I den globala ekonomin har innovation blivit en central fråga. I en föränderlig och oförutsägbar värld är förmågan att vara innovativ en nödvändig förutsättning för en organisations framgång och överlevnad, vilket underbygger en vilja att öka förståelsen för faktorer som bidrar till en gynnsam innovationsförmåga i organisationer. Denna kvalitativa studie syftade att illustrera hur organisationskultur kan gynna innovationsförmågan i svenska organisationer utifrån Hofstedes kulturdimensioner maktavstånd, femininitet mot maskulinitet och osäkerhetsundvikande. Studiens resultat stöds av tolv semistrukturerade intervjuer med respondenter på tolv studieobjekt. Samtliga studieobjekt var svenska organisationer som ansågs besitta innovationsförmåga. Studieobjekten indikerade att de besatt kulturella egenskaper däribland decentraliserad struktur, fri och inkluderande kommunikation och god hantering av osäkerhet, som enligt studiens teoretiska ramverk beskrivs kunna påverka innovationsförmågan gynnsamt i organisationer. Studiens resultat illustrerade hur organisationskultur kan påverka innovationsförmågan gynnsamt i svenska organisationer.

No description available.

Denna uppsats belyser hur femininitet och maskulinitet konstrueras i svenska låtar som placerat sig i toppen av Svensktoppen 1979, 1989, 1999, 2009 och 2019. Uppsatsen jämför dels konstruktion av femininitet och maskulinitet mellan låtar som framförs av kvinnliga och manliga artister, dels hur detta har förändrats över tid. Materialunderlaget som använts i studien är totalt 42 låtar, 19 som framförs av kvinnliga artister och 25 som framförs av manliga artister. Det större antalet låtar som framförs av kvinnliga och manliga artister beror på att låtar som framförs av både kvinnliga och manliga artister kategoriserades som båda. Metoden som har använts är en kombination av tolkning och analys av lyrik. Analysen utgår från Avary et al.:s (2017) lista över femininitetsattribut, maskulinitetsattribut, hyperfemininitet och hypermaskulinitet. Vidare har en tolkning av låtarna gjorts för att bedöma om låtarna skildrar detta. Resultatet visar bland annat att femininitetsattribut är dubbelt så vanliga som maskulinitetsattribut i de utvalda låtarna. Resultatet visar även att maskulinitet är vanligare än femininitet i förhållande till låtarnas ”jag” i låtar som framförs av manliga artister 1979 och 1989. I samma låtar är även femininitet vanligare i förhållande till låtarnas ”du”. Motsvarande korrelation återfinns i låtar som framförs av kvinnliga artister 1979 och 1999. Resultatet visar även att betydelse av utseende endast skildras i låtar som framförs av manliga artister i förhållande till låtarnas ”du” och i en låt som framförs av en kvinnlig artist i förhållande till låtens ”jag”. Slutligen visar resultatet att skildring av hypermaskulinitet har minskat i låtar som framförs av manliga artister och ökat i låtar som framförs av kvinnliga artister.

The purpose of this analysis is to shed some light on the norms that specific websites can communicate to their visitors and customers. In this study we chose to analyse the websites Caliroots and Care of Carl. These two websites were chosen due to their main target group, which in this case is men. These two websites are also two of the biggest online clothing retailers in Sweden that sells these specific types of clothes. This study is based on semiotic analysis, affordances and previous research on gender, masculinity, objectification as well as norms and stereotypes. In this study we analysed the websites, their content and structure in order to get the whole picture of which elements are communicating norms and stereotypes, as well as how these norms and stereotypes are portrayed  on the websites.  The result of this study showed that the websites, despite their differences, had several masculine norms and stereotypes in common. These norms were for the most part one specific out of our chosen analytic themes, namely prestige and ambition, though the rest of our themes were also an important aspect to take into consideration, since they showed how the websites differed from one another.  The result of this analysis has been used in the making of another alternative draft of a website with the same purpose of selling mens clothing. In this new alternative design we aim to not communicate the same type of norms and stereotypes that in some cases can be considered toxic and harmful, but instead convey alternative norms that can hopefully communicate joy, belonging and fellowship.

Den här uppsatsen har för avsikt att undersöka om de informanter som deltagit anser att Afghanistan är jämställt. Uppsatsen har också som syfte att se hur informanternas individuella trosuppfattning påverkar synen på jämställdhet och deras följande av pashtunwali. Samt om informanterna anser att islam eller pashtunwali förespråkar eller förhindrar jämställdhet. Informanterna befinner sig alla i Afghanistan och har svarat på frågor via Google forms i form av postala intervjuer. Metoden som använts i denna uppsats är kvalitativa analyser. För att analysera svaren har jag använt mig av Hirdmans genussystem och Connells teori om maskulinitet.   Resultaten visar tydliga svar på att informanterna inte betraktar Afghanistan som jämställt. Detta visar sig bland annat i att män värderas högre och män erhåller många fler valmöjligheter än kvinnor. Kvinnor begränsas ständigt av regler uppsatta av män. Informanterna anser att islam förespråkar jämställdhet men pashtunwali är ett starkt hinder på vägen mot ett jämställt samhälle. / This paper aims to investigate whether the informants who participated believe that Afghanistan is equal. This paper also intends to see how the informants' individual beliefs affect the view of gender equality and their following of pashtunwali. And if they believe that Islam or Pashtunwali promotes or is an obstacle against equality. The informants are all located in Afghanistan and have answered questions via Google forms in the form of postal interviews. The method used for this paper is qualitative analyzes. To analyze the answers, I have used Hirdman's gender system and Connell's theory of masculinity.       The results show clear reactions that the informants do not consider Afghanistan to be equal. This is shown for instance by the fact that men are valued higher and men are given many more choices than women. Women are constantly limited by rules set by men. The informants believe that Islam advocates for equality, but pashtunwali is a strong obstacle on the road to an equal society.

This study examines the perspectives and lived experiences of seven blind men in their embodied tactile, audial and olfactory sensations and experiences, and situating their identities in both societal and historical conditions and social discourses and prejudices in regards to masculinity, blindness and disabled bodies. Through theories on embodiment, phenomenology, gender performativity, crip theory and intersectional theory, studies on blind gendered experiences, historical research on blind life experiences in Sweden, and linguistic and cultural representations of blindness, this study examines how the subjectivity of each participant is created in the meeting and interactions between the individual embodied experience and the societal intersubjective experience of living in a blind body. The participants regard masculinity as a collection of norms, attitudes and expectations, that is characterized by a competitive social dominance, scarce or lack of emotional expressions, egocentrism and disregard for other, and being sexually active and successful. Masculinity is expressed through a range of embodied performative actions such as audibly, tactile, olfactory, and visually. The participants The participants express a societal pressure on performing masculinity, as living as a blind subject and not adhering to assigned gender norms have profound effects and consequences on the individuals options and opportunities to form both professional and intimate relationships, and thus accelerate risks of experiencing unemployment, stigmatization, and social isolation. The rigid frames of masculinity blind men live under is closely intertwined with their socioeconomic status in society, and the empowerment and broader representation of disabled bodies och subjects is the key to a more open untethered blind expression and understanding of gender.

Försvarsmakten är en av Sveriges största statliga myndigheter, och samtidigt en av de mest jämställdhetssegregerade och manligt dominerade organisationerna. Från Försvarsmakten högsta organisatoriska ledning, impliceras att ökad jämställdhet ökar den operativa effekten. Studiens empiri består av tio respondentintervjuer med representanter från den högsta organisatoriska ledningen i Försvarsmakten. Vid analysen användes Carrol Bacchis kvalitativa metod ”What´s the problem Represented to Be”. Resultatet visar att två olika uppgifter i Försvarsmakten löper parallellt i organisationen. Operativ effekt beskrivs som organisationens huvuduppgift, och jämställdhetsarbetet tycks utgöra en skugguppgift. Jämställdhet ses som ett verktyg för att uppfylla mål med organisationens operativa effekt vilket är anledningen att uppgifterna länkas samman. Detta förfarande använder högsta organisatoriska ledning i Försvarsmakten som en balansgång mellan att å ena sidan hantera ett förändrat säkerhetshot i Sveriges närområde och å andra sidan hantera krav på tillväxt. Jämställdhet syftar till att möjliggöra rekrytering av kompetent personal. Den tycks inte vara en uppgift som finns för att jämna ut maktförhållandet mellan kvinnor och män som dessutom utgör en demokratisk rättighet. Det är kroppsräkning och den kvantitativa jämställdheten som existerar för att underlätta den operativa effekten. Ytterligare ett problem som presenteras är att organisationskulturen och de manligt kodade normerna inom Försvarsmakten försvårar rekryteringen av kvinnor eftersom kravet är att varje individ, kvinna som man måste socialiseras in i den rådande organisationskulturen. Den reproduceras i sin tur av både män och kvinnor i organisationen, vilket förhindrar att jämställdheten implementeras fullt ut. Fortsatt forskning och praktiska implikationer har diskuterats liksom konsekvenser av identifierade problempresentationer.

In this bachelor’s thesis we intend to investigate how masculine stereotypes are presented in four commercials before versus after #metoo. The purpose is to examine whether and in what way the masculine stereotypes have changed in our selected commercials presentation in accordance with cultural change. We intend to examine how representations relate to the context of social changes, the changing view of masculinity and masculine normative stereotypes.The analysis is performed with a multimodal analysis. The focus is on semiotics and its constituents. Since the thesis uses qualitative analysis, we have chosen to focus on those parts of the material that can be interpreted semiotically in order to gain a deeper understanding of its connection to social change in accordance with our theories. The studys results show that the four commercials we examined show a change before versus after #metoo. This change is in accordance with cultural studies. Hegemonic masculinity theory further explains how the new masculinity is presented in the later commercials. Furthermore, we ask ourselves whether the changes is made out of goodwill or to surf on a wave of political correctness.

Bakgrund. Logopedisk röstbehandling vid könsdysfori syftar till att en individ ska ha en röst som stämmer överens med könsidentiteten. Ofta handlar det om att förändra rösten i en feminin eller maskulin riktning. Behandlingen bör enligt rekommendationer fokusera på intonation, men i nuläget saknas kunskap gällande intonationens inverkan på uppfattning av femininitet respektive maskulinitet i svensk kontext. Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning talares intonation förklarar hur deltagare uppfattar grad av femininitet och maskulinitet i röster. Andra syften med studien var att undersöka om sambandet mellan lyssnarskattningar av femininitet och maskulinitet visar på en komplementär relation, samt om sambandets styrka i sin tur påverkades av lyssnarens ålder. Metod. Studien omfattade 60 deltagare som fick skatta grad av femininitet och maskulinitet hos 132 talare. Röstinspelningar analyserades utifrån 8 akustiska egenskaper (genomsnittlig f0, ST-variation, ST-slope, storlek och andel av stigande och fallande frasslutsintonation samt andel jämn frasslutsintonation). Resultat. Genomsnittlig f0 och ST-variation bidrog signifikant till lyssnarskattningar av femininitet samt maskulinitet. Andel stigande frasslutsintonation bidrog signifikant till lyssnarskattningar av femininitet. Samtliga lyssnardeltagare hade ett signifikant starkt negativt samband mellan sina femininitetskattningar och maskulinitetskattningar. Sambandets styrka hade en svag positiv korrelation med lyssnardeltagarens ålder, men detta samband var inte signifikant. Slutsatser. Genomsnittlig f0 och ST-variation bidrar till lyssnardeltagares femininitets- och maskulinitetsskattning och andelar stigande frasslutsintonation bidrar till deltagares femininitetsskattning. Studien visar att deltagare till stor grad har ett komplementärt sätt att placera in röster på ett femininitet-maskulinitetkontinuum. Yngre deltagare förefaller uppvisa detta komplementära sätt till en något större grad än äldre deltagare. / Uppfattningar av femininitet och maskulinitet i rösten bland personer med könsdysfori

Denna uppsats undersöker genusrepresentation inom skejtkulturen, genom att i en fallstudie analysera omslag, bildspråk, språkbruk av Thrasher Magazine. Magasinet är en månatlig utgåva som startades år 1981 i San Francisco och har sedan dess varit mycket prestigefyllt och tongivande inom skejtkulturen. Analysen tar avstamp i socialfeminism där genusfrågor och hegemonisk maskulinitet står centralt, liksom teorier om representation och normkritisk design. Inom ramverket av dessa teorier används metoderna semiotisk analys och diskursanalys för att dissekera och studera materialet och föra angränsande resonemang om hur grafisk design kan utmana och bryta normer. Resultat visar att Thrasher Magazine förkroppsligar en hegemonisk maskulinitet och sociala och subkulturella dimensioner av manlig makt som präglar skejtkulturen. Diskussioner om representation förs och kopplingar till skejtkulturen som helhet dras, vilket i förlängningen kan ge användbara insikter om andra subkulturer och samhället i stort. Till sist diskuteras det hur en i sitt yrke som grafisk designer kan påverka genusrepresentation.