Den här uppsatsen har ämnat undersöka patriarkala strukturer i den sociala relationen mellan baron Gerard de Geer och arbetarna på Lesjöfors bruk genom att undersöka Barons maskulinitet som det uttrycks i hans böcker, och minnet av honom såsom det framstår i intervjuer. Intervjuerna producerade information om Barons egenskaper som inte framgick i hans böcker men bekräftade också att han efterliknade stora delar av sin syn på maskulinitet, exempelvis flit, generositet, trofasthet och sinne för humor. Den allmänna bilden av honom som chef är en mycket positiv och välvillig sådan, fastän flera patriarkala rester i hans yrkesroll framkom i intervjuerna, som exempelvis strategier i form av gåvor och personlig närvaro till arbetarna, samt en stor inblandning i samhället utanför bruket grundad i mer eller mindre ekonomiska tankar, varav det typiska exemplet torde vara bandyn — och fastän minnet från Husebyaffären ännu sitter som en törn i Lesjöforsarens rosiga minne.

Expansive campaigns followed each other in the 2010s – #EverydaySexism, No More Page 3 and #Metoo. The latter movement had a major impact in October 2017 in connection with Alyssa Milano's tweet in which she called on women who had fallen victim to sexual harassment or abuse to respond to "MeToo". The movement gained great expansion internationally and a huge debate about sexual abuse and gender-based power structures took off. This study aims to examine, from a gender perspective, how this movement potentially affected gendered norms and ideals for Sweden's largest fashion magazine for men and women. To answer the set of research questions employed in the study, a quantitative content analysis is applied as a method to identify normative visual ideals and beauty standards. A semiotic image analysis is then applied to further study how gender portrayal takes place before Metoo compared to after the spread of the movement, as well as which similarities and differences can be discerned between the sexes. The study's material consists of the covers of Sweden's largest fashion magazines for men and women - Café Magazine and Elle Sverige during the time period 2012-2022. Theoretical starting points for the study are partly gender theories, including masculinity and feminism, partly previous research related to newspapers. The results showed, among other things, that the majority of the covers portray men and women in line with feminine and masculine ideals, both before and after Metoo. Also that women are more likely than men to expose skin and are portrayed in a passive engagement. The result also showed an increase in the representation of curvy body shapes for both men and women after Metoo. / Expansionskraftiga kampanjer avlöste varandra under 2010-talet – #EverydaySexism, No More Page 3 och #Metoo. Den sistnämnda rörelsen fick sitt stora genomslag i oktober 2017 i samband med Alyssa Milanos tweet där hon uppmanade kvinnor som fallit offer för sexuella trakasserier eller övergrepp att svara ’’Metoo’’. Rörelsen fick stor expansion internationellt och en enorm debatt om sexuella övergrepp och könsbaserade maktstrukturer tog fart. Denna studie syftar till att ur ett genusperspektiv, undersöka hur Metoorörelsen potentiellt påverkat könsbundna normer och ideal för Sveriges största modemagasin för män och kvinnor. För att besvara undersökningens frågeställningar tillämpas en kvantitativ innehållsanalys som metod för att identifiera normativa visuella ideal och skönhetsnorm. Därefter appliceras en semiotisk bildanalys för att vidare studera på vilket sätt könsportättering sker innan Metoo jämfört med efter rörelsens utbredning, samt vilka likheter och skillnader som kan urskiljas mellan könen. Studiens material utgörs av omslagen för Sveriges största modemagasin för män och kvinnor – Café Magazine och Elle Sverige under tidsperioden 2012-2022. Teoretiska utgångspunkter för studien är dels genusteorier, innefattande maskulinitet och feminism, dels tidigare forskning relaterat till tidningar. Resultatet visade bland annat att majoriteten av omslagen porträtterar män och kvinnor i linje med feminina och maskulina ideal, såväl före som efter Metoo. Även att kvinnor är mer benägna än män att exponera hud samt framställas i ett passivt engagemang. Resultatet visade också en ökning av kurviga kroppformers representation för både män och kvinnor efter Metoo.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska medier rapporterar om privatlivet hos manliga och kvinnliga fotbollsspelare i landslaget samt hur rådande maskulinitets- och femininitetsnormer påverkar denna rapportering. Denna studie behandlar skillnaderna i mediernas skildring av privatlivet hos manliga och kvinnliga fotbollsspelare. De frågor som ställs är vilka tendenser som finns i mediers rapportering om privatlivet hos landslagsspelare och hur dessa kan förstås utifrån ett genusperspektiv. Materialet som använts är nyhetsartiklar från Aftonbladet, Expressen och Fotbollskanalen. Det teoretiska ramverket består av genusteori, stereotypifiering och hegemonisk maskulinitet och innefattar även övrig tidigare forskning inom området. Metoden som använts är en kombination av kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ textanalys med inslag av kritisk diskursanalys.  De resultat som funnits av denna studie är att Aftonbladet, Expressen och Fotbollskanalen tenderade att skriva mer om damernas privatliv än herrarnas. När privatlivet rapporterades om var familjen och barn i större fokus hos damerna än vad det var för herrarna. De maskulinitetsformer som konstrueras i fotbollsmiljön har kunnat konstateras är influerade av det hegemoniska mönstret. Dock var denna bild av maskulinitet inte ensidig, utan andra former av “mjukare” maskulinitet lyftes också fram. Denna studie kan således inte avgöra om herrarna i medierna konstrueras i enlighet med det hegemoniska mansidealet, men det som framkommer tydligt är att männen i högre grad gestaltas med manliga egenskaper som kan anses vara influerade av idealet om den hegemoniska mannen. I medierna gestaltades damerna i högre grad som omhändertagande och omsorgsfulla mödrar, än vad herrarna gestaltades som omhändertagande och omsorgsfulla fäder. Denna studie kom också till resultatet att fotboll tenderade att gestaltas som något som är för män, snarare än något för kvinnor.

Klimatförändringarna är en av vår tids största frågor. Hur länder, företag och individer ställer sig inför de pågående klimatförändringarna, är en viktig fråga för samhällsvetenskapen att analysera. De klimatpolicys som den svenska regeringen behöver ta ställning till kan ge förödande konsekvenser om dessa inte genomförs. Mycket tyder även på att kvinnor kommer att påverkas hårdare av klimatförändringarna samtidigt som att kvinnor i en svensk kontext är mer positivt inställda till klimatpolicys än män. Studiens syfte är att undersöka vilka egenskaper som skapar en mer eller mindre positiv inställning till klimatpolicys och huruvida dessa egenskaper skiljer sig mellan män och kvinnor. De teorier som studien använt sig av är könssocialisationsteorin, teorin om hegemonisk maskulinitet och Giddens teori om risksamhället. Studiens frågeställningar och hypoteser analyseras med enkätdata från SOM-undersökningen från 2021. Urvalet består av 1180 individer i 16 till 85 års ålder som år 2021 bodde i Sverige. För att pröva studiens hypoteser utfördes sex linjära regressioner. Två av dessa gjordes på hela urvalet och fyra av dessa gjordes separat för män och kvinnor. Resultaten visade ett signifikant samband mellan inställning till klimatpolicys och kön. När oro inkluderades för hela urvalet påvisades ett signifikant samband mellan inställning till klimatpolicys, kön och oro för klimatförändringarna. Resultatet för den uppdelade analysen visade att variablerna hade små men olika effekter på män och kvinnors inställning till klimatpolicys. För män uppvisades signifikanta samband för alla oberoende variabler (förutom för politisk inställning något till vänster). För kvinnor uppvisades signifikanta samband för alla variabler förutom ålder och socioekonomisk status. Regressionsmodellen med alla variabler inkluderade hade en sämre förklaringskraft för kvinnors inställning till klimatpolicys än för män. Att förklara vad som kan forma kvinnors inställning till klimatpolicys är en därför en viktig fråga för framtida forskning att ta vid.

This essay will focus on how violence and masculinity create the identity of a football hooligan. What role does violence and masculinity have when a football hooligan creates their individual identity as well as their collective identity as they use violence and hypermasculinity to earn prestige and honour for their football club. The essay will use the book "En av Grabbarna" written by Johan Höglund who is a former hooligan. The book follows how Johan Höglund is first introduced to football violence, and it takes him on a path to be one of the leading men in his group of hooligans. The essay will analyze how a secular outlook on life can be seen in the life of hooligans who use violence to define themselves and promotes a type of masculinity that thrives by the physical domination of other men.

Kampsport är en aktivitet som har blivit oerhört populär det senaste decenniet, inte minst i Sverige.Genus, maskulinitet och dess uppbyggnad är en företeelse som påverkar oss konstant beroende påsociala och kulturella förhållanden. Uppsatsen grundar sig i att kampsporten och dess logotypertraditionellt är manligt kodade vilket ger en fingervisning i maskulina föreställningar ifråga om styrkaoch virilitet. Syftet med uppsatsen är undersöka huruvida logotyperna hjälper till att bygga upp denrådande konstruktionen i kontext till genus. Detta har gjorts med hjälp av en kvalitativ semiotiskbildanalys som grundas i genusteori och mer specifikt maskulinitet, uppsatsen tar även upp teoriergällande representation och semiotik. Utöver det stärker forskning gällande kampsportensrepresentation och vidareutveckling av ämnet akademiskt uppsatsens teori och sätts i kontext tillbildanalysen. De åtta valda bilderna från olika kampsportsgym visar genom sina denotationer ochkonnotationer hur de kan tänkas symbolisera ouppnåeliga mansideal gällande virilitet och styrka menockså att kontexten utifrån hur bildernas tolkas ger olika innebörder. Resultatet av studien belyser ochproblematiserar kring hur manligt kodade logotyper och företeelser som kampsport kan tänkas ge förimplikationer men också föreställningar gällande normativa könsroller som håller män och kvinnorbundna till ett vidmakthållande system. / Martial arts is an activity that has become extremely popular over the past decade, not least in Sweden. Gender, masculinity and its structure are a phenomenon that affects us constantly depending on social and cultural conditions. This essay is based on the fact that martial arts and its logos are traditionally male coded which gives an indication in masculine notions of strength and virility. The purpose of the thesis is to investigate whether the logos help to build the prevailing construction in relations to gender. This has been done using a qualitative semiotic image analysis based on gender theory and more specifically masculinity. The thesis also addresses theories regarding representation and semiotics. In addition, research on martial arts representation and further development regarding the subject academically strengthens the theory of the thesis and is put into context to the image analysis. The eight selected images from different martial arts gyms show through their denotations and connotations how they might symbolize unattainable male ideals regarding virility and strength, but also that the context based on how the images are interpreted gives different meanings. The results of the study shed light on and problematize how male-coded logos and phenomena such as martial arts and what kind of implications it can bring but also on the notion regarding normative gender roles that keep men and women bound to a perpetuated system.

Följande studie syftar till att undersöka och jämföra frikyrkliga hockeyspelares erfarenheterav maskulinitetsideal och det maskulina identitetsskapandet inom ishockey och i frikyrkligasammanhang, och hur dessa ideal förhandlas. Detta blir intressant då maskulinitetsidealenmellan ishockey och frikyrkan skiljer sig, och maskulinitetsidealen inom ishockeyn blivit ettaktuellt ämne inom samhällsdebatten. För att undersöka detta har 5 kvalitativa intervjuerutförts med informanter som växt upp inom en frikyrklig miljö och spelat ishockey underuppväxten. Materialet har sedan analyserat utifrån de teoretiska utgångspunkterna: Connellsgenusteori, och Jönssons teori om maskulinitet och idrott. Studien har visat att det finnsskillnader mellan maskulinitetsidealen inom ishockey och frikyrka, och att det även uppståren tydlig krock när dessa ideal möts. De som anpassade sig till den rådande maskulinitetenklarade sig betydligt mycket bättre än de som behöll sin egen maskulinitet.Nyckelord: Maskulinitet,

Ishockey är en idrott som är överrepresenterad av män både hos utövare och ledare. Idrotten, likt andra delar av samhället, genomsyras idag av könssteroetypa föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, vanemässiga idéer om vad som är kvinnligt och manlig. Den rådande kulturen ses som exkluderande för de som inte lever upp till idealet om hur en man ska vara i ishockeyns rum. Tidigare forskning visar på att den hegemoniska maskuliniteten skapar maktförhållanden inom ishockeyn som bidrar till en underordnad av kvinnor där män tar anspråk på makten. Att förstå en orts betydelse och hur platsen, det vill säga ishallarna (ishockeyns rum) i denna studie, är av stor vikt för att förklara hur människors handlingar länkande till hierarkiska nätverk förstås utifrån ett kulturgeografiskt perspektiv. Under observationerna framgick det att orterna som brukssamhällen spelade en betydande roll under ishockeymatcherna som manifesterades i både musik och film. Syftet med studien är att undersöka hur maskulinitet som norm inom svensk ishockey manifesteras på läktare under sex stycken ishockeymatcher och hur Svenska Ishockeyförbundet arbetar med att bryta denna norm. Sex stycken matchobservationer genomfördes i Västmanland län med fokus på läktarsituationen och undersökningen av Svenska Ishockeyförbundets strategidokument ligger till grund för resultatet. Resultatet visar att det finns delar i strategidokumentet och observationerna som är progressiva för ishockeyn, när passion och delad glöd för ishockeyn uttrycks på det sätt som det gjordes i ishallarna. Samtidigt är det också problematiskt hur den hegemoniska maskuliniteten återskapas när åskådare uttrycker sig i negativ bemärkelse när de befinner sig i ishockeyns rum vilket kan skapa raka motsatsen till vad SvIF vill, att svensk ishockey ska vara en idrott med gemenskap och glädje.

Den senaste av de internationella konventioner som rör kvinnors rättigheter är Istanbulkonventionen som trädde i kraft den 1 augusti 2014. Den och övriga konventioner som rör kvinnors rättigheter har ratificerats av Sverige som därmed gjort sig skyldiga att efterleva dess krav och rekommendationer. Genom en diskursanalys har Sveriges lagar granskats med stöd av ett täckande intervjumaterial för att ta reda på om Sverige faktiskt efterlever de internationella åtagande som staten tagit på sig i frågan om att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Materialet har bearbetats utifrån en feministisk teoribildning där det diskuterats utifrån könens sociala konstruktion, genusordningen och maskulinitetsperspektivet. / The latest of the international conventions on women's rights are Istanbul Convention, which entered into force on 1 August 2014. This and other conventions on women's rights has been ratified by Sweden thus guilty to comply with its requirements and recommendations. Through a discourse analysis has Sweden's laws examined under a comprehensive interview materials to find out about Sweden actually comply with the international commitments, which the State accepted for the issue of combating violence against women. The material has been processed from a feminist theory where it is discussed on the basis of gender social construction, gender order and masculinity perspective.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur manlighet konstrueras och representeras i modemagasinet King utifrån ett genusperspektiv. Dels ges en översikt över empirin och dels genomförs en djupare analys med semiotik som metod, av sex stycken reportagebilder. Mer specifikt undersöks hur kroppsspråk, klädkoder, frisyrer, attribut och kameravinklar bidrar till att konstruera manligt och kvinnligt samt vilka manlighetsideal som förekommer med teorin om bland annat hegemonisk maskulinitet som verktyg. I min gestaltning använder jag montageteknik som metod för att synliggöra, problematisera och bidra till ökad förståelse för detta. Resultatet visar att King har ett nytt sätt att porträttera manlighet på. Dels representeras männen som feminiserade och dels som maskuliniserade beroende på vilken kontext de skildras i. Gränsöverskridande har dock upprättat nya gränser för vad som kan förstås som heterosexuell normativitet som tillåter ett manlighetsideal med kombinerade tecken för konventionellt feminint och maskulint utan att vara marginaliserad ellerunderordnad. I gestaltningen har jag stereotypt dragit konventioner om manligt och kvinnligt till sin extrema spets där kontrasterna, som kan uppstå mellan olikamaskuliniteter men också i samma typ av maskulinitet, synliggörs.