The object of this study is to get an in-depth knowledge about mens violence in close relations. This study is based on a qualitative research method and collected data via semistructured interviews, to research how social workers handle men who willingly seek treatment and support from their violence. The interviews also investigated social workers’ perceptions of working with men that are or have been violent in close relations. In order for the study to have a greater overview of the work with perpetrators of violence, the interview participants were from two different municipalities. The study is also based on analysis from Connell’s masculinity theory, gender studies and grassroots bureaucracy. The results of this study showed that men who perpetrate violence that willingly seek help goes through with their treatment and reach effective results. The results also show that the most common treatment method is Alternative to violence (ATV) with elements of conversational support, psychotherapy and CBT. A majority of the interviewees state that the main underlying factor for men’s violence is powerlessness and the need for control against women. It is the social workers responsibility to help the perpetrator, but for them to reach change craves willingness to change from the man. Social workers room to act and help with violence in close relationships was perceived positively, but they wanted more time and staff to work more preventively against violence.

Bakgrund. Logopedisk röstbehandling vid könsdysfori syftar till att en individ ska ha en röst som stämmer överens med könsidentiteten. Ofta handlar det om att förändra rösten i en feminin eller maskulin riktning. Behandlingen bör enligt rekommendationer fokusera på intonation, men i nuläget saknas kunskap gällande intonationens inverkan på uppfattning av femininitet respektive maskulinitet i svensk kontext.  Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka i vilken utsträckning talares intonation förklarar hur deltagare uppfattar grad av femininitet och maskulinitet i röster. Andra syften med studien var att undersöka om sambandet mellan lyssnarskattningar av femininitet och maskulinitet visar på en komplementär relation, samt om sambandets styrka i sin tur påverkades av lyssnarens ålder.  Metod. Studien omfattade 60 deltagare som fick skatta grad av femininitet och maskulinitet hos 132 talare. Röstinspelningar analyserades utifrån 8 akustiska egenskaper (genomsnittlig f0, ST-variation, ST-slope, storlek och andel av stigande och fallande frasslutsintonation samt andel jämn frasslutsintonation).  Resultat. Genomsnittlig f0 och ST-variation bidrog signifikant till lyssnarskattningar av femininitet samt maskulinitet. Andel stigande frasslutsintonation bidrog signifikant till lyssnarskattningar av femininitet. Samtliga lyssnardeltagare hade ett signifikant starkt negativt samband mellan sina femininitetskattningar och maskulinitetskattningar. Sambandets styrka hade en svag positiv korrelation med lyssnardeltagarens ålder, men detta samband var inte signifikant.  Slutsatser. Genomsnittlig f0 och ST-variation bidrar till lyssnardeltagares femininitets- och maskulinitetsskattning och andelar stigande frasslutsintonation bidrar till deltagares femininitetsskattning. Studien visar att deltagare till stor grad har ett komplementärt sätt att placera in röster på ett femininitet-maskulinitetkontinuum. Yngre deltagare förefaller uppvisa detta komplementära sätt till en något större grad än äldre deltagare.

The purpose of this study is to shed light on how masculinity is portrayed in the selected material, namely the Här kommer [...] series where Halvan is the main character. The study intends to answer the question of what type or types of masculinities that may take up most space and what thatmight mean. To get aswers to the studys questions, three theories are used - temporality and lifelines based on Ahmeds (2006) and Halberstams (2005) theories concerning time and the expected timeline, the hegemonic masculinity with Connell (2008) and the theory of the gender equal Swedish man by Gottzén and Jonsson (2012). The study is based on a qualitative content analysis as well as an image analysis where the material consisted of all books from the series, with a focus on a few selected scenes where I found that the studys questions could be answered. The study found that Halvans daydreams about the fututre are based on norms and expectations regarding the expected timeline, which is based around heteronormativity, among other things. Halvans masculinity also differs from other men in the books where the book series present the idea of the gender equal Swedish man as desirable and normative. This and Halvans desire for vehicles and technology together constitute the ultimate masculinity. The portrayal of masculinity has changed through the book series in that Halvan has been allowed to take up somewhat less space. His colleagues with their vehicles and tasks have been given more space, however, Halvans own maskulinity has become clearer and we can see more noticeable traces of the Swedish hegemonic masculinity in Halvans character.

Maskulinitet kan förstås som något en gör, och uttrycker genom tal och handlingar. Musik ochlåttexter är en arena där maskulinitetskonstruktioner kan synliggöras. Håkan Hellström är en avSveriges största manliga artister och hans låttexter har studerats tidigare kring bland annat hur dekonstruerar maskulinitet. Dessa har visat att Hellström utmanar dominerande maskulinitetsideal,genom att vara en pojkaktig och normbrytande figur. Dock har de tidigare studierna berört andrateoretiska utgångspunkter än vad denna studie utgår ifrån, och därmed öppnar min studie upp för fler tolkningsmöjligheter av ämnet. Syftet med denna studie är att undersöka hur maskulinitetkonstrueras i Hellströms låttexter, samt hur låttexterna anknyter till omgivande kontexter och hurdessa samspelar med konstruktionen av maskulinitet. Jag har ämnat erbjuda fler perspektiv tillhur maskulinitetskonstruktionerna i Hellström låttexter kan förstås. Materialet till studien bestod av låttexter från Hellströms åtta fullängdsalbum utgivna 2000-2016 samlade i boken “Sjung ditt liv: alla låtar och en massa bilder” (Hellström, 2016). För att analysera låttexterna har jag använtmig av närläsning, inspirerat av musikforskaren Lars Lilliestams studie “Svensk rock: musik,lyrik, historik” (1998). Närläsningen resulterade i fem teman som låttexterna delades in i: Göteborg, berusningsmedel, romantik, självbiografiska berättelser och relationen till arbetarklassen. Utifrån de teoretiska utgångspunkterna performativitet, homosocialitet och genusslentrian undersöks tematikens innehåll genom dess användning av ord, beskrivningar av subjekt, platser och känslor för att blottlägga hur dessa fungerar att forma och konstruera maskulinitet. Genom min analys kan jag visa att Hellström konstruerar flera maskuliniteter, som uttrycks på olika sätt. Det här blottlägger maskulinitet som instabil, föränderlig och kontextberoende. Maskulinitetskonstruktionerna förändras beroende på vem eller vilka låttexterna riktar sig mot, eller görs tillsammans med. Ytterligare en aspekt somuppmärksammats är att låttexternas intertextuella referenser antyder på en homosocial kultur genom referenser till kanoniserade verk skrivna av män, manliga musiker och manligarbetarklass.

Min studie syftar till att undersöka hur den svenska fotbollens supporterkulturs könsfördelning mellan män och kvinnor sett ut årtiondena efter Andra världskriget, hur maskulinitet har konstruerats idenna kontext samt hur synen på genus bland supportrarna såg ut under denna tid. Undersökningen bidrar till forskningsläget med en outforskad period, där andra forskare undersökt tidigare och senare perioder med fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld. Jag ser en hypotetisk koppling till skötsamhetskultur som upplevde sina glansdagar under samma period. För att närma mig frågorna har jag som metod arbetat med muntlig historia med utgång i framförallt Malin Thor och Lars Hansson samt Robert Perks och Alistair Thompson och djupintervjuer med 6 personer som var aktiva i supporterkulturen kring Malmö FF under nämnd tid. Som teoretisk grund för förståelsen av empirin har jag använt genus- och maskulinitetsteorier från Raewyn Connell, Rebecca Pearseoch Michael A. Messner och populärvetenskapliga skribenter som Marcus Priftis och Stephan Mendel-Elk. För att förstå den förändring som skett inom den maskulinitet som dominerar svenska fotbollsläktare har jag använt Raewyn Connells kristeorier. Resultatet av undersökningen visar att män och kvinnor förr var mer skilda åt, både vad det gäller fysiska rum och genom striktare uppfattningar om könsroller. Detta började förändras under 70-talet i takt med att samhället och dess sociala strukturer förändrades. Förut kunde män känna sig trygga i sin maskulinitet, som var av en mer hierarkisk karaktär. Att uttrycka maskulinitet genom våldsutövning behövdes inte. Idrottsarenor, arbetsplatser och hem var ohotade könssegregerade platser som aktivt konstruerade genus. I dessa kontexter var skötsamhet och återhållsamhet en central del av maskuliniteten. Kvinnor ansågs länge i bästa fall vara andra klassens supportrar, oftast där som ett bihang till fotbollsintresserade pojkvänner eller män. Fotboll skapades aktivt som en manlig institution för att fostra en viss sorts manlighet. När samhällets sociala strukturer började förändras på 70-talet och kvinnor började ta plats i manliga kontexter uppstod en kris i maskuliniteten. Därför kan vi idag se en extremare form av verbal och fysisk manlighet. Idag går långt fler kvinnor och tjejer för att se på fotboll och deltar aktivt i supporterkulturer kring denna och damfotbollen har långt fler aktiva än de pionjärer som spelade fotbollunder tiden för min undersökning. Genus är inte statiskt utan förändras konstant och idag har positionerna i de sociala relationerna som genus utgör förflyttats. I och med att skillnaderna och avståndet mellan män och kvinnor idag har minskat har de för vissa blivit viktigare än förut. / The purpose of my study is to examine how gender division was reflected in Swedish football supporter culture across the decades after World War Two. It also examines how masculinity was constructedin this context and how supporters during this time perceived existing gender structures. The study contributes to the field by examining a yet unexamined period where other researchers focused on times before or after, with a focus on the connection between masculinity and violence. I see a hypothetic connection to respectablility, having it’s glory days these same years. To answer these questions, I sought oral accounts from Malin Thor, Lars Hansson as well as Robert Perks and Alistair Thompson. In addition, in-depth interviews were conducted with six individuals who were active in the supporter culture of Malmö FF during these years. The the oretical foundation for my research and the understanding of my empiricism are gender- masculinity and crisis theories from Raewyn Connell, Rebecca Pearse and Michael A. Messner and popular science authors such as Marcus Priftis and Stephan Mendel-Elk. Raewyn Connell’s crisis theories were used to understand the transformation of the Swedish terraces from the fifties to today. The results show that men and women were more separated before, physically and through perceptions of gender roles. During the seventies, these social structures began to change. Violence became more relevant as an expression of masculinity for the men who used to feel secure in fixed gender roles and overt hierarchies. Sporting arenas, work places and homes were all places segregated by gender and active agents in constructin ggender roles. In these contexts, good character and restraint were central parts of masculinity. At the same time, women were, at best, second-class supporters. Often, they were looked uponas girl friends, wives or appendages to male supporters. When society rapidly began to change in its social structures during the seventies, a crisis in masculinity arose. This explains the more extreme form of verbal and physical expressions from men today. Today, far more women attend football games and play football compared to a few decades ago. Gender is not static but in constant change. Social structure positions have shifted. Because of the fact that distance and differences between men and women have been reduced, it has become more important than ever to highlight these forcertain groups of people.

This paper has aimed to investigate and interpret how widespread macho culture is at Thorén framtid junior high school in Växjö and to investigate what kind of relevant criminological consequences a widespread macho culture can have. The material analyzed has been collected through interviews with staff at the school. The results showed that the macho culture exists, which is primarily shown through an idealization of physical strength and the use of words that allude to a person's gender or sexuality. The criminological consequencesthat were identified were primarily the risk of exclusion which in turn could lead to criminal acts. It turned out that there was a strong awareness of the problems with macho culture and early efforts were requested to counteract the problem.

No description available.

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om området mäns våld i nära relationer. I studien undersöktes hur verksamheter arbetar med män som frivilligt söker stöd och behandling för sitt våldsutövande samt hur professionella resonerar om orsaker till att män utövar våld. För att uppnå detta hade studien sin utgångspunkt i en kvalitativ metod där data samlades in via intervjuer med professionella som arbetade på olika kriscentrum alternativt avdelning för familjefrid i Sverige. För att analysera empirin användes Connells maskulinitetsteori med genusteorin i bakgrunden. Denna studies resultat visade att män som frivilligt söker behandling tar ansvar över sitt våldsutövande samt att psykiskt och latent våld var den vanligaste våldsformen i nära relationer. Den vanligaste behandlingsmetod som användes var Alternativ till våld (ATV) med inslag av KBT, psykoterapi, traumabehandling och MI. Orsakerna till våldet ansågs oftast vara en känsla av maktlöshet samt svårigheter i kommunikation och känslouttryck. Studiens resultat visade också att män som utövat hedersrelaterat våld och förtryck samt grovt våld inte frivilligt söker stöd för sitt våldsutövande. Slutsatsen är att problematiken med mäns våld i nära relationer är komplex. I enlighet med studiens resultat är slutsatsen att det potentiellt finns två olika målgrupper vad gäller män som utövar våld i nära relationer. Slutsatsen är också att männen som utövat våld i nära relationer och som frivilligt söker behandling kan uppleva sig otrygga med innebörden att de har dålig självkänsla. Vidare, kan uppväxtförhållanden och samhällets normer och förväntningar på män spela en roll för huruvida män utövar våld i nära relationer. Denna studies resultat tyder på att preventiva insatser för våld i nära relationer bör göras i tidig ålder. Vilket gör det betydelsefullt för det socialpedagogiska fältet då det handlar om fostran, social inlärning och socialisation.

In modern times, the issue of gender equality has aroused the interest of the public arena and through this the interest for this study was aroused. The purpose is to examine women's experiences in regards to equality to aim to understand her situation in male-dominated university programs and the background lies in the fact that we, through theories by Yvonne Hirdman, have reasoned about ideas of a subordinate / superior gender. The subject will be investigated through a qualitative survey method where we use semi-structured interviews. We conducted 6 interviews with women studying male-dominated programs at Örebro University and we limited the selection to programs in engineering and finance. In previous research, we found that young women at the university can experience more challenges and in the labor market, women need to act masculine in a male-dominated market to fit in. We have used Yvonne Hirdman's and Candace West & Don H. Zimmerman's various theories. We want to find out how women's experiences have been and use the empirical data to analyze findings and draw conclusions with theories and previous research. After the work was completed, the results showed that women in male-dominated programs can experience a certain subordination which manifests in certain recurring situations. / I moderna tider har frågan om jämställdhet mellan könen väckt intresse i allmänheten och genom det väcktes intresset för den här undersökningen. Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnors erfarenheter gällande jämställdhet för att kunna förstå deras situation inom mansdominerade högskoleprogram. Bakgrunden ligger i att genom teorier av Yvonne Hirdman resonerar kring idéer av ett underordnat/överordnat kön. Detta kommer undersökas genom en kvalitativ undersökningsmetod där semistrukturerade intervjuer kommer användas. Sex intervjuer utfördes med kvinnor som studerar mansdominerade program vid Örebro universitet med en avgränsning mot program inom ingenjör och finans. I den tidigare forskningen fann vi att unga kvinnor på universitetet kan uppleva fler utmaningar och i arbetsmarknaden behöver kvinnor agera maskulint på en mansdominerad marknad för att passa in. Vi använde oss även av Yvonne Hirdmans och Candace West & Don H. Zimmerman olika teorier. Denna studie vill ta reda på hur kvinnors erfarenheter har varit och använder empirin för att analysera och dra slutsatser med teorier samt tidigare forskning. Efter slutfört arbete kom, visade resultatet att kvinnor inom mansdominerade program kan uppleva en viss underordning vid specifika återkommande situationer.

Vi har gjort en kvalitativ studie där vi undersökt maskulinitetsnormer och maskulinitetsideal i förhållande till mäns psykiska ohälsa på ett internetforum för incels. Vi har analyserat hur användarna beskriver sin bild av sig själva, sociala relationer och hur känslor diskuteras för att sedan analysera det utifrån ett maskulinitetsperspektiv. Vårt empiriska material består av 20 trådar från forumet incels.is och har sedan analyserats genom en tematisk innehållsanalys. Till vår hjälp i analysen har vi förhållit oss till tidigare forskning om mäns psykiska ohälsa och maskulinitetsnormer. För att skapa en djupare förståelse kring användarna på forumets beskrivningar, har vi använt oss utav Raewyn Connells maskulinitetsteori med betoning på begreppet hegemonisk maskulinitet. Genom att använda oss av en tematisk innehållsanalys har vi kunnat urskilja tre teman av vårt insamlade empiriska material: Att vara underordnad andra män, hur maskulinitetsnormer påverkar sociala relationer och psykisk ohälsa utifrån känslohantering.  Utifrån vårt resultat så framkommer det att användarnas bild av sig själva präglas av tankar om att de är oattraktiva i jämförelse med andra män, som besitter de allra mest önskvärda idealen för en man. På grund av att de inte uppbär det rätta utseendet så påverkas deras chanser till sociala relationer. Användarnas brist på sexuella och sociala relationer beskrivs skapa depression och ensamhet vilket leder till att de ofta diskuterar hanteringen av dessa känslor i form av att rätta till sitt utseende eller begå självmord. Resultatet av vår studie motsäger inte tidigare forskning men belyser att det handlar mer om yttre ideal än om inre ideal, såsom personlighet kopplat till hur du ska vara som man. Det framkommer också i tidigare forskning att psykisk ohälsa och depression har en koppling till sammanhang där man talar om maskulinitet på ett negativt sätt, vilket vår studies resultat även belyser. Vi vill med vår studie öka kunskapen och förståelsen för maskulinitetsnormer och maskulinitetsideal i förhållande till mäns psykiska ohälsa. Konsekvenserna av obehandlad psykisk ohälsa bland män påtalas i tidigare forskning kunna leda till sociala problem som självmord, våld mot kvinnor och psykisk ohälsa. Detta påvisas i resultatet av vår studie och återfinns på det forum vi studerat.