<p>Abstract</p><p>Title: Correlation between the levels of education and conformity to traditional masculine norms</p><p>Authors: Larsson, M., & Ljungqvist, D. (2008)</p><p>Objective: This study is an attempt to explain correlations between the levels of education and conformity to traditional masculine norms. It is mainly based on the social construction of gender. Background: A high level of education is associated with a healthy living, and a high conformity to traditional masculine norms associated with harmful health behaviours. The background also presents different views of masculinity, the construction of gender and the construction of norms. It also reflects about the recruitment to higher education. Methods: A questionnaire with three diffrent variables: level of education, number of years working after last graduation and a total score of the 22-item Conformity to Masculine Norms Inventory, CMNI, which measures eleven different norms. 51 questionnaires from one particular arena were filled in for this study. The participants were all male and could be divided into three groups, by level of education. Results: The findings indicate that the average CMNI-score tends to decline with a higher level of education. It also indicates that, even if there is a difference in the average CMNI-score between the groups, it tends to correlate over time. Discussion: The present study proposes in the discussion that the social background is linked with the level of education, and goes on with theories of the creation of norms early in life. Furthermore, it focuses on the social environment of the workplace and its influence on the men working there.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur filmerna Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean – Död mans kista förhåller sig till de rådande patriarkala normerna. Uppsatsen bygger på teorier kring patriarkatets upprätthållande i form av Yvonne Hirdmans genussystem, R. W. Connells maskulinitetsteori samt vår egen teori om hegemonisk femininitet baserad på Fanny Ambjörnssons femininitetsdiskussioner.</p><p>Vårt material består av filmerna Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean – Död mans kista, vi har även gjort en djupare analys av fem scener. För att uppnå vårt syfte har vi utgått från en semiotisk metod och använt oss dels av Keith Selby och Ron Cowderys analysmodell för narrativ inom television samt med utgångspunkt hos de samma utarbetat en egen analysmodell för djupanalysen av de fem scenerna.</p><p>Vi har i vår analys kommit fram till filmerna både bekräftar och bryter mot de patriarkala normerna främst genom karaktärerna Jack Sparrow och Elizabeth Swann som visar tydligast ambivalens. Vi anser därför att filmerna har ett viss ambivalent förhållande till den patriarkala ordningen och därmed till viss del kan anses kritisera den.</p>

<p>This examination project examines how masculinity and class affect upper secondary school guys relations towards school and education. The purpose of my project is to expand the understanding of why there is a relation between class, sex and results in studies. The examination is made according to the focusgroup method where two groupinterviews where made. One of the group consist of four guys from a practical upper secondary education and the other consist of four guys from a theoretical upper secondary education. As it shows in the resultchapter the groups also have a different class background.</p><p> </p><p>The result is best understood as a cycle where class strengthen masculinities in different ways, different masculinities have different conditions in the schoolcontext, masculinities and school are factors that strengthen the class differences. In the result I show that both groups have similar view on what to consider masculine, but the guys from the theoretical group point out masculinitie as something negative in opposite to the guys from the practical group. The idea that schoolwork is something unmasculine is clear in the answers from the theoretical group but the same idea can not be found in the answers from the practical group. The attitude towards school and education separates the groups most clearly in the attitude towards university studies. The answers indicate that teachers are one factor to why the attitude towards schoolwork differed so widely between the groups.</p><p> </p><p>In the ending a discussion is held about how school helps to maintain the patriarchy and class differences and how to counteract it.</p>

Denna rapport handlar om män i minoritet i ett kvinnoyrke, närmare bestämt socionomyrket. Rapporten bygger på enkäter ställda till män examinerade från socionomutbildningen i Lund under två perioder, början av 1980-talet och 1990-talet, samt intervjuer med män från sistnämnda grupp. Det framkommer att männens karriärer skiljer sig åt mellan de olika utbildningsgenerationerna. Medan de män som har examen längst bakom sig ofta gjort en vertikal karriär och blivit chefer väljer männen som examinerats under 1990-talet i stället en horisontell karriär. De hittar sin nisch i socionomyrket inom områden med hög intern status där de kan arbeta fritt och självständigt. / This dissertation is about men as a minority in a female profession, that of uni-versity-trained social worker. The aim is to illuminate the relationship between work and gender on the basis of career, minority, and masculinity in the profes-sion of social work. By means of questionnaires sent to all the men who trained as social workers in Lund 1980–1985 (the 1980s generation) and 1993–2003 (the 1990s generation) I have charted their careers. Eighteen of the 1990s generation who completed the questionnaire were interviewed to eliciting their own point of view. The results of the questionnaire study show that the men who took degrees in social work in both the educational generations to a large extent started their career in the social services but did not often continue their career there or en-tered this field after the first few years of their career. From the interviews it was found that the parts of the social services to which the men are most negative are those which involve the exercise of authority and the control of people. Those who qualified in the 1980s pursued a career which largely corresponds to the pre-vailing image of the male social worker’s career - many of these men had em-barked on a vertical management career or had left the profession. The 1990s generation displayed a different career development. Whereas the traditional male social worker career goes in a vertical direction and is a matter of formal power and superiority, the modern career goes in a horizontal direction and is a matter of creating an autonomous niche. The niche is not just an expression of a new ca-reer pattern; through the niche it is also possible to preserve a traditional mascu-linity. At the same time, the interviewed men present an alternative masculinity through their choice of profession and their way of reasoning about it. The male social workers can thereby be seen as representatives of a masculinity in a time of change.

Denna uppsats handlar om ledares tal om könsintegrerad fotboll, med andra ord hur talar och beskriver ledare könsintegrerad fotboll, hur ser de på en möjlig integrering mellan könen i framtiden. Detta kommer författarna att syna genom att analysera hur de pratar om detta för att sedan diskutera hur deras åsikter kan påverkas utifrån vilka typer av diskurser som de lever i och som finns i samhället.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur filmerna Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean – Död mans kista förhåller sig till de rådande patriarkala normerna. Uppsatsen bygger på teorier kring patriarkatets upprätthållande i form av Yvonne Hirdmans genussystem, R. W. Connells maskulinitetsteori samt vår egen teori om hegemonisk femininitet baserad på Fanny Ambjörnssons femininitetsdiskussioner. Vårt material består av filmerna Pirates of the Caribbean – Svarta pärlans förbannelse och Pirates of the Caribbean – Död mans kista, vi har även gjort en djupare analys av fem scener. För att uppnå vårt syfte har vi utgått från en semiotisk metod och använt oss dels av Keith Selby och Ron Cowderys analysmodell för narrativ inom television samt med utgångspunkt hos de samma utarbetat en egen analysmodell för djupanalysen av de fem scenerna. Vi har i vår analys kommit fram till filmerna både bekräftar och bryter mot de patriarkala normerna främst genom karaktärerna Jack Sparrow och Elizabeth Swann som visar tydligast ambivalens. Vi anser därför att filmerna har ett viss ambivalent förhållande till den patriarkala ordningen och därmed till viss del kan anses kritisera den.

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån intervjuer med män som arbetar på förskolor och daghem undersöka hur dessa ser på sig själva, sitt yrkesval och hur de upplever att det är att arbeta som man på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien är av kvalitativ art och bygger på intervjuer med sex män som arbetar inom barnomsorgen. Mot bakgrund av tidigare forskning har vi formulerat ett antal frågeställningar: vilken roll (avsaknad av) spelar homosocialitet för dessa män? På vilket sätt upplever män att de bemöts av motstånd och utmaningar genom sin förflyttning mot traditionellt kvinnokodade arbetsplatser? Vilken typ av motstånd/utmaning upplever de? Upplever dessa män att det finns könskodade förväntningar på dem som män? Upplever de att de representerar en underordnad maskulinitet? Vi har i vår empiri funnit svar på detta då våra respondenter beskrivit en saknad av andra män och samspelet med dessa och därmed homosocialitet. Vidare har männen berättat om vad de kallar för ”tvärtomfördomar” som de har upplevt från sina kollegor samt beskrivit fördomar och förutfattade meningar från omgivningen. Respondenterna redogör även för dilemmat de upplever inför påtvingande traditionsbundna könsroller och hur de ska ta ställning till dessa. Männens utsagor har också visat på hur arbete och identitet är sammankopplat och hur den självupplevda manligheten styrs av prestationer, inte minst inom arbetslivet. Detta leder i sin tur till att män inom ett kvinnligt stämplat yrke hamnar i den underordnade positionen och på grund av detta bryter mot den stereotypa mansbilden och representerar därav en annan sorts manlighet.

Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer. Elever som avviker från normen svensk, man och minst medelklassbakgrund besitter därför minst makt i skolkontexten, och har därmed en större risk att utsättas för mobbning än elever som når upp till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet i skolkontexten.Frågeställningarna i denna uppsats är om elever med få eller inga statusmarkörer har ett lägre självförtroende eller en sämre kamratanknytning, som ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning samt om Dan Olweus uppdelning av ”direkt” (fysisk) och ”indirekt” (psykosocial) mobbning är könsspecifika, men också har störst risk att drabba elever med få eller inga statusmarkörer. Få studier har forskat om dessa ”genusspecifika” former av mobbning även skiljer sig utifrån elevers kategoriska tillhörigheter. Forskare inom mobbningsfältet är vidare överens om att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning bör fungerar som ett vaccin mot mobbning. Dock har de använt sig av tvärsnittsdata som inte kan skönja tidsordningen för dessa samband.För att besvara dessa frågor har statistisk sekundärdata analyserats från ett urval av högstadieelever i Sverige, vilket har insamlats av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Datan har en longitudinell karaktär, vilket innebär att det går att besvara den första frågeställningen om tidsordningen i sambandet mellan självförtroende/ kamratanknytning och utsatthet för mobbning. I statistikprogrammet SPSS 16.0 används en binär logistisk regression för att analysera sambanden.Resultaten av dessa analyser har visat att elever med få eller inga statusmarkörer och med ett lågt självförtroende eller en svag kamratanknytning inte ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning. Dessutom visar resultaten att kön, klass och etnisk bakgrund inte påverkar risken för att utsättas för direkt eller indirekt mobbning. Omvänt säger resultaten att utsattheten för direkt och indirekt mobbning är könsneutrala, samt att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning inte fungerar som ett vaccin mot mobbning.

Kultfilmsfankulturen uppstod i början av 1980-talet. Den baseras på en misstänksamhet mot den föreställda mainstreampubliken. Kultfilmerna betraktas av fansen med allt från förakt till dyrkan. Utifrån Sarah Thorntons mer kritiska perspektiv på subkulturer har forskare som Mark Jancovich, Joanne Hollows och Jacinda Reed visat hur kultfilmsfankulturen är en klass-och könsbunden (maskulin) konstruktion och att både ”kult” och ”mainstream” är begrepp som konstrueras inom själva subkulturen. På internet finns en uppsjö av sajter som inriktar sig på att recensera kultfilmer. Båda ovan nämnda typer av fankritik och olika schatteringar däremellan finns representerade. Ofta flyter de in i varandra. På grund av mediets öppna karaktär är sajterna ofta mer censurerade än tryckta kultfilmsfansin. Sidorna riktar sig först och främst till fans och är mer eller mindre exkluderande mot utomstående. Det heterosexuellt ”grabbiga” tilltalet och det sadistiska våld mot kvinnor som förekommer i många av de recenserade filmerna kan ha en utestängande effekt mot kvinnor och icke-heterosexuella. Överlag tycks det dock ha skett en uppluckring av den av fansen föreställda gränsen mellan deras egen subkultur och mainstreamkulturen. Mycket beror det på den ökade mediala och akademiska uppmärksamheten kring kultfilm. Filmerna är också lättare att få tag på. Bilden av det typiska kultfilmsfanet är en utbildad, vit (heterosexuell) man från medelklassen och så tycks även vara fallet på sajterna. Det finns dock några aktiva kvinnor som tycks ha hittat sin plats i fangemenskapen utan att ”kulturellt sett vara en grabbarna”. De manliga sajtinnehavarna har å ena sidan en maskulin roll inom subkulturen som webbmaster, men måste samtidigt tillgripa olika strategier för att värja sig från den feminiserade bilden av fanet/nörden utanför subkulturen. Stämningen sajtinnehavare och recensenter emellan är i allmänhet mycket god och många fans tycks uppleva en stor gemenskap på nätet, samtidigt som det finns en stark individualistisk hållning och ett ägandetänkande kring de egna sajterna.

Syftet med min uppsats är att titta på hur maskulinitet och status framställs i sportmedia. Att sportvärlden är dominerad av män är en allmänt vedertagen uppfattning. Det är också en av anledningarna till att jag valt att titta på hur manlighet och maskulinitet framställ i just sport och idrottssammanhang. Massmedia, så som, tidningar, tv, radio och Internet, har inflytande på hur vi som individer i det postmoderna samhället uppfattar och skapar vår verklighet. Media påverkar oss mer än vi tror och bidrar därför till våra föreställningar och våra bilder av idrott. I detta fall har jag valt att använda mig av Aftonbladets och DNs sportbilagor. Sportmedia kan sägas bidra till våra föreställningar om vad det är att vara en ”riktigt man”. Professionella idrottsmän har ofta en hög statusposition i samhället både utifrån sina ekonomiska förutsättningar, samt att de kan sägas ha en livsstil som även bidrar till hög status. I detta fall blir livsstilen, en del av statuspositionen. Det handlar det inte enbart om vad de presterar i sin idrott utan mycket annat såsom, att de upphöjs till varumärken (genom reklam eller sponsring) eller, genom att de får medial uppmärksamhet och markandsföring. Vi ska beundra deras livsstil och vi ska förknippa dem med lycka och ungdomlighet. Idrottsmän är också upphöjda som symboler eller ikoner för sitt land eller lag.