Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka bilder av män och maskulinitetbarn möter i bilderböcker. Detta har undersökts genom en analys av 11 utvaldabilderböcker. Bilderböckerna har valts ut via ett urval där kriterierna har varit attböckerna skulle vara vällästa av barn samt att där skulle finnas med vuxnamän/manskaraktärer.Studien utgår från ett poststrukturalistiskt synsätt, med fokus på genusteorier och kritiskmansforskning.Resultatet visar att männen i böckerna har fått ett flertal olika positioner och bär på enmängd olika egenskaper. Vissa gemensamma mönster har funnits att hitta. Många avmännen har porträtterats på ett stereotypiskt manligt vis, med ett fysiskt ochutåtagerande uttryck med mycket aggressivitet. Men det har även gått att finna en deltraditionellt kvinnligt kodade egenskaper hos männen. Det är väldigt få av männen istudien som enbart visar upp stereotypiskt manliga egenskaper, och i de fallen handlardet om bifigurer som endast finns med kort i böckerna. Illustrationerna i böckerna harvisat sig bidra till det stereotypiskt manliga, och i stort sett alla männen i studien harfått manligt kodade utseende och kläder. I illustrationerna har en del manligt kodadesysslor synts, som samtidigt inte nämnts i texten.

Detta examensarbete handlar om könsnormer i skolan. Jag har studerat könsnormer i skolan genom att ha gjort kvalitativa intervjuer med två matematiklärare från olika skolor om deras åsikter och upplevelser av könsnormer i skolan. Syftet är att studera hur grundskollärare i matematik kan fungera som medskapare av könsnormer i skolan. Min teoretiska utgångspunkt är att kön skapas i sociala och kulturella sammanhang. Resultatet visar hur de intervjuade lärarna arbetar med könsnormer genom att främst lyfta upp händelser, företeelser och könsnormer i klassrummet och diskutera dem med eleverna. Skolorna och lärarna i studien visar upp en mångfacetterad bild av hur könsnormer kommer till uttryck i skolan. Resultatet överensstämmer till stor del med vad forskning kommit fram till gällande t ex talutrymmet i klassrummet, heterosexualitet samt hur flickor och pojkar umgås på rasterna. Arbetet avslutas med förslag om vidare forskning inom området könsnormer.

Denna undersökning utfördes vid Malmö Högskola (MAH). Syftet med undersökningen var att kartlägga hur könsfördelningen ser ut på socionomutbildningen vid MAH, ge en preliminär bild av dess manliga studenter utifrån deras attityder gentemot yrket och att söka svaret på frågan: Vad är det som karaktäriserar den manliga socionomstudenten? Som huvudfrågeställning valde vi: Varför väljer män att läsa till socionom? Och följdfrågorna till huvudfrågeställningen var: Hur påverkar det kulturella kapital man bär med sig detta val? samt Hur påverkar den hegemoniska maskuliniteten detta val? För att svara på detta genomförde vi en enkätundersökning riktad till samtliga manliga socionomstudenter på MAH. Intresset för detta ämne kom till i mötet med arbetslivet, där det samtidigt råder brist på män och en önskan om ett ökat antal män. Dessutom syns den skeva könsfördelningen även tydligt inom skolan där endast ca 15 % av studenterna är män. Resultaten från undersökningen visar att de som söker till universitetet verkar vara män från ”alla” typer av akademiska familjebakgrunder. Vidare visar vår undersökning att de som söker sig till socionomyrket främst är de som är födda i Sverige och de vars föräldrar har svenska som modersmål. Studenternas ålder pekar även på att beslutet att söka till socionomutbildningen växer fram under en viss tid, då många väljer att inte börja utbildningen direkt efter gymnasiet. Det som främst lockar männen att söka sig till yrket är mötet med människor och möjligheten att hjälpa dessa. Männen i vår undersökning drar inte lika skarpa gränser mellan manligt och kvinnligt. De har anammat den ”nya” manligheten där definitionen av en man är mer flytande, vilket kan ha gjort att valet att läsa till socionom inte var lika svårt och känsloladdat. / Why do men study to become social workers? A survey at Malmö University on the basis of cultural capital and hegemonic masculinity. for further information see below (in swedish)

Vårt syfte med uppsatsen har varit att undersöka hur fem unga, välutbildade män ser på sitt arbete och familjeliv i avsikt att undersöka några fält av konstruktioner av maskulinitet(er). Vi har valt kvalitativa intervjuer som metod och ställde bland annat frågor rörande männens arbetsliv, familjeliv samt hur kombinationen av de två fungerar. Ett tydligt och framträdande resultat i vår studie är att konstruktioner av maskulinitet(er) är beroende av ett flertal faktorer. Vi har bland annat sett hur männens sociala bakgrund, utbildning och yrke påverkar. Byråns struktur har även påverkat männen att utveckla de egenskaper som krävs på byrån. Kostymen har också visat sig ha betydelse i konstruktionen av deras maskulinitet, genom att den dels förkroppsligar en hegemonisk maskulinitet samt materialiserar deras sociala bakgrund och tillhörighet som man och jurist. Kostymen är även ett sätt att meddela homosocial verksamhet, vilket vi menar finns på byrån. Vi upplever att männen går mot en alltmer emotionellt orienterad maskulinitet som reflekterar kring relationer, familj och barn. Vi har emellertid också sett tecken som pekar på motsatsen. Vi anser att byrån har en ambivalent inställning till pappaledighet, eftersom de har en positiv inställning samtidigt som vi anser att de indirekt signalerar att om man är pappaledig förlorar man i karriärmöjligheter.

Den här uppsatsen fokuserar på det faktumet att kvinnor och män ofta behandlas olika, både i samhället och i domstolen. Hierarkier baserade på biologiskt kön är särskilt uppenbara i missbruksmiljöer – livet som missbrukande kvinna kan därför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhället att ingripa då en person med missbruksproblematik inte själv klarar av att bryta sitt missbruk.Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om normer baserade på biologiskt kön spelar roll när personer tas om hand enligt lagen och om lagen används annorlunda beroende på om individen i fråga är en man eller en kvinna? Som metod för att få svar på våra frågor har vi granskat 60 domar från länsrätten i Malmö. Uppsatsens resultat visar att biologiskt kön och genus spelar en stor roll när det gäller hur individen blir behandlad i rätten. / This paper focuses on the fact that women and men often are treated differently, both in society as well as in court negotiations. Hierarchies based on gender are particularly obvious in an addictive environment – the lives of women living with addiction problems can therefore be extra hard. The law –The Care of Alcoholics and Drug abusers Act (Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall) in certain cases gives society a possibility to intervene when a person with addictive problems can’t break the addiction themselves.Our main purpose is to examine if norms based on gender play a role when a person is taken in to compulsory care according to the act and if the act is used differently depending on if the individual in question is male or female? As a method to answer our questions we have studied 60 verdicts from the Regional court (Länsrätten) in Malmö. The result of the paper show that sex and gender plays a big role when it comes to how the individual in question is treated in court.

No description available.

Denna studie riktar fokus mot det växande intresset för att bosätta sig på landsbygden, en trend som fått alltmer uppmärksamhet i det moderna samhället. För att fördjupa förståelsen för detta fenomen, grundas studien på kvalitativa intervjuer med sex individer som har valt att flytta till landsbygden. Dessa intervjuer syftar till att studera personliga upplevelser och synvinklar från dem som aktivt har deltagit i denna migrationsrörelse. Studien koncentrerar sig på att utforska individers motivationer och upplevelser relaterade till deras beslut att flytta till landsbygden. Detta ger en möjlighet att djupdyka i de personliga drivkrafterna och hur dessa beslut påverkar både individens liv och de samhällen de väljer att bosätta sig i. Syftet med studien är att undersöka de mänskliga aspekterna av denna omvända migrationstrend och att förstå hur dessa val formar individers vardag. Resultaten visar att män valt att migrera till landsbygden på grund av flera olika motiv och anledningar, varav de mest centrala motiven var längtan efter en livsstil som ger bättre livskvalitet, samt strävan efter en kulturell förändring som stärker deras intressen och självbild.

I denna uppsats undersöks transmäns relation till sin mens i avseende på deras dysfori och hur de upplevde att den påverkade deras känsla av maskulinitet. Utifrån detta undersöks hur exempelvis diskursen kring mens påverkar dem och huruvida ett transinkluderande språk påverkar dem. De teoretiska infallsvinklarna var bland annat performativitetsteori och queer- teori. Fyra intervjuer gjordes med fyra personer som identifierade sig som transmän och hade erfarenhet av att ha mens. Intervjupersonerna upplevde en del dysfori i förhållande till mensen och kopplade ihop mens med kvinnlighet. Diskussionen fördes bland annat kring hur fenomenet mens kopplas ihop med kvinnlighet och hur det performativt kan reproducera femininitet samt hur mensen är kulturellt och socialt betingat och leder till stigma. Det undersöktes också hur ett transinkluderande språk som till exempel användandet av ordet ”menstruant” kan skapa en normalisering av mens generellt och leda till mindre socialt stigma men också hur det eventuellt kan göra att kvinnligt kodade fenomen fortsätter vara marginaliserade. Detta leder också in på en diskussion kring kvinnan som subjekt i feminismen när det inte enbart är kvinnor som är offer för patriarkala strukturer.

I 1 Kor 7 skriver Paulus om relationer, sex och äktenskap. Kapitlet präglas av att inkludera kvinnor i resonemangen och feministteologer som Elisabeth Schüssler Fiorenza har fokuserat på att förstå kvinnans roll i texten.1 Men vad händer om man läser texten utifrån att den är skriven av en man? Fredrik Ivarsson har visat hur Paulus använder en så kallad maskulinitetsretorik i 1 Kor 7 för att tala om etik i församlingen.2 1 Kor 7 berör även eskatologi. I samma utläggning om huruvida ogifta ska gifta sig skriver Paulus om den allt mer annalkande återkomsten av Kristus. Hur kan eskatologin i 1 Kor 7 förstås utifrån samma utgångspunkt som Ivarsson har, att Paulus språk och retorik formats av antikens kulturspecifika föreställningar av manlighet?

Syftet med denna narrativa studie var att undersöka maskulinitetens roll för att unga pojkar och män riskerar att hamna i manliga grupperingar, våld och kriminalitet. Urvalet av informanter har genomförts via snöbollsurval där en informant lett mig vidare till nästa och så vidare. Jag har valt att använda informanter som under en längre tid tillämpat total avhållsamhet från droger, våldsbejakande grupperingar och kriminalitet. Totalt har fyra unga män deltagit i studien. Min ansats var att genom informanternas berättelser, så kallade life stories, förstå hur de själva upplevt och berättar om maskulinitetens roll för deras medverkan i manliga grupperingar, våld och kriminalitet, samt omständigheterna kring deras väg bort från den destruktiva livsföringen. Genom hela studien går våldet, maskulinitetsstrukturer och behovet av tillhörighet och gemenskap som en röd tråd. Sammantaget har studien bidragit till att öka förståelsen av maskulinitetens roll för manliga grupper, våld och kriminalitet. / <p>2023-06-01</p>