Denna studies syfte är att nå en djupare förståelse för upplevelsen och hanteringen av psykisk ohälsa bland män, specifikt andra generationens invandrare från Mellanöstern med omnejd men hänsyn till deras kultur. I och med att studiens syfte och frågeställning baseras på individers upplevelser har en hermeneutisk metod ansetts vara mest lämplig. Studiens syfte har uppnåtts med hjälp av semistrukturerade intervjuer präglade av teman som kultur, maskulinitet och psykisk ohälsa. Teorin om dramaturgi, medicinsk sociologi samt teorin om skam och sociala band låg till grund för studiens teoretiska ramverk. Med det teoretiska ramverket och intervjuerna som grund framställdes resultatet där en nyanserad analys med teman som skam, maskulinitet, kultur som katalysator och fasad tolkades. Resultatet visade att männen upplever en förstärkt maskulinitetsnorm till följd av att tillhöra en kultur från Mellanöstern med omnejd. Den förstärkta maskulinitetsnormen skulle visa sig påverka alla deltagares upplevelser och hanteringen av den egna psykisk ohälsan. Resultatet påvisade även vikten av fortsatt forskning om urvalsgruppen i relation till psykisk ohälsa.

Detta examensarbete fokuserar på att undersöka bakomliggande fördomar kopplade till feminint kodade manliga avatarer i spel, och hur detta kan korrelera till en saknad av dem. Genom att undersöka bakomliggande faktorer som hur manliga och kvinnliga avatarer porträtteras jämförelsevis annorlunda i spel. Vad för normativa egenskaper är kopplade till de manliga och kvinnliga avatarerna? Arbetet använder spelet League of Legends (2009) som utgångspunkt till kvinnlig och manlig karaktärsdesign för att utveckla en artefakt av karaktärer som speglar de tre kategorierna Tank, Healer och Damage. Själva studien är kvalitativ och utfördes med semistrukturerade intervjuer. Dessa Förberedda frågor kompletterades med följdfrågor. Resultatet från arbetet tyder på att det inte går att dra några förhastade slutsatser om det finns någon fientlighet till feminina manliga avatarer i spel. Dock förekom det olika reaktioner till den mest feminint kodade karaktären i jämförelse med andra karaktärerna från artefakten. Till exempel att den är för sexualiserad för att anses som praktisk, eller att den upplevs som otrevlig med ett överlägsenhetskomplex; trots att den har en mer välkomnande design än de mer maskulina karaktärerna.

No description available.

Sweden is considered to be among the most egalitarian nations in the world, scoring high in international surveys of gender equality. Despite this the Swedish armed forces have been struggling to increase the number of women serving in their ranks. Studies point to social media as an increasingly important platform for recruiting young people in general and young women in particular. This raises questions regarding the effects of social media-representations on military recruitment. This thesis seeks to examine material posted during the second half of 2020 on two Instagram accounts belonging to two Swedish logistics regiments, Trängregementet and Marinbasen, having percentages of women among the highest and the lowest in the armed forces respectively. The material will be subjected to analysis using a theory outlined by Melissa Brown in previous studies of American recruitment ads to determine whether the representations of men and women presented in the material are in line with traditional military masculinity or can be said to expand the roles of women in the military. This is in order to raise awareness regarding, and prevent the further usage of recruitment material detrimental to increasing female participation in the Swedish armed forces. The results suggest that both cases portrayed men in traditionally masculine contexts more often than women but Trängregementet slightly more so than Marinbasen in spite of the higher percentage of women serving in the former. Nyckelord: Rekrytering, militär maskulinitet, sociala medier, Trängregementet, Marinbasen.

Den könssegregerade arbetsmarknaden och de könssegregerade gymnasieutbildningarna kan hänga ihop. En grupp unga män har fått berätta om sina val till kvinnodominerade gymnasieutbildningar samt hur de uttrycker maskulinitet i förhållande till det. Vårt syfte har varit att undersöka hur unga män prata om sina normbrytande gymnasieval och hur de pratar om att uttrycka maskulinitet. Vårt syfte har också varit att undersöka vad det är som gör en man respektabel. Med en kvalitativ metod och analys genom begreppen: intersektionalitet, respektabel och maskulin hegemoni har vi kommit fram till slutsatser för vårt syfte. Analysen visar på en ojämlikhet i det svenska samhället när det gäller kön, och etnicitet i samband med utbildningar och arbetsmarknaden. Vissa unga män berättar om ett behov att anpassa sig mer än andra för att få arbete. Det kan handla om att de unga männen känner att de måste studera flitigare och prestera bra på praktikplatsen för att få en bra referens, vilket de hoppas leder till arbete. Andra unga män pratar istället om att åka utomlands för att leva och arbeta i värmen för att komma bort från det vanliga svenssonlivet. Vi diskuterar om de unga männen väljer på att vara eller inte vara en svensson.

Syftet med vår studie är att undersöka och analysera hur media beskriver män somarbetar i förskolan. Tidningarna vi valt att undersöka är kvällstidningarna Aftonbladetoch Expressen samt de fackliga tidningarna Förskolan och Lärarnas tidning. Tidsramenpå urvalet av artiklar har haft fokus på 2000-talet och den tidigaste artikeln vi undersöktär skriven 2003 och senaste är skriven 2019. Antalet artiklar som ligger till grund förstudien är 34 artiklar från kvällstidningarna och 17 från de fackliga tidningarna.För att analysera artiklarna har vi använt oss av lexikalisk analys som är en lingvistiskform av kritisk diskursanalys som fokuserar på ord som används och inte används avförfattarna. Vi har även utgått från R.W. Connells (1999) maskulinitetsteori omhegemonisk maskulinitet och underordnad maskulinitet som teoretisk ram av vår analys.Som metod för att sammanställa data vi fått fram genom vår analys har vi använt oss avThomas Denks (2002) beskrivning av komparativ metod för att synliggöra mönster ochdiskurser som framställs av analysen.Resultatet av vår studie visar på två tydliga diskurser i form av brottsdiskursen ochstereotypsdiskursen som återgående syns i de undersökta artiklarna. Det blir tydligt attman sällan diskuterar män som arbetar i förskolan utan att pedofildebatten dyker upp påett hörn eller att man diskuterar ett behov av män som förebilder för barnen.Med grund i vårt resultat diskuterar vi hur diskurserna påverkar debatten om män iförskolan. Då många artiklar handlar om jämställdhetsdebatten, diskuterar vi hur denkönssegregerade arbetsmarknaden påverkar valet av könsstereotypa yrken och hur män iförskolan påverkas. Slutligen kommer vi in på clickbait-eran och hur det massiva flödetpå medier och behovet av klick på artiklar påverkar debatten. Vi avslutar med attpresentera förslag på vidare forskning.Nyckelord: Diskurs, Förskola, Ideal, Jämställdhet, Media, Män, Maskulinitet

Sverige har trots sitt hyllade jämställdhetsarbete och en ökad medvetenhet kringkönsroller än idag en arbetsmarknad som är könssegregerad, kvinnor och män arbetarinom olika branscher. Syftet med följande undersökning är att synliggöra individensnormbrytande yrkesval och individens erfarenheter av valet. Normbrytande syftar iundersökningen till individens kön och valet att arbeta i en bransch som enligt statistikdomineras av motsatta könet. Följande frågeställningar ämnas besvaras:- Hur kom informanterna fram till sina normbrytande yrkesval?- Vilka upplevelser finns gällande det normbrytande yrkesvalet?Empirin samlades in genom åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med individersom arbetar i ett yrke dominerat av motsatta könet. Empirin behandlades med hjälp avbegreppen habitus, kapital, fält och handlingshorisont från Careership teorin. För attbeskriva normer, kön och yrkesval tillämpades begränsningar, kompromisser ochsjälvuppfyllelse från Theory of Circumscription, Compromise and Self-creation samtbegreppen maskulinitet och femininitet. Resultaten visar att det finns tre huvudsakliga orsaker som påverkar valet, de äranställningsbarhet, viktiga personer och influerade upplevelser samt intressen ochförmågor. Trots att informanterna gjort ett normbrytande yrkesval i relation till köntyder resultaten på att de är medvetna och påverkade av könsnormer. De har främst enpositiv upplevelse av sitt yrkesval trots att det kan förekomma negativa följder.Samtliga informanter är eniga om att en jämn fördelning mellan könen skulle vara detoptimala för att undvika negativa upplevelser som kan uppstå när motsatta könetdominerar.Nyckelord: yrkesval, normbrytande, könsnormer, maskulinitet, femininitet. / Internationally Sweden is celebrated for our gender equality. But despite an increasedawareness of gender roles, we still have a gender-segregated labor market, women andmen are working in different sections. The aim of this study is to display individualsnorm-breaking career choices and what lead to the choice. Norm-breaking in this studyis defined by an individual working in a occupation dominated by the opposite gender.Following questions will be answered:• How did the informants choose their norm-breaking career?• What are the experiences in regards to a norm-breaking career choice?The data was qualitatively collected by semistructured interviews with individuals activin a occupation dominated by the opposite gender. The data was analyzed with theterms habitus, capital, field and horizons of action from the Careership Theory. Toexplain norms, gender and career choice the terms circumscription, compromise andself-creation from Gottfredson’s theory was added, as well as femininity andmasculinity. The results show that there are three main factors that leeds to norm-breaking careerchoices. They are employability, important persons and influenced experiences andinterests and abilities. Despite the norm-breaking career choice the result points to thefact that they are aware and affected by structural norms in relation to gender.Experiences in regards to the career choice are mostly positive, although negativeconsequences may occur. The informants agree that an even distribution betweengenders would be optimal in order to avoid negative experiences that may occur whenone gender dominates.Keywords: career choice, norm-breaking, gender norms, masculinity, femininity.

Ett av de stora samhällsproblemen vi har idag är destruktiva normer kring maskulinitet. Föreliggande studie handlar därför om att studera hur förskollärare ser på pojkar och deras känslor. Vi vill besvara frågor som handlar om hur pojkar låter specifika känslor cirkulera på förskolan och hur förskollärare ser på och förhåller sig till dessa känslor. Raewyn Connells maskulinitetsteori och Sara Ahmeds teori om känslor har varit de teorier vi utgått från för att kunna studera detta. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att kunna genomföra vår studie där vi, genom semistrukturerade frågor, intervjuade sex olika förskollärare. Resultatet visade på att förskollärare upplever att de flesta pojkarna låter sina känslor cirkulera, men att det finns enstaka fall där pojkar bromsar en viss typ av känsla. Förskollärare är medvetna om de destruktiva maskulinitetsnormer som finns i samhället idag och därför försöker de ge pojkarna verktyg för att kunna visa sina känslor och på så sätt skapa en ny hegemonisk maskulinitet. De försöker eftersträva en maskulinitet där det inte finns några förväntningar på de olika könen och där pojkar får möjlighet att uttrycka alla sina känslor.

Syftet med denna studie är att undersöka hur högskole- och universitetselever, i detta fall unga män, gick tillväga för att lyckas i skolan då det finns en tydlig trend att allt fler pojkar presterar sämre än flickor inom skolan. Studien syftar även till att undersöka de bakomliggande förväntningar och motivation respondenterna hade och upplevde. Därmed ville vi undersöka hur de sociala normerna såg ut i skolan och hur betydelsefull studie- och yrkesvägledare var för respondenternas. Tidigare forskning har behandlat sociala och kulturella faktorer som kan motivera elever till att vilja läsa vidare på högre utbildningsnivå, skapa förutsättningar för en pluggkultur inom skolan, samt jämna ut könsskillnader i skolresultat och prestation. Som övergripande teoretiska utgångspunkter användes tre sociologiska teorier: careership theory, jaget och maskerna och hegemonisk maskulinitet. Studiens empiriska data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex unga män som läser olika program på universitetsnivå. Resultatet av intervjuerna visade att de tillfrågade respondenterna hade likartade upplevelser. En stor påverkansfaktor till varför de unga männen har valt att studera vidare har varit föräldrarnas sociala och kulturella bakgrund samt de unga männens medvetenhet om hur betydelsefullt det är att studera vidare. De sociala normerna gällande att pojkar inte ska anstränga sig att studera har varit ett förekommande mönster bland respondenterna. Avslutningsvis visade resultatet att respondenterna inte hade någon nytta av de vägledningssamtal som de hade med sin studie- och yrkesvägledare på skolan. De uttryckte en vilja av att samtalet skulle vara mera fokuserat på deras intresse och framtida mål.

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar tillskapandet av rockmusik hos ett band där tre av musikerna är kvinnor och en musiker är man.Detta för att få en ökad förståelse för hur föreställningen om kön påverkar musikskapandetinom rockgenren. Det empiriska källmaterialet samlades in genom en fältstudie där bandetföljdes på repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermansteorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jämförs också med tidigare forskninginom musikvetenskap och etnologi för att sätta in dem i en större kontext. Undersökningenjämförs också med forskning inom filosofi och genusvetenskap eftersom studien, tack varesitt tvärvetenskapliga förhållningssätt, är relevant även utanför musikvetenskapen.Resultatet visar att musikskapandet till stor del pågår på ett interaktivt plan med olika nivåer.Musiken omformuleras och omskapas genom verbal interaktion, kroppsspråk, ansiktsuttryckoch mer subtila detaljer såsom blickar och platstagande. Eftersom utgångspunkten i studien äratt genus reproduceras genom situationsbunden interaktion, blir också genus i dennabemärkelse en viktig faktor i musikskapandet.Kvinnorna gör kön genom att medla mellan traditionellt feminina ideal och rockmusikensalternativa femininitet. Inom genren gör de kön genom att reproducera sin underkastelse i denmaskulina diskurs som präglar rockgenren. Mannen gör kön genom att hylla maskulina idealsåsom fysisk styrka och självsäkerhet, men också genom att förmedla mellan detta och detideal som eftersträvas i interaktion med musikerna som är kvinnor i bandet. Båda könenreproducerar genus genom att ta avstånd från det motsatta könet. Den falska dikotomin är detmest särpräglade genusmönstret när det kommer till sysslor, personlighetsdrag och ställning.Kvinnor hamnar här i en tydlig hierarkisk underordning, där de påtagligen blir ”de andra”.