Syftet med denna studie är att undersöka hur nya sociala rörelser arbetar förebyggande mot sexuellt våld samt vilka sociala faktorer som påverkar maskulinitetsnormen i relation till sexuellt våld. Studien syftar även till att undersöka hur flerdimensionella maktfaktorer såsom kön, klass, etnicitet och sexuell läggning samverkar i relation till sexuellt våld ur ett intersektionellt perspektiv. Totalt utgår studien från fem semistrukturerade intervjuer med informanter som aktivt arbetar med att förebygga destruktiva maskulinitetsnormer och därmed motverka sexuellt våld. Informanterna representerar organisationer som arbetar med varierande metoder och fokuserar sitt förebyggande arbete på olika samhällsnivåer vilket företräder nya sociala rörelsers mångfald och bredd. Empirin tolkas utifrån kritiska teorier såsom Butlers genusteorier och Connells maskulinitetsteorier och betraktas ur ett intersektionellt perspektiv. Resultatet i denna studie visar att destruktiva hegemoniska maskulinitetsnormer ligger till grund för det sexuella våldets omfattning och att det krävs ett genusförändrande samhällsövergripande och långsiktigt preventivt arbete för att förebygga och motverka sexuellt våld där män behöver vara en del av förändringen. Studien visar också att sexuellt våld inte kan särskiljas från övrigt våld utan är en del av normen som premieras inom den hegemoniska maskuliniteten vilket framhåller att våldspreventivt arbete innebär att förändra maskulinitetsnormen. Maktfaktorerna kön, klass och sexualitet har en central påverkan på maskulinitetsnormerna och har därför relevans för sexuellt våld men behöver tolkas ur flera dimensioner för synliggöra hur förtryckande strukturer samverkar. / <p>2018-01-19</p>

The purpose of this essay is to examine and attempt to gain an understanding of women's experience of working in a male-dominated profession through a qualitative analysis. The intention is to, from theories of gender, femininity and masculinity, highlight the challenges facing women and how sociologically it is possible to understand how women adapt to a man-dominated workplace. The results have shown that the distinction between the gender's "natural" characteristics becomes very clear in male dominated occupations. The women end up in a subordinate position because the professions are largely identified based on typical "male qualities" rather than typically "female characteristics". The results show that the work environment is widely identified by a "tough language" where women may suffer comments regarding their gender. In order to adapt, women choose to "toughen up" and assume more "male qualities". / Syftet med denna uppsats är att genom en kvalitativ analys undersöka och få en förståelse för kvinnors upplevelse av att arbeta i ett mansdominerat yrke. Avsikten är att utifrån teorier om genus, femininitet och maskulinitet belysa vilka utmaningar kvinnorna stöter på och hur det sociologiskt går att förstå om och i sådant fall på vilka sätt kvinnorna anpassar sig på en mansdominerad arbetsplats. Resultaten visar att särskiljningen mellan könens “naturliga”egenskaper görs mycket tydlig inom mansdominerade yrken. Kvinnorna hamnar i en underordnad position eftersom yrkena identifieras i högre grad utifrån typiskt “manliga egenskaper” än utifrån typiskt “kvinnliga egenskaper”. Resultatet visar att kvinnornas villkor i organisationen påverkas av att de betraktas som avvikare från den manliga normen som de ständigt jämförs med och bedöms utifrån. För att bli en del av gruppen väljer kvinnorna att anpassa sig efter den “grabbiga jargongen” genom att “tuffa till sig”och anta mer “manliga egenskaper”.

To be a football supporter can today mean very different things depending om who you ask. It can mean anything from being a dedicated follower of a football team or maybe a troublemaker who enjoys fighting. It can archive great things and cause tremendous problems. This thesis will try to clear up what it means to be a supporter and how one become one. What being on an arena or on a supporter bus does to the individual in terms of acting and how the individual goes into a roll of being a supporter.  I also bring up how media affect the supporter culture and how it, through its way of reporting about matches, create an exclusion of women in supporter culture. I have conducted an observation where I followed along on a supporter bus on its way to an away game. With this I have also done 5 interviews with supporters from the same team as the observation. With this empirical data that I have collected, I have used Erving Goffmans theory on frontstage and backstage in terms of getting an understanding on how the individual goes into a roll. The result shows how the scenery around the football game have an impact on how the individuals transform into the role of the supporter. How media affects this role and how it, though its way of reporting about football matches and supporters, create an exclusion of women.

Syftet med denna uppsats är först och främst att undersöka om Wonder Woman är en komplett hjälte. Utefter Aristoteles dygdeetik och Voglers hjälteresa analyserar vi filmen Wonder Woman från 2017 samt ett icke producerat manus med samma titel. I uppsatsens sista kapitel diskuterar vi sedan kring hur genus har påverkat Wonder Womans möjlighet att framstå som en komplett hjälte. I analysen kommer vi fram till att filmen i jämförelse med manuset är nästintill strukturellt perfekt gällande hjälteresan och ytterligare förstärks av användningen av dygder. Vidare anser vi att gestaltningen av filmens Wonder Woman har påverkats av de karaktärsdrag som originalkaraktären påvisade under 1940-talet. Vi kommer fram till att det är framförallt av dessa två anledningar, samt att hon inte förhåller sig till det maskulina superhjälteidealet, som gör att Diana kan betraktas som en ultimat hjälte vid filmens slut, men inte vid manusets.

Uppsatsstudien undersökte med halvstrukturerade intervjuer yrkesverksamma manliga socionomer i socialt arbete. Informanternas upplevelse om hur det är att vara man inom socialt arbete sattes i fokus. Nio manliga socionomer i åldrarna 23–65 intervjuades. Teorin som valdes för denna uppsatsstudie var Connells (2005) hegemoniska maskulinitetsteori. Analysen bestod i en Framework-liknande tematisk matris (Ritchie, Lewis, Mcnaughton Nicholls &amp; Ormston, 2014). Bland de viktigaste resultaten för uppsatsstudien var att det var önskvärt att rekrytera fler män till socialt arbete. Det framkom att kompetens går före kön. Resultaten visade att det saknades män med socionomexamen, vilket gjorde det svårt att uppnå könsblandade arbetsgrupper. En ökad tvåkönad blandning i arbetsgrupperna skulle både öka kvaliteten på insatser samt skapa en bättre arbetsmiljö, menar informanterna. De yrkesverksamma männen inom socialt arbete är en bristvara, därför förekom enligt informanterna att de fick fördelar i och med sin könstillhörighet. Fördelar i termer av karriär och löner och nackdelar i termer av en kårmässig negativ stereotypisering av män. Slutsatsen för detta arbete var att kunskap om maskuliniteter bör höjas inom socialt arbete. / The essay examined professional male social workers in social work with semi-structured interviews. The informants' experience of being a man in social work was put in focus. Nine male social workers in the ages 23-65 were interviewed. The theory chosen for this essay was Connell's (2005) hegemonic masculinity theory. The analysis consisted of a framework-like thematic matrix (Ritchie, Lewis, Mcnaughton Nicholls &amp; Ormston, 2014). Among the most significant finds for this study was that it was desirable to recruit more men into social work. Results show that competence was more important than one’s sex and that there were not enough men with a proper social worker degree, which made it difficult to achieve mixed work groups sex-wise. An increased mix of sexes in the work groups would increase the quality of efforts and create a better working environment, according to the informants. Men in social work were in short supply, therefore did the informants find that they gained benefits because of their sex. Benefits in terms of career and wages and disadvantages in terms of a categorically negative stereotyping of men. The conclusion of this paper was that knowledge about masculinities should be increased in social work.

Inledning: Färre män än kvinnor söker sig till psykodynamisk terapi, och den mesta kunskapen om män i terapi begränsar sig till subgrupper av män med missbruksproblematik eller kriminalitet. Det är därför väsentligt att öka kunskapen om män i mer generellt inriktad psykodynamisk terapi. Tidigare studier indikerar att när både terapeut och patient är män uppstår särskilda förutsättningar i terapin, som kan försvåra den samkönade terapin. Förståelse av vad som händer i manligt samkönade terapier kan underlätta för män som söker hjälp i psykodynamisk terapi. Frågeställning: Hur upplever yrkesverksamma manliga terapeuter terapimötet med manliga patienter? Metod: Fem manliga terapeuter intervjuades i semistrukturerade enskilda intervjuer. Materialet bearbetades med tematisk kvalitativ analys. Resultat: Resultatet visar att informanterna upplever särskilda förutsättningar i manligt samkönade terapier vad gäller relationen till terapeuten, skam, kontroll, terapimålet och själva terapisituationen. De beskriver att detta kan relateras till mäns tendens att leva upp till normativ maskulinitet även i terapirummet. Dock kan terapeuten fungera som rollmodell och visa på alternativ till normativ maskulinitet. Diskussion: Resultaten överensstämmer med tidigare forskning som påvisat mäns svårigheter att avvika från normativ maskulinitet i terapisituationen. Föreliggande studie uppmärksammar dessutom den manlige terapeutens funktion som rollmodell för alternativa maskuliniter, vilket kan sammankopplas med R. W. Connells teorier om maskuliniteter som ett differentierat begrepp. Ytterligare forskning om män i samkönade terapier är angelägen, i syfte att underlätta för hjälpbehövande män att söka terapi samt för att hjälpa terapeuter att möta män.

De första behandlingsmodellerna för våldsutövande män växte fram i USA på 1980-talet och den mest kända är Duluthmodellen. I den behandlingsmodellen utgår man från ett strukturellt feministiskt perspektiv där manlig dominans, makt och kontroll är centralt som förklaring till våld. I Sverige har behandlingen för våldsutövande män vuxit de senaste tio åren efter att regeringen avsatt resurser för att ta ett helhetsgrepp om problematiken kring våld i nära relationer. Fortfarande finns dock ett stort behov av insatser för män. Få studier visar på försiktigt positivt resultat och en problematisering kring vad de egentligen mäter behöver lyftas. De behandlingsmodeller som finns i Sverige blandar bland annat psykodynamiska och KBT-inriktade utgångspunkter och har därför en annan ingång när det gäller hur man ser på individfokuserade förklaringar såsom biologisk sårbarhet och anknytning. Denna studies empiri består av intervjuer med behandlare inom Alternativ till våld (ATV) och Manscentrum och en teoretisk utgångpunkt med maskulinitetsteorier har använts för att belysa behandlarnas syn på vad som är verksamt i behandling samt hur de ser på maskulinitet och våld utifrån sina arbetssätt. Resultaten i studien visar att arbetsalliansen är mycket viktig i behandlingsarbetet i syfte att på männens villkor närma sig våldsproblematiken och få dem att ta ansvar för våldet. I behandlingsarbetet är papparollen en viktig utgångspunkt för att skapa förändringsmöjligheter genom samtal om maskulinitet och för att nå fram till männens känsloliv genom mentalisering och anknytning. Strukturella förklaringar till våld används inte primärt i behandlingsarbetet, men är viktigt för behandlarna förståelse av en av många bakomliggande faktorer som formar män att använda våld och påverkar dem på individnivå. / The first treatment models for men who abuse women emerged in the United States in the early 1980’s and the Duluth model is the most famous one. The treatment model is based on a structural feminist perspective, in which male dominance, power and control are central in the explanation of violence. In Sweden, treatment for violent men has grown over the past ten years after the government allocated resources in order to take a comprehensive approach to the problem of family violence. There is still a great need for interventions for men who abuse women. Few studies show results and questioning what they really measure is important. The treatment models in Sweden interfere with, among other things, Psychodynamic and Cognitive Behavioral Therapy (CBT) oriented starting points, and therefore have a different approach to individual focused explanations such as biological vulnerability and attachment. The empirical study consists of interviews with therapists in the treatment programmes Alternativ till Våld (ATV) and Manscentrum. A theoretical starting point with masculinity theories has been used to highlight the views on treatment and how the therapists talk about masculinity and violence based on their work methods. The results in the study show that the work alliance is very important in order to achieve trust between the therapist and the man in treatment. This in especially important in making the man in treatment comfortable in addressing the problem and taking responsibility for the violence. The role of the father in the treatment is an important starting point for creating change opportunities through conversations about masculinity. This is also important in getting through to the man’s emotional life through mentalization and attachment. Structural explanations of violence are not used primarily in the treatment, but are an important knowledge for the therapists in understanding one of many underlying factors that shape men and affect them at an individual level.

For many gay men, media is a crucial component in the process of creating an identity and finding support and guidance. Studies show that gay men are the group in society most strongly effected by the representation in media of societal ideals, and more specifically print media. In the past, gay men have been subjected to heteronormative representations through media of what being a gay man entails, in which he was portrayed as feminine; a process which has lead some gay men to attempt to adhere to a stereotypically masculine identity in order to find a sense of belonging and connection to society. The heterosexual man became a guidepost in this process. Through hegemonic masculinity, the process became problematic as homosexuality was considered less masculine by default, and the gay men were stuck in an identity crisis based in gender-identification and a need to distance themselves from feminine ideals. The purpose of this study was to analyze the construction of masculinity through the representation of heterosexual males in a print media aimed at gay men. Through the work of Erving Goffman and Sut Jhally, a semiotic analysis of 94 images of heterosexual males in 11 issues from 2013 of Attitude Magazine were analyzed for signs of masculinity. The results showed that the heterosexual males portrayed in the magazine were represented as stereotypically masculine, where signs of femininity were subdued by the enforcement of a masculine code. The findings suggest that heterosexual masculinity has a place in gay media and can be problematic, but that the representations also allow for a certain degree of deviation from strict hegemonic masculinity.

Syftet med föreliggande integrativa litteraturstudie är att undersöka hur begreppet resiliens och utvecklandet av detsamma kan relateras till de skyddsfaktorer som identifieras i forskning kring barn som bevittnat våld mellan föräldrar eller styvförälder i hemmet. Insamling av data har aktualiserats genom systematisk litteratursökning och en tematisk analys har använts för att analysera resultatet. Genom en tematisering av resultatet framkom det att de främsta skyddsfaktorerna för barnets bearbetning och hantering av det bevittnade våldet är barnets relation till föräldrarna och barnets övriga sociala relationer och samspel av skyddsfaktorer. Studiens resultat visar att resiliens förutsätter ett flertal samspelande skyddsfaktorer och att det är problematiskt att identifiera ett fåtal isolerade skyddsfaktorer som utgör resiliens. Resultatet visar även att tidigare genomförd forskning likställer resiliens hos barn som bevittnat våld med hur väl barnen uppvisar anpassningsförmåga. Det framkommer vidare att det föreligger en skillnad mellan resiliens hos flickor och pojkar, samt att genus kan påverka hur barnet uppfattar och bearbetar det bevittnade våldet. Det behövs fler longitudinella studier för att undersöka resiliens hos barn som har bevittnat våld, och således reducera risken att förväxla tillfällig bemästring med bestående resiliens.

Syftet med den här uppsatsen är att granska hur deltagare i Robinson blir gestaltade eftergenus. Den metod vi använt oss av är Jens Eders karaktärsklocka för att analysera deltagarnasbeteenden och produktionsbolaget gestaltning av dem. Vi har analyserat två konflikter ochfem deltagare. Resultatet av analysen visade att deltagarna blev gestaltade med hjälp avproduktionsbolagets val av klippning, ljudeffekter och bildkomposition. Vi kunde även segestaltning av stereotypa genusegenskaper men också undantag där deltagarna bryterstereotyperna.