The aim of this study is to examine how norms about gender are constructed in the meeting with the library user as experienced by the librarian, with a focus on recommendation of books as a social practice. Questions that the study asks are if the librarians experience that norm critical notions are expressed in the meeting with the user, if the book recommendation as a social practice can strengthen and/or challenge norms and if the library as a room, what it contains and how it is structured, can affect the book recommendation as a social practice where norms are constructed or questioned. The study conducts interviews with six librarians who work with children’s literature, and parts of the interviews were done while walking through the children’s section at the participants libraries to respond to the question about how the room affects the book recommendation as a social practice. The theoretical framework that has been used consists of Connell’s theory about masculinity and Hirdman’s theory about the gender system and its gender contract. The results of the study shows that norms about gender are constructed in the book recommendation meeting with the library user, as experienced by the librarian, and it exists a gender contract at the library that contributes to reproduce a distinction between boys and girls. In the analysis a masculine reading hierarchy-model with three stages are presented, to understand how masculinity norms and the gender system affect boys reading habits, but also how the library room can affect it.

Syftet med denna studie är att undersöka hur konstruktionen av ett nationellt identitetsideal sker inom den diskursiva praktik som artiklar och användarkommentarer tillsammans skapar på de invandrings- och mediekritiska nyhetsplattformarna Avpixlat och Nyheter Idag. Vårt huvudsakliga fokus har varit genus och kultursyn, eftersom dessa aspekter utgör en grundläggande del av identitetskonstruktionen. Kathryn Woodward (1997) menar att all identitetskonstruktion sker genom simultana processer av inkludering och exkludering. Genom att exkludera ‘de Andra’ från ett föreställt ‘vi’ erbjuds möjligheten att avgränsa vad ‘vi’ inte är och på så sätt undvika att uttryckligen fastslå vad ‘vi’ är. På detta sätt kan inre motsättningar eller självmotsägelser döljas och ignoreras. Detta blir särskilt aktuellt då den rådande flyktingkrisen medför att människor tvingas lämna sina hemländer för att på obestämd tid befinna sig inom andra nationella gemenskaper. Vilket i sin tur aktualiserar frågan kring medborgarskap samt vem som betraktas som svensk och inte. Vi kommer därför att använda oss av teorier kring hur nationalism och nationell identitet skapas, vilken roll genus fyller i denna process samt hur vi kan förstå den kultursyn som uttrycks av artiklar och i användarkommentarerna. I analysen har vi använt oss av en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs modell. Han menar att språket är simultant konstruerat och konstruerande, men även att språket innehåller möjligheter att skapa omedvetna maktstrukturer i den språkliga praktiken, vilka kan dölja ideologiska förtecken samt rådande maktförhållanden. Metoden avser därför att avtäcka dessa strukturer. Detta sker genom analys av texter på tre nivåer: text, diskursiv praktik samt social praktik.Utifrån vår analys menar vi därför att användarkommentarerna använder sig av en kultursyn från globaliseringsparadigmet clash of civilizations i kombination med ett orientalistiskt synsätt, för att konstruera ett imaginärt nationellt identitetsideal. Genom att producera de binära oppositionerna 'vi svenskar' och 'de Andra' möjliggörs en identifikation i negation till 'de Andras' tillskrivna och oönskade egenskaper. Genus fyller vidare en tveeggad roll i denna konstruktion. Å ena sidan gestaltas kvinnor enbart som objekt för kvinnosyn: 'vår' jämställdhet och 'våra' goda jämställda män i konstrast mot 'Andras' förlegade och förtryckande kvinnosyn. 'Deras' kvinnosyn riskerar även att gå ut över 'våra' kvinnor och placera dem under samma förtryck som 'Andra' kvinnor upplever. Å andra sidan möjliggörs genuskonstruktionen av mannen som nationens beskyddare, där kvinnor 'är' nationen medan män 'gör' nationen. Mannen framställs här som det aktiva subjektet, vars ansvar är att beskydda nationen från såväl inre som yttre hot. Vidare menar vi att det finns ett tydligt maskulinitetsideal, där jämställdhet utgör den främsta markören för 'svenska män’ samtidigt som artiklar och användarkommentarer etablerar en negation av ‘de ojämställda Andra’, där män från ‘Andra’ kulturer anses representera en patriarkal och förtryckande struktur.

The aim of this study is to examine how the male characters are portrayed in the television series »Livet i bokstavslandet« based on Connels (1995) theory hegemonic »masculinity« and Butlers theory »gender performativity« and examine if the male characters challenge or maintain gender. The study proceed from the following questions: Does the male characters in »Livet i bokstavslandet« challenge or reproduce traditional gender roles? Are the male characters »participant«, »subordinated« or »marginalized« based on Connells hegemonic masculinity theory? A narrative content analysis has been conducted. The theoretical framework of the examination is based on men and masculinities studies, from a post-modern influenced perspective. Butler's concepts of performativity are of importance in this study. The results of shows, in conclusion, that »Livet i bokstavslandet« does neither challenge nor negotiate new gender roles. From a performativity point of view, the conclusion is that the series maintains prevailing gender roles.

This thesis is a comparative analysis between two books from the Sookie Stackhouse series by Charlaine Harris. We chose to work with book 1 - Dead Until Dark and book 10 - Dead in the Family. Our analysis is based on a gender perspective, using the litterature we present in previous research and theory. The aim for the thesis was to examine how gender and sexuality is portrayed in the books. In addition, we have looked at how the books represent gender norms in society through their characters and if named characters change throughout the series. We have applied comparative analysis and Nikolajeva's scheme on stereotypical males and females in litterature. We chose to analyse the four main characters - Sookie, Bill, Eric and Sam. In our analysis we discuss how the balance of power between the characters is portrayed as well as their gender and sexuality in relation to each other. Our analysis indicate that the characters are mainly portrayed with stereotypical gender norms and the comparison between the two books shows us no or very little development of named norms. Moreover, we observed that Sookies female gender is portrayed in relation to the three male characters, Bill, Eric and Sam. In addition, the male characters gender is also described in relation to the female character. Our analysis through Nikolajeva´s scheme depicts the characters in all categories of stereotypical gender roles. Sookie could often be categorized as a normative female whilst Bill and Eric in majority were categorized as normative males. Sams character was the only one to portray both female and male characteristics. This was depicted in both books. Further more, the male genders were portrayed similar in both books although the characters were mentioned more regularly in book 1 compared to book 10. Conclusively, we discussed how the books can be used in class to teach about gender, sexuality and norms. Lastly, we stressed what the positive and negative outcomes for teachers may be and what we think is important in class not to emulate stereotypical gender roles.

<p>Denna rapport handlar om män i minoritet i ett kvinnoyrke, närmare bestämt socionomyrket. Rapporten bygger på enkäter ställda till män examinerade från socionomutbildningen i Lund under två perioder, början av 1980-talet och 1990-talet, samt intervjuer med män från sistnämnda grupp. Det framkommer att männens karriärer skiljer sig åt mellan de olika utbildningsgenerationerna. Medan de män som har examen längst bakom sig ofta gjort en vertikal karriär och blivit chefer väljer männen som examinerats under 1990-talet i stället en horisontell karriär. De hittar sin nisch i socionomyrket inom områden med hög intern status där de kan arbeta fritt och självständigt.</p> / <p>This dissertation is about men as a minority in a female profession, that of uni-versity-trained social worker. The aim is to illuminate the relationship between work and gender on the basis of career, minority, and masculinity in the profes-sion of social work. By means of questionnaires sent to all the men who trained as social workers in Lund 1980–1985 (the 1980s generation) and 1993–2003 (the 1990s generation) I have charted their careers. Eighteen of the 1990s generation who completed the questionnaire were interviewed to eliciting their own point of view. The results of the questionnaire study show that the men who took degrees in social work in both the educational generations to a large extent started their career in the social services but did not often continue their career there or en-tered this field after the first few years of their career. From the interviews it was found that the parts of the social services to which the men are most negative are those which involve the exercise of authority and the control of people. Those who qualified in the 1980s pursued a career which largely corresponds to the pre-vailing image of the male social worker’s career - many of these men had em-barked on a vertical management career or had left the profession. The 1990s generation displayed a different career development. Whereas the traditional male social worker career goes in a vertical direction and is a matter of formal power and superiority, the modern career goes in a horizontal direction and is a matter of creating an autonomous niche. The niche is not just an expression of a new ca-reer pattern; through the niche it is also possible to preserve a traditional mascu-linity. At the same time, the interviewed men present an alternative masculinity through their choice of profession and their way of reasoning about it. The male social workers can thereby be seen as representatives of a masculinity in a time of change.</p>

<p>Syftet med studien är att undersöka konstruktioner av maskulinitet i förståelsen av och inställningen till jämställdhetsfrågor. Den process där jämställdhetsbegreppet görs förståeligt och relevant för anställda på en teknisk högskola fokuseras sätts i relation till konstruktioner av maskulinitet. Argument för jämställdhetsarbete problematiseras. Studien bygger på sex intervjuer med fyra manliga och två kvinnliga anställda på en teknisk högskola. Maskulinitetskonstruktioner i intervjupersonernas utsagor undersöks och slutligen diskuteras på vilket sätt förståelsen av jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att skapa en mer jämställd arbetsplats.</p><p>I studien förekommer en föreställning av manliga grupper som likriktade, mindre framgångsrika och tråkiga att arbeta i. Den här föreställningen hänger samman med en syn på män och kvinnor som olika. Den utgår ifrån en heterosexuell norm där attraktion mellan kvinnor och män upplevs tillföra något i arbetsmiljön. Det finns tecken på en sexualisering av kvinnors kroppar i arbetsmiljön när mäns relation till sexuella trakasserier berörs. En avsexualisering av relationer mellan män underlättar för nära yrkesrelationer mellan män samtidigt som en sexualisering av yrkesrelationer mellan män och kvinnor försvårar för till exempel kvinnliga doktorander som befinner sig i ett beroendeförhållande till manliga handledare. Uppfattningen om att jämställdhet är bra för kvalitén på arbetet förs fram av flera manliga intervjupersoner men argumentet visar sig oftast bygga på en uppfattning om könens olikhet. Frånvaron av helhetsperspektiv på jämställdhetsfrågan fragmentiserar jämställdhetsanalysen och skapar inkonsekventa förhållningssätt.</p> / <p>The purpose of this paper is to look at how masculinity is constructed in the understanding of and attitudes towards gender equality. The way gender equality is interpreted and made conceivable and relevant to the employees at a university of technology is focused on along with how it is related to constructions of masculinity. Arguments for working with gender equality are explored. This thesis is based on six interviews with four men and two women who are employees at a university of technology. The aim of these interviews has been to examine constructions of masculinity in the narratives of the informants. The consequences of their view on gender equality for the possibility of creating an equal workplace are discussed.</p><p>One construction of masculinity observable in the study is the idea of male groups being less successful and boring to work with in comparison with mixed groups. The conception of boring men relies on the idea of men and women as different. It is based on a normative heterosexuality where heterosexual attraction is desirable on a workplace. Women’s bodies are to some extent sexualised when men’s relations to sexual harassment are discussed. Relationships between men are understood as nonsexual which makes close working relationships easier among men. Working relationships between men and women are understood as complicated due to heterosexual attraction which may cause difficulties for female doctoral students in their dependent position towards male supervisors. Several of the interviewed men regard increased quality to be an argument for and a result of gender equality, though this idea appears to assume that the sexes are different. A lack of an overall picture results in an inconsistent understanding of gender equality.</p>

<p>Kultfilmsfankulturen uppstod i början av 1980-talet. Den baseras på en misstänksamhet mot den föreställda mainstreampubliken. Kultfilmerna betraktas av fansen med allt från förakt till dyrkan. Utifrån Sarah Thorntons mer kritiska perspektiv på subkulturer har forskare som Mark Jancovich, Joanne Hollows och Jacinda Reed visat hur kultfilmsfankulturen är en klass-och könsbunden (maskulin) konstruktion och att både ”kult” och ”mainstream” är begrepp som konstrueras inom själva subkulturen.</p><p>På internet finns en uppsjö av sajter som inriktar sig på att recensera kultfilmer. Båda ovan nämnda typer av fankritik och olika schatteringar däremellan finns representerade. Ofta flyter de in i varandra. På grund av mediets öppna karaktär är sajterna ofta mer censurerade än tryckta kultfilmsfansin. Sidorna riktar sig först och främst till fans och är mer eller mindre exkluderande mot utomstående. Det heterosexuellt ”grabbiga” tilltalet och det sadistiska våld mot kvinnor som förekommer i många av de recenserade filmerna kan ha en utestängande effekt mot kvinnor och icke-heterosexuella. Överlag tycks det dock ha skett en uppluckring av den av fansen föreställda gränsen mellan deras egen subkultur och mainstreamkulturen. Mycket beror det på den ökade mediala och akademiska uppmärksamheten kring kultfilm. Filmerna är också lättare att få tag på.</p><p>Bilden av det typiska kultfilmsfanet är en utbildad, vit (heterosexuell) man från medelklassen och så tycks även vara fallet på sajterna. Det finns dock några aktiva kvinnor som tycks ha hittat sin plats i fangemenskapen utan att ”kulturellt sett vara en grabbarna”. De manliga sajtinnehavarna har å ena sidan en maskulin roll inom subkulturen som webbmaster, men måste samtidigt tillgripa olika strategier för att värja sig från den feminiserade bilden av fanet/nörden utanför subkulturen. Stämningen sajtinnehavare och recensenter emellan är i allmänhet mycket god och många fans tycks uppleva en stor gemenskap på nätet, samtidigt som det finns en stark individualistisk hållning och ett ägandetänkande kring de egna sajterna.</p>

<p>Uppsatsen handlar om hur män som arbetar i äldreomsorgens särskilda boendeformer som baspersonal upplever sitt arbete, med fokus på minoritetspositionen. I uppsatsen redovisas en kvalitativ intervju med fyra män i åldrarna 25-42 år. Intervjuerna har utgått från teman som beskriver situationer där genus skapas. Intervjuerna har sedan analyserats ur ett organisationsteoretiskt samt ur ett maskulinitetsperspektiv. Analysen visar på att männen i allmänhet trivdes bra, och att omsorgsyrket upplevdes som meningsfullt. Samtidigt uppmärksammas en komplex situation, då männen åt ena sidan inte ser någon skillnad på sig själva gentemot sina kvinnliga kollegor arbetsplatsen, men samtidigt visar resultaten finns en tydlig skiljelinje mellan männen och kvinnorna.</p><p>Det framgår av resultaten att såväl kvinnorna som männen själva är delaktiga i och intresserade av att skapa denna gräns. Männen ser sig själva som skapare av kontroll och ordning, men generaliseras lätt till ”lyftkranar”, eller ”tekniska experter”. Studien visar även på att männen kan uppleva utanförskap, men att detta i viss mån är självvalt. Samtidigt tycks männen uppskatta särartspositionen, då de inte önskar fler manliga kollegor. Resultaten visar att relationen och förhållningssättet gentemot manliga kollegor kan vara väl så komplicerat som med kvinnliga kollegor.</p>

This Master's thesis explores representations of sexual agency in contemporary, Swedish novels for young adults. Using a representational theory approach the thesis analyzes 24 novels published in 2000 – 2013. Addressing the following research questions: how is sexual agency constructed and regulated relative to gender performativity in Swedish novels for young adults? How are situations of sexual abuse and sexual “grey zones” (situations that border on abuse) represented and being made intelligible in the texts? What are the consequences of representations of sexual agency? In the readings of the novels discourse analysis and theories on cultural representation and power have served as the critical points of entry, as well as the methodological basis for the study. Furthermore, social constructionist gender theory, feminist phenomenology, masculinity studies and feminist theory on sexuality and power are central to the textual analyses offered. The results show that teenage girls in youth novels typically fall in to two categories. The girl protagonists either tend to be represented as having little or no knowledge about their own body, sexuality, or sexual discourse generally, which prevents them from inhabiting sexual agency. Or the teenage girl protagonists tend to, on the contrary, have plenty of sexual knowledge as well as sexual experience, actively claim sexual agency and initiate sexual practices. However, these girls sexual behavior is sanctioned by means of social stigmatization and harassment. Moreover the material shows that compared to the girls teenage boys often are represented as having a desire based and relatively uncomplicated relation to their sexuality and body as well as more sexual knowledge. Nevertheless, as with the girls, the boys sexual agency is also severely circumscribed by norms of masculinity that require boys to prove themselves as heterosexuals and demonstrate a persistent desire to have sex at all times. The fact that representations of sexual abuse and sexual “grey zones” are very frequent in novels for young adults is a striking finding; ways that these representations are often left unproblematized in the novels is discussed as a result of destructive and stereotypical gender constructions.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger tänker kring och upplever pojkar som överträder traditionella könsnormer samt vad de har för erfarenheter av de hinder och möjligheter som möter könsöverskridande pojkar. Vår metod har varit en kvalitativ intervjustudie med pedagoger som arbetar/t i förskola. Vi har intervjuat sex pedagoger. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk poststrukturalism med hjälp av queerteori. Vårt resultat visar på att pedagoger anser sig skapa möjlighetsvillkor för överskridande pojkar utifrån deras synsätt i verksamheten och de beskriver att det ofta handlar om kvinnligt kodade attiraljer som bärs av pojkar. Det finns också svårigheter och hinder för pojkar som överträder traditionella könsnormer i form av mobbning, homofobi och osynliggörande. För att öka medvetenheten menar pedagogerna att förskolan måste arbeta normkritiskt. Det finns erfarenhet bland pedagogerna att pappor oroar sig för sönernas trygghet och framtida sexualitet. Vår slutsats är att vår studie har hjälpt till att synliggöra pedagogers upplevelser av pojkar som överträder traditionella manliga könsnormer och vi uppfattar en vilja hos pedagoger att skapa möjligheter till överskridande positionering för dessa pojkar. Medvetenhet, kunskap och kompetens är en bidragande faktor för att skapa möjligheter för könsöverskridande pojkar.