, Råberg & Asphaug, 2007) och Solstorm (Rehnberg & Lindblom, 2007). Studien kommer fram till att svensk kriminalfilm skildrar allt från psykiskt våld i form av hot till fysiskt våld i form av tortyr och mord. Studien kommer även fram till att kvinnor och mäns motiv till våld ser olika ut och att våldskaraktärerna inte är stereotypa men att de innehar främst maskulina egenskaper. / The essay is a text analysis of Swedish crime film. The essay examines how violence is portrayed in Swedish crime film, how the violence is justified and what differences there are between women's and men's motive to use violence, and if the violent characters hold stereotypical gender-related characteristics. The study is done from a gender perspective with elements of the theory of intersectionality. The text analysis is done through analysis of key scenes in the film, ie, scenes with violence, scenes where the character is acting according to Bem's (1974) masculine or feminine characteristics, and the scenes where the character acts gender stereotypic. The films analyzed are Hypnotisören (Hansson, Possne, Ohlsson & Hall-current, 2012), Snabba Cash II (Wik-ström, Nicastro & Najafi, 2012), Irene Huss - Tatuerad torso (Fälemark, Råberg & Asphaug, 2007) and Sol-storm (Rehnberg & Lindblom, 2007). The study concludes that Swedish crime film depicts everything from psychological abuse in the form of threats, and physical violence in the form of torture and murder. The study also found that women's and men's motives for violence are different and that the violent characters are not stereotypical but that they hold primarily masculine characteristics.

Våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem som ofta diskuteras i media. För kvinnor som misshandlas av sina män och söker hjälp, finns ett relativt väl utvecklat skyddsnät i form av ett flertal kvinnojourer. I en rapport från Brottsoffermyndigheten redovisas för första gången också männens utsatthet för våld i nära relationer. Rapporten visar att lika många män som kvinnor uppger att de någon gång blivit utsatta för våld av sin partner, dock sker våldet mot kvinnorna oftare, mer systematiskt och de fysiska skadorna blir mer omfattande. Ett av regeringens delmål för jämställdhetspolitiken är att försöka få mäns våld mot kvinnor att upphöra.  Ingenstans i detta uppdrag nämns kvinnors våld mot män. Syftet med vår studie är att lyfta fram och synliggöra ett problem som tidigare fått begränsad uppmärksamhet. Vi har haft en hermeneutiskt ansats i vår studie där fokus varit förståelse och tolkning av materialet. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med åtta män i varierande åldrar från hela Sverige. I analysen har vi kopplat empirin till tidigare forskning och våra teoretiska utgångspunkter har varit, våldet, normer, maskulinitet och jämställdhet. I studien framkommer att männen blivit utsatta för både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Samtliga män har upplevt det psykiska våldet som värst, vilket även fortsatt när förhållandet tagit slut, då i form av uppslitande vårdnadstvister. Det som började som hot om att aldrig mer få se sina barn är idag verklighet för flera av männen.  Resultatet visar också hur de i kontakten med olika myndigheter känt sig kränkta, förlöjligade, nonchalerade och att de ibland själva blivit misstänkta för våldet. Ingen av männen upplever att de blivit erbjudna varken stöd eller hjälp. Det framkommer i studien att männen önskar mer kunskap hos framförallt Socialtjänsten hur de på ett mer jämlikt sätt ska bemöta och agera när de möter män som blivit utsatta för våld av en kvinnlig partner.

Smärta är en subjektiv upplevelse som måste bedömas utifrån den enskilda individen men trots det bedöms smärta inte alltid individuellt. Det finns olika omotiverade skillnader mellan den vård som män och kvinnor erhåller. Syftet med studien är att undersöka hur genus- och könstillhörighet påverkar upplevelsen av smärta och dess konsekvenser. En litteraturöversikt har genomförts för att besvara detta. I resultatet har två huvudkategorier identifierats; upplevelsen av att göra och upplevelsen av att vara. Upplevelsen av att göra visar att män och kvinnor har olika saker som de förväntas utföra trots smärta. Männen förväntas kunna arbeta trots svår smärta och kvinnor förväntas kunna utföra hushållsarbete. Upplevelsen att vara visar att både män och kvinnor har svårt att leva upp till den maskulina respektive feminina normen i samband med smärta. Män upplever att de förväntas kunna vara starka och ha kontroll över sina känslouttryck. Kvinnor upplever en rädsla över att vara till besvär och har svårt att prioritera sin egen hälsosituation. Både män och kvinnor har en negativ syn på smärtlindrande läkemedel, där män tenderar att vara mer rädda för att utveckla ett beroende och kvinnor är mer rädda för biverkningar. Kvinnor skattar oftare sin smärta som måttlig eller svår jämfört med män och upplever avfärdande av sin smärta i högre grad än vad män gör. Grunden till alla dessa skillnader kan till stor del vara socialt konstruerade. Resultatet kan användas till att förbättra mötet med den enskilda patienten, där manliga patienter kan behöva mer stöd i form av bekräftelse av känslouttryck och kvinnor kan behöva bekräftelse i form av acceptans i att prioritera sig själv.

No description available.