Föreliggande arbete syftar till att med utgångspunkt i teorier om maskulinitet, performativitet och homosocialt begär undersöka maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frågor som riktas till texten kretsar kring hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls i romanserien. Det forskningsläge uppsatsen förhåller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om maskulinitet i litteraturen. Den teoretiska bakgrund som föregår själva undersökningen är disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet ägnas åt begreppet performativitet och fokuserar främst synen på genus som en aktivitet. Härpå diskuteras begreppet homosocialt begär; ett begrepp som använts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar på den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska. Sedgwick betraktar även i detta avseende hur manliga gemenskaper förhåller sig till kvinnan och det uppfattat kvinnliga. Slutligen behandlas i ett avsnitt begreppet maskulinitet och hur det av R.W. Connell skilts från begreppet man. I undersökningens första del betraktas sättet på vilket den fjorton år gamla Olof förhåller sig till andra män. Framträdande är i detta avseende olika diskursiva praktiker som Olof i samspel med såväl arbetskollegor som vänner söker tillägna sig förtrogenhet med: det formaliserade traderandet av skrönor samt en synbart överkompenserande maskulin jargong. Avsaknaden av alternativa diskurser är slående. Olofs förhållande till vännen Fredrik diskuteras i termer av homosocialt begär, men också Olofs förhållande till fadern betraktas. Härpå diskuteras i ett avsnitt hur arbetarnas maskulinitet manifesteras i mötet med representanter för andra samhällsklasser. Olof söker på olika sätt hävda oberoende från sina arbetsgivare, vilket bland annat sker genom att han deltar i arbetarnas organisering. Detta är i Romanen om Olof en främst manlig angelägenhet. Slutligen fokuseras sättet på vilket Olof förhåller sig till romanseriens kvinnor. Störst utrymme ägnas åt Olivia, en kvinna vars i Olofs ögon labila femininitet försvårar hans iscensättande av manlighet, samt åt modern, i vars förhållande till Olof den senares ständiga försök till distansering från hemmet är framträdande. Undersökningen har visat att Olofs utveckling till att bli en vuxen människa inte är könsneutral. Han försöker ständigt konstruera en stabil manlighet, vilket i många avseenden misslyckas. Olof söker ivrigt gemenskap med andra män, men den diskursiva begränsning som är vanlig bland romanseriens hegemoniska maskuliniteter leder tillsammans med Olofs försök att distansera sig från hemmet även till att han åter erfar känslomässig isolering.

The purpose of this study was to illuminate the everyday work of school counsellors in the City of Stockholm with a gender perspective by studying the school counsellors ́ talk about masculinity and femininity. The aim was to reach an understanding of how parts of the counsellors everyday work are influenced by gender through the perspective of the school counsellor. The study was conducted using qualitative methods. Six school counsellors, five woman and one man, were interviewed. An interview method called thematically open interview was used to identify themes regarding aspects of gender in the school counsellors ́ everyday work. The theoretical perspectives that were applied during analysis were Judith Butlers ́ theory on gender performativity and Mimi Shippers ́ theory on gender hegemony. A qualitative data analysis was conducted using hermeneutic principles for interpretation. The results show that the school counsellors gave femininity and masculinity three different meanings, that gender influenced varying aspects of the counsellors work including the interaction with teachers, pupils, parents and principal and that indications of gender hegemony could be found in the stories told by four of the school counsellors. Further some school counsellors experienced gender as an obstacle to a larger extent than others. / Syftet med denna studie var att belysa skolkuratorer i Stockholm stads vardagliga arbete ur ett genusperspektiv genom att studera hur skolkuratorer talar om maskulinitet och femininitet. Målet var att nå kunskap om hur delar av skolkuratorernas vardagliga arbete influeras av genus ur skolkuratorns perspektiv. För att genomföra studien användes kvalitativa metoder. Sex kuratorer intervjuades, fem kvinnor och en man. En Intervjumetod kallad tematiskt öppen intervju användes för att identifiera teman beträffande olika aspekter av genus i skolkuratorernas vardagliga arbete. Under analysen tillämpades Judith Butlers ́ teori om genusperformativitet och Mimi Schippers ́ teori om könshegemoni. En kvalitativ dataanalys genomfördes med hjälp av hermeneutiska tolkningsprinciper. Studiens resultat visar att skolkuratorerna gav femininitet och maskulinitet tre skilda betydelser, att genus influerade olika aspekter av skolkuratorernas arbete inklusive deras interaktion med elever, lärare, föräldrar och rektorer och att det är går att se tecken som tyder på förekomsten av könshegemoni i fyra kuratorers berättelser. Vidare upplevde vissa kuratorer i högre grad än andra kuratorer att genus utgjorde ett hinder i det vardagliga arbetet.

Denna studie undersöker hur unga män upplever sin möjlighet att dela med sig av sitt känsloliv till sina närmsta manliga vänner. Frågeställningarna innefattar hur män umgås med varandra, deras möjligheter att dela med sig av känslor, samt vilka förväntningar de upplever finns på dem i egenskap av att vara män. Denna kvalitativa studie utgår från en interpretativistisk tankegång och kan ses som delvis deduktiv, då tänkta teorier tidigt tas in i arbetet. Studien avslutas dock induktivt då målet inte är att pröva teorierna utan använda dem som verktyg för att förklara resultatet. Tio semistrukturerade intervjuer genomförs med totalt tio män i åldrarna 20 till 29 år. Under arbetets gång framkommer en bild av hur män verkar inom umgängeskretsen. Många känner svårigheter och osäkerhet kring att dela med sig emotionellt till sina vänner. Dessutom tycks det finnas normer kring hur en man ska vara som begränsar dem i deras emotionella liv.

Studiens syfte är att undersöka vad forskningen säger om mäns positioner i socialt arbete samt hur genus påverkar yrkesutövningen. Studiens metod är en allmän litteraturöversikt och dess empiriska material består av elva vetenskapliga artiklar. Empirin analyseras genom en tematisk analys som följs av ett fördjupat teoretiskt resonemang kring resultaten. Den teoretiska grunden för studien är Connells teori om hegemonisk maskulinitet. I den tematiska analysen identifieras två huvudteman samt flera underteman. Det första huvudtemat är utövande av maskulinitet, där undertemana reproducering eller utmanande av hegemonisk maskulinitet samt vertikala eller horisontella karriärvägar identifierades. Det andra huvudtemat är särbehandling med undertemana positiv eller negativ särbehandling. Studien redogör för vad forskningen säger om de positioner män tar inom socialt arbete, hur de orienterar sig och förhandlar mellan traditionellt maskulina normer och yrkesrollen, samt hur de blir bemötta av andra inom yrket. Studiens resultat diskuteras sedan kritiskt i förhållande till teorin om hegemonisk maskulinitet. Studien bidrar till forskningen om män inom det sociala arbetet och män i kvinnodominerade yrken. / The purpose of this study is to examine what the research says about men’s positions in the social work profession, as well as how gender affects the professional practice. The method used is a general literature review and the study´s empirical material consists of eleven scientific articles. A thematic analysis is used to analyze the empirical material which is then followed by a deepened theoretical reasoning. The theoretical foundation of the study is Connell's theory of hegemonic masculinity. In the thematic analysis, two main themes are identified as well as several sub-themes. The first main theme is practicing masculinity, including the sub-themes reproducing or challenging hegemonic masculinity as well as vertical or horizontal career paths. The second main theme is special treatment which includes the sub-themes positive or negative special treatment. The study accounts for what the research says about the positions men take within the social work profession, how they orient themselves and negotiate between traditional masculine norms and their profession, as well as how they are treated by others within the profession. The results are then critically discussed in relation to the theory of hegemonic masculinity. This study contributes to the research on men in social work and men within female-dominated professions.

Tidigare forskning har främst belyst incels i relation till våld och radikalisering. Förhållandevis lite akademisk uppmärksamhet har tillägnats det som kan förstås som kärnan av incelgemenskapen; avsaknaden av intima relationer. Följande studie ämnar fylla detta tomrum genom att undersöka incels föreställningar om maskulinitet och intima relationer, samt hur de kan förstås i relation till teoretiska perspektiv på maskulinitet och sexualitet. Studien utgår från en kvalitativ metod med en socialkonstruktivistisk forskningsansats. Materialinsamlingen har skett i form av ett tidsbaserat urval där skrivna inlägg från de tre internationellt största diskussionsforumen för incels inhämtades, vid tre olika tillfällen. Alla foruminlägg som publicerades inom en specifik timme inkluderades i urvalet. Empirin bearbetades med en induktiv konventionell innehållsanalys. De teoretiska perspektiven utgår från hegemonisk maskulinitet, och en utveckling av Bourdieus begrepp om fysiskt kapital. Erotiskt kapital användes som kompletterande teoretiskt begrepp. De övergripande resultaten visar att många av personerna på incelforumen förhåller sig till två föreställda strukturer inom vilka intima relationer antas uppstå. Den ena strukturen utgår från en föreställd maskulinitetshierarki där endast män med hegemonisk status antas kunna inleda intima relationer med kvinnor. Den andra strukturen består av en föreställd sexuell marknad där medlemmarna menar att kvinnor strävar efter att inleda relationer med attraktiva och framgångsrika män. Personerna på incelforumen försöker utveckla och etablera strategier för att uppnå en överordnad position i maskulinitetshierarkin och på den sexuella marknaden. Syftet med att avancera inom hierarkierna utgår från en föreställning om att endast en överordnad position kan möjliggöra intima relationer. / Previous research has placed incels in relation to violence and radicalization. Relatively little academic attention has been paid to what can be seen as the essence of the community; the lack of intimate relationships. The following study aims to close this gap by exploring how incels view masculinity and intimate relationships, and how this view relates to theoretical perspectives on sexuality and masculinity. This study is based on a qualitative method with a social constructivist approach. Data was collected in the form of a time-based sample where written posts from the three largest international forums for incels were collected on three different occasions. At each occasion all forum posts that were created or updated within a chosen specific hour were included in the sample. The material was processed using an inductive conventional content analysis. The theoretical perspective is based on hegemonic masculinity, and a development of Bourdieu's concept of physical capital. Erotic capital was used as a complementary theoretical concept. The overall results show that people on the incel forums relate to two imagined structures within which intimate relationships are assumed to arise. One structure is based on an imagined masculinity hierarchy where only men with hegemonic status are assumed to be able to initiate intimate relationships with women. The second structure consists of an imagined sexual market where forum members believe that women strive to initiate relationships with attractive and successful men. The people on the incel forums try to develop and establish strategies to achieve a superior position in the masculinity hierarchy and on the sexual market. The purpose of advancing within the hierarchies is based on the notion that only a superior position can enable intimate relationships.

The following study aims to investigate the concept of macho culture among younger boys in schools. The paper examines the extent to which the concept can be seen as a problem and whether schools are working with the topic. The paper is presented inductively through qualitative data collection based on interview studies. Before that, two theories, hegemonic masculinity and the gender schema theory, which permeate the study's results and analysis. The interview study took place over the course of the thesis and involved eight different professional school counsellors in different municipalities. The data generated was then subjected to thematic analysis where four themes emerged: poor attitudes, difficulties with emotions, limited norms and working methods. The constructed themes are later presented in terms of results, but also as a discussion analysis to highlight the connection with selected theories and previous research. Conclusions relevant to the study include the recognition of macho culture as a problem in the schools where we conducted interviews, the problem of working methods, and the influence of norms and values from home. / Följande studie syftar till att undersöka begreppet machokultur bland yngre killar inom skolvärlden. Uppsatsen kommer att studera i vilken grad begreppet kan ses som ett problem och huruvida skolor arbetar runt ämnet. Genom att inhämta data kvalitativt med utgångspunkt i intervjustudier har uppsatsen framställts induktivt. Dessförinnan introduceras två teorier, den hegemoniska maskuliniteten och the gender schema theory som genomsyrar studiens resultat och analys. Intervjustudien har skett över tid under uppsatsens förlopp och har innefattat åtta olika yrkesverksamma skolkuratorer och skolsocionomer inom varierande kommuner. Den data som framställts har sedan genomgått en tematisk analys där fyra teman framträdde: dålig attityd, svårt med känslor, snäva normer och svårt att omsätta arbete i praktiken. De teman som konstruerats presenteras senare rent resultatmässigt men även som en diskussionsanalys för att belysa anknytning till valda teorier samt tidigare forskning. Slutsatser som ligger till vikt för studien är bland annat erkännandet av machokultur som ett problem på de skolor där vi utfört intervjuer, problematiken med arbetssätt samt präglandet av normer och värderingar hemifrån.

This study is based on a qualitative document analysis aimed at investigating stigma related to mental illness. Mental illness can affect individuals at different levels. This study has been conducted by a qualitative thematic analysis of virtual documents to understand how men and women understand and get affected by the stigma of mental illness. And the various outcomes that the diagnosis of mental illness entails for both men and women. The virtual documents that the study has used are personal stories from Mind. Mind is a website where people who have suffered or are suffering from mental illness write stories about their mental illness. The results of the study showed that most men and women with mental illness suffer from stigma, however there may be differences between how men and women relate to mental illness. Stigmatization and shame about mental illness can be contributing factors to the individual's propensity for help. According to the study, it turned out that there are different factors that can dictate how men and women relate to their mental state. / Denna studie är baserad på en kvalitativ fallstudie med syfte till att undersöka stigma relaterat psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa kan påverka individer på olika nivåer. Denna studie har genomfört en kvalitativ tematisk analys av virtuella dokument där syftet är att förstå hur män och kvinnor uppfattar och påverkas av stigmatiseringen kring psykisk ohälsa, samt de olika utfallen som diagnosen psykisk ohälsa medför för män och kvinnor. De virtuella dokument som studien har använt sig av är personliga berättelser från Mind. Mind är en webbplats där personer som drabbats av eller lider av psykisk ohälsa skriver berättelser om sin psykiska ohälsa. Studiens resultat visade på de flesta män och kvinnor med psykisk ohälsa drabbas av stigmatisering, däremot kan det skilja sig mellan hur män och kvinnor förhåller sig till psykisk ohälsa. Stigmatisering och skam kring psykisk ohälsa kan vara bidragande faktorer till individens benägenhet till avsikter om hjälp. Enligt studien visade det sig att det finns olika faktorer som kan diktera hur män och kvinnor förhåller sig till det psykiska tillståndet.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur manliga universitetsstudenter mellan åldern 20-30 diskuterar sin maskulinitet i relation till samhällsnormer i en svensk kontext. Vi ville identifiera hur maskulinitetsnormer utspelar sig i vardagliga situationer. För att uppfylla studiens syfte hade vi följande problemformuleringar: "Hur reproducerar unga manliga studenter traditionella maskulinitetsnormer i sitt vardagliga liv?" och “På vilket sätt talar och förhåller sig unga manliga studenter till ny maskulinitet i sitt vardagliga liv?”. För datainsamlingen användes en kvalitativ metod följd av 8 intervjuer med unga män som för närvarande studerar vid universitetet inom olika områden. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av teorierna maskulinitet, socialisering, normer och stereotyper. Studien visade att informanterna förstår och diskuterar sin maskulinitet som starkt formad av normer och stereotyper som de dagligen möter. De unga männen gav uttryck för den problematik som uppstår när man inte känner igen sig i den maskulina “riktiga mannen” som dominerar bilden av en man i samhället. Men också att de kan utmana dessa normer och  sträva efter att förändra dem mot en mer positiv och mjukare bild av maskulinitet genom att till exempel visa känslor. Slutsatsen vi kom fram till fick oss att fundera över hur inflytelserika sociala strukturer egentligen är, samt att de kan utmanas, vilket stämmer överens med tidigare studier inom området Män och Maskuliniteter. / The aim of this qualitative study is to investigate how male university students between the ages 20-30 discuss their masculinity in relation to societal norms within the Swedish context. We wanted to identify how masculinity norms play out in their day-to-day lives by asking, “How do the young male students reproduce traditional masculinity norms in their daily lives?” and “In what way do the young male students speak about and relate to new masculinity in their daily lives?”. For our data collection we used a qualitative method and conducted 8 interviews with young men that are currently studying at university in different fields. For our theory we used masculinity, socialization, norms and stereotypes. The study results showed that our interviewees  understand and discuss their masculinity as strongly shaped by masculinity norms and stereotypes that they face daily. For example, they gave expression to the pressure they feel to act like “real men” and how problematic it can be when they do not fit in. However, they also challenge these norms as they strive to change them towards a more positive and softer image of masculinity by for example, showing emotions. The conclusion we reached made us think about how influential social structures really are while at the same time they nonetheless can be challenged, which is consistent with previous studies within the field of Men and Masculinities.

Through an argumentation analysis and gender jurisprudence theory, this essay examines the complexity of masculinity norms and their connection with the legal system in western cultures. The analysis  investigates how this connection affects equality and justice within the framework of the right to a fair trial. The results show that courts and juries' values regarding "appropriate" masculinity influence decision-making processes. The conclusion of the essay shows that depending on how men, in relation to masculinity norms, are evaluated by the legal system, as well as factors such as class, social position, ethnicity, age, and sexuality, there will be an impact on how men are judged in relation to acts of violence and crime.

This study examines social mobility in autobiographical narratives in a Swedish context. The purpose of the study is to analyze ten published narratives which centers around experiences of individual class migration. The analytic focus is oriented towards how power dimensions such as gender, sexuality and racialization might have affected the possibility to advance in social hierarchy, but also towards how the narrators are reflecting and speaking about these different power dimensions. The analysis shows the narrators differing subject positions often affect the way they understand and construct notions of class injustace and their view of social mobility. Their stories are in warying ways informed by notions of gender, sexuality and Swedishness. This, together with possibilities to embody the concept of ”skötsamhet” (to be good, disciplined, in line) seem to affect in what ways a narrator can use the working class identity to bring authenticity to their story and, by extension, bring use to the working class position as a positive source of identity in the story of themselves. My conclusion is that a viewing of the working class as an homogenic group is insufficient since it is clearly structured by other power dynamics than just class. This in turn effects how one is able to move or orient themselves in a society structured by more power dynamics than just class. I therefore argue for an intersectional understanding of class and social migration.