Denna studie behandlar fenomenet anpassning av internationell marknadskommunikation. Tidigare studier har visat på att en anpassning av marknadsföring bör göras, speciellt gällande marknadskommunikation (Mooij, 2004). Samtidigt tas inte kulturteorier i beaktning när man studerar internationell marknadsföring, vilket vi tycker är oroväckande. I samband med denna studie har vi varit i kontakt med flera företag som berättar att de vill skapa marknadsföring som fungerar globalt, men att de inte vill anpassa sin marknadsföring. Vi tycker att det är av värde att studera anpassning av reklambudskap och hur kulturella aspekter speglas, då detta är av värde såväl för forskare som näringsliv.  Vår frågeställning är vilket samband mellan interkulturell anpassning av reklambudskap och Hofstedes Kulturella dimensioner kan ses?  Vår teoretiska grund består av definitioner som rör ämnena vi berör samt Hofstedes (2010) kulturella dimensioner, som ligger till grund för operationalisering och analys.  Detta är en kvalitativ fallstudie av IKEAs katalog för vår 2015. Kärnan i vår metod är djupgående analyser med hjälp av semiotik, där vi har studerat reklambudskap för samma produkt från länderna: Australien, Dominikanska Republiken, Japan, Kina samt USA. Därefter har vi analyserat detta material med hjälp av vår teoretiska grund och kunnat dra slutsatserna att: Man i anpassning av reklambudskap internationellt kan se ett samband till de kulturella dimensionerna, men att vissa speglas tydligare än andra. Vi har kommit fram till att anpassning till femininet, högt osäkerhetsundvikande och eftergivenhet kan användas i båda polerna, då vi anser att dessa justeringar inte har en negativ inverkan om de finns i reklambudskap och kan därför vara en bra grund. Därav kan vi dra slutsatsen att dessa anpassningar kan vara genomgående och att man kompletterar med anpassningar till motpolerna till dessa samt de övriga dimensionerna.

Bakgrund: I och med Florence Nightingales grundande av den moderna sjuksköterskeprofessionen som ett kvinnoyrke försvann män ur professionen fram till 1900- talets mitt. Grunden för omvårdnadsvetenskapen är Caritas motivet, mellanmänskliga kärleken, som kan visas i former av ansning, lekande och lärande. Det finns djupt inflätade normer i samhället som styr vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Dessa normer komplicerar rollerna för män som innehar kvinnodominerade yrken, t.ex. män inom sjuksköterskeyrket. Syfte: Att ur ett genusperspektiv belysa hur manliga sjuksköterskor identifierar sig i sin yrkesroll. Metoden: Metoden är en litteraturöversikt av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade de senaste 13 åren. Två olika mallar har tillämpats för att hitta gemensamma fynd. Resultatet: Män söker sig till yrket för att de vill hjälpa andra och inneha ett stabilt yrke. Artiklarnas deltagare rapporterar att vården av andra är en del av att vara en god medmänniska. Det framkom att manliga sjuksköterskor har en rädsla för att anklagas för felaktig beröring från både manliga och kvinnliga patienter och därför var restriktiva i sin beröring jämfört med kvinnliga kollegor. Artikeldeltagarna rapporterade att de ibland kände sig oönskade p.g.a. sitt fysiska kön och fick utföra mer fysiskt tungt arbete än kollegor. Slutsats och klinisk betydelse: Manliga sjuksköterskor identifierar sig själva som just sjuksköterskor, men patienter och kollegor delar inte alltid denna uppfattning. Uppsatsen belyser brister i sjuksköterskeutbildningar men uppmanar också att stereotypiseringen av sjuksköterskeyrket ska förändras. / Background: After Florence Nightingale established the modern nursing profession as a female occupation, men disappeared from nursing until the middle 20th century. The foundation for caring science is the Caritas motive, intra-human love, which can be displayed through grooming, playing and teaching. There are deeply rooted norms in society controlling what is masculine and what is feminine. These norms complicate the roles for men in female dominated professions, e.g. males within nursing. Aim: To enlighten how male nurses identify themselves within their professional roles through a gender perspective. Method: The method used is a literature overview on 11 qualitative and peer reviewed articles, published within the last 13 years. Two frames were applied to identify common findings. Results: Men choose nursing because they wanted to help others and obtain a stable career. The participants reported that caring for others was a part of being a decent human being. It was also reported that male nurses have a fear of being accused of inappropriate touching from both male and female patients. Study participants were more restrictive in their touch than their female colleagues. They reported feeling unwanted because of their physical gender and that they did more physically demanding labor than their colleagues. Conclusion and clinical impact: Male nurses do identify themselves as nurses, but patients and colleagues do not always agree. This study illuminates some flaws during nursing education and encourages change in stereotyping men within the nursing profession.

Den här uppsatsen behandlar genusmarkörer i Axel Törnemans sena konstnärskap. Syftet är att undersöka maskulina och feminina markörer i fyra av konstnärens målningar: Gatans rytm (1916), Gudrun i blått (1917), Mazeppa (1918) och Ungdom (1919). Dessutom diskuteras huruvida konstverkens motiv har förbindelser med samtida uppfattningar kring könsroller. Frågeställningarna berör först hur en möjlig relation mellan markörerna gestaltas och problematiseras i konstverken, sedan hur detta kan ge perspektiv på tidsperiodens föreställningar om könsroller. Metoden går ut på att först undersöka maskulina och feminina markörer i målningarna, därefter diskuteras möjliga relationer till kontexten. Studien är disponerad på fyra huvudkapitel där varje målning analyseras och tolkas mot bakgrund av samtida idéströmningar. I uppsatsen analyseras även den tidigare forskningens förhållningssätt till konstnärens motivkrets under 1910-talet. Den avslutande diskussionen bygger på en sammanställning av de fyra tolkningarna.       Studien visar på såväl likheter som skillnader mellan konstverk och kontext. Av tolkningarna framgår att Törnemans målningar innehåller drag som är förankrade i och anknyter till samtida diskussioner kring könsroller. Metoden öppnar dock upp för mångbottnade perspektiv. Målningarnas maskulina och feminina markörer präglas av en dubbeltydighet och tolkningarna framhåller ambivalenta aspekter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur våld i nära relationer konstrueras i den politiska debatt som äger rum i massmedia. För att kunna genomföra detta har vi valt ut och analyserat 25 debattartiklar. Studiens analysmetod utgörs av den kvalitativa innehållsanalysen med en deduktiv ansats, och gör således studien kvalitativ. Utgångspunkten för studien är ett socialkonstruktionistiskt perspektiv som menar att verkligheten är socialt konstruerad, där innebörden av olika sociala fenomen skapas i samspel mellan människor. Vi har även valt att använda oss av ett genusperspektiv, för att kunna studera framställan av maskulinitet och femininitet i samband med våld i nära relationer. Under analysen av vår empiri, har vi strävat efter att fånga hur våld i nära relationer konstrueras genom att studera det utifrån olika perspektiv såsom hur det framställs som socialt problem, hur dess aktörer framställs gällande maskulinitet, femininitet samt ansvarsfördelning samt vilka lösningar som framställs som betydelsefulla. Avslutningsvis presenteras en metoddiskussion samt en diskussion om studiens kunskapsbidrag och förslag på vidare forskning.

Studiens mål er å belyse deltakernes erfaringer med selvmordsadferd og tolke fortellingenemed henblikk på mening. De spørsmål studien forsøker å besvare er hvordan mening ogkommunikasjon i relasjon til selvmordsadferden konstrueres og hvilken funksjonfortellingen har for fortelleren. Åpne dybdeintervjuer ble brukt for å samle data. Enfenomenologisk-hermeneutisk tilnærming basert på Ricoeurs filosofi, kombinert medLabovs struktur av personlige narrativer ble brukt for å tolke data.Studien antyder at selvmordsadferden hos deltakerne er et resultat av sammensatte prosessermellom personen, gruppen og samfunnet. Analysen av narrativene resulterte i 26 koder, somble abstrahert til seks sub-kategorier og tre kategorier. Kategoriene var: 1) Meningen med åbli bekreftet og ha tilhørighet, 2) Meningen med å ønske endring av livsbetingelsene og 3)Meningen med å velge mellom mulige løsninger. En tolket helhet formet tema ”Mellomdøden som befrielse og drømmen om et liv”.Selvmordsadferden fremstår hovedsakelig som en kommunikativ handling om personensemosjonelle relasjon til seg selv. Hvordan mannlighet konstrueres har hatt betydning forselvmordsadferden, særlig i relasjon til farsfiguren. Deltakernes egne ressurser i livet harvært knyttet til naturen, gudsfiguren, daglige normalaktiviteter og vennskap. Ikke-dømmende holdninger hos hjelpepersonell og lett tilgang til akutt psykososial omsorg erviktige elementer i et forebyggende folkehelseperspektiv / The aim of the present study was to illuminate the experiences of suicidal behaviour in someNorwegian males with long-term drug addiction, and interpret their personal narratives inregards of meaning and communication. Open-ended, in-depth interviews were chosen forcollecting data. A phenomenological-hermeneutic approach, based on the ideas of Ricoeurin combination with Labovs structural perspective on personal narratives was used toanalyse the data.This study suggests that the suicidal behaviour is a result of a complex interrelationshipbetween the person himself, the group he is a part of and the society at large. Analysis of thepersonal narratives resulted in six sub-categories. Three main categories were identified: 1)The meaning of being confirmed and attached, 2) The meaning of wishing changes in lifecircumstances and 3) The meaning of choosing between possible solutions”. The analysis asa whole formed a theme: “Between death as a solution and dreaming of a life”.The suicidal behaviour can be viewed as a speech about the individuals’s emotional relationto themselves. How masculinity is constructed has had a great impact on the participant’ssuicidal behaviour, specially their relationship with their father. The participants ownrecourses in life have been associated with a sense of coherence. Non-judgemental attitudesin professional helpers and easy access to acute psychosocial care are of importance from apreventing public health perspective / <p>ISBN 91-7997-084-2</p>

This study is a qualitative content analysis which sets out to examine the representation of stereotypic masculine traits amongst the main characters in two films from The Swedish Institute of Film's (Svenska Filminstitutets) selection for ”School Cinema” (Skolbio). The study is operationalised through the use of a scheme, constructed by Lorraine Evans and Kimberly Davies for their study No sissy boys here, which maps stereotypical masculine and feminine traits and originates from Sandra Lipsitz Bems ”Sex Role Inventory”. The masculine traits in the scheme are: aggressive, competitive, argumentative, decisive, assertive, risk-taking, self-reliant and adventurous, and the feminine are: affectionate, emotionally expressive, impetuous, nurturing, panicky, passive, tender, and understanding. A background is provided through the presentation of previous work within the fields of Hegemonic masculinities, Masculinities in teaching aids, Film as teaching aid, Representation and Discourse. Through the analysis several instances of masculine – as well as some feminine – traits are detected, and the findings ultimatley shows that even though there is a big agent with a lot of credibility behind the distribution of these films, and the related tutor-material to go with them, it is not enough to ensure that the material does not reproduce stereotypic, hegemonic masculinity and a normative way of thinking about gender.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män och maskulinitet framställs i reklam riktad till olika mediegenerationer genom olika TV-plattformar. Frågeställningarna har sitt fokus i att tydliggöra hur männen framställs i reklaminslagen genom bland annat hur de agerar, vilka personlighetstyper som uppvisas och även vilka likheter och skillnader som kan påvisas mellan de olika mediegenerationerna. Studiens urval har sett till att analysera reklaminslag på både traditionell TV och webb-TV för att på så sätt påvisa en skillnad mellan dessa, då reklam idag mer specifikt kan riktas till en speciell målgrupp. Urvalet har också bestått i att urskilja olika mediegenerationer där dessa har legat till grund för den efterföljande resultatdelen. Detta har studerats genom en kvantitativ innehållsanalys där ett kodschema har skapats och resultatet sedan kodats i IBM SPSS. De teorier som legat till grund för uppsatsen är främst Lissie Åströms teori om personlighetstyperna ”centripetal” och ”centrifugal”. Det läggs också ett stort fokus på att beskriva maskulinitet och hur den uppvisas i reklam genom bland annat stereotypiserande. Uppsatsens resultat visar att skillnaden mellan de olika plattformarna är förhållandevis liten och att de stora skillnaderna finns att se i hur åldersgrupperna framställs i reklaminslagen, där de yngre visar en betydande större del maskulina karaktärsdrag i förhållande till de andra mediegenerationerna. / The purpose of this paper is to analyse how men and masculinity is portrayed in advertising aimed to different media generations through different TV-platforms. These framing of questions have their focus in clarifying how men shown in advertising on TV act, which personality types are exhibited and also the similarities and differences that can be detected between the different media generations. The study’s selection that has been analysed is advertisements on both traditional TV and web-TV to thereby detect a difference between them. There has also been a selection to distinguish the different media generations where these are the basis for the subsequent result sections. The data has been studied by the use of a quantitative content analysis in which a coding scheme has been created. The theories that formed the basis of this paper are mainly Lissie Åström’s theory of the personality types ”centripetal” and ”centrifugal”. There is also a large focus on describing masculinity and how it is presented in advertising by including stereotyping. The essays results show that the difference between the different platforms is relatively small and that the major differences can be seen in the age groups presented in the advertisements, where the younger group is showing a significant greater proportion of masculine traits in relation to the other generations.

A picture says more than thousand words - an analysis of GQ Magazine´s cover images and ninth grade student´s views of them is an essay in media and communication studies covering 15 hp. This essay examines how men and women are depicted on the cover of GQ Magazine and how ninth grade students perceive these images. Our research questions are: How is gender presented in cover images? How do the students interpret these images? What possible differencies or similarities are there? Our theoretical framework is based on gender theory. Methods used are a survey conducted at Tegs Central school and a semiotic analysis of the cover images. We have to keep in mind that the cover images already have a stereotypical representation of the women and men, and that will automaticly affect the students answers. The essay shows that the semiotic studie describes profound thaughts on connotation terms. The survey studie shows that the students have the ability to analyse GQ Magazine´s cover images in a denotation level. Since the social problem is about what images says and what possible affect they have on the viewer. It is therefore important to have a critical mind when it comes to analyse images and be aware of these general representations of gender.

There are different discourses about the dominance of the offensive, the offensive dominates in a small state like Sweden as well, especially in the tactical thinking, through the military culture and education. Yet it is proven that military culture consists of hegemonic masculinity. Sweden and its armed forces are at the forefront of gender equality work in relation to other states and armed forces, as can be seen with the Swedish armed forces gender manual, and that Sweden have the world´s first feminist government. But if a small state like Sweden, dominated by offensive tactics, have gendered the offensive and the defensive through its military culture, it is likely other states, that haven’t gone that far in their gender equality work, have gendered the offensive and the defensive. This could cause a problem if decisions are made upon the will to appear brave or aggressive instead of good judgement from intelligence. The study aims to examine how the offensive cult can be understood through masculinities theory. This study is conducted on the basis of group interviews with three groups of army officers in the Swedish armed forces, where the groups military culture, thoughts and experience about the offensive and the defensive were sought. This study examines that the offensive is given its dominance through gendering by the military culture in the army. By gendering the offensive as masculine, in terms of being brave, aggressive and historical successful offensive operations. While the defensive been gendered as feminine, in terms of passivity and cowardice. This makes the offensive as the accepted answer to its legitimacy, and the defensive is ought to be sub-ordinated.

No description available.