Uppsatsen menar att undersöka vilka aspekter av genus och makt som kan ses i händelseförlopp i bilderböcker som konsumeras av barn i åldern 0–6. Bilderböcker kan ha stor inverkan på barns syn på genus (Peterson & Lach, 1990) och eftersom en del av en förskollärares yrkesroll är att motverka traditionella könsmönster (lpfö 16) vill vi undersöka just hur genus som presenteras för barn i händelseförloppen samt hur makt mellan vuxna och barn framställs. Med stöd i Connell & Pearse (2015) genusteorier, Nikolajevas (2017) teorier om narrativ samt Kårelands (2013) teorier om maktkampen mellan barn och vuxna i barnlitteratur, undersöks tre böcker av den mest utlånade barnlitteraturen på Malmö stadsbibliotek under 2018. Arbetet har utförts genom en kvalitativ narrativanalys. Analysen visar att händelseförloppen i böckerna både kan ses som maskulina och feminina men en övergripande bild som utformas är vuxnas makt över barn samt en stark moralisk underton.

Problemområdet i vår studie är föreställningen om att barnlitteratur framställer pojkar och flickor på ett specifikt sätt utifrån deras kön. Detta görs inom barnlitteraturen när författarna framställer flickor respektive pojkar genom specifika attribut, kläder och personligheter som kopplas till de respektive könen. Få barnböcker utmanar denna föreställning och genusnorm. Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt barnlitteratur re/producerar genus. Kunskapen om hur genus re/produceras skapar möjlighet att ifrågasätta och förändra vår syn på hur genus förmedlas inom barnlitteratur. Analysen utgår från Connell och Pearses (2015) genusteori samt Butlers (2007) begrepp performativt genus. Vi har använt oss utav en visuell textanalys och strukturerat analysen tematiskt. Barnböckerna valdes utifrån en lista av de mest utlånade barnböckerna i Malmö kommun 2017 för åldern 3-6 år. Resultatet av studien blev att barnlitteratur re/producerar genus genom karaktärernas uttryck, handlingar, kläder och attribut. Resultatet visar bland annat att de övervägande karaktärerna möter de förväntningar för maskulinitet och femininitet som finns. Den manliga dominansen inom barnlitteratur blir även påträffande i vårt resultat.

Syftet med uppsatsen är att undersöka genus så som det framställs i läroböckerna inom idrott och hälsa på gymnasieskolan. Detta är en läromedelsanalys som bygger på att analysera text och bild i läroböckerna inom idrottsämnet med kvalitativ undersökning i form av diskursanalys och problematiseras med utgångpunkt i Raewyn Connells och Rebecca Rearses (2015) genusteori. Granskningen av läroböckerna visar ett varierande resultat i jämförelse med vad tidigare forskning har visat. Det förekommer upprepade mönster om genus som har identifierats fyra olika kategoriska diskurser: kategoriseringsdiskursen, genusdiskursen, kvinnan som problemdiskurs och individdiskursen. Ett resultat visar hur en lärobok beskriver olika idrottsgrenar som förknippas med maskulinitet och femininet genom att betona fördelningen av antal medlemmar som är pojkar respektive flickor. Där pojkar framställs som maskulina och flickor framställs som feminina. Med tanke på hur lite genusforskning som finns om läroböcker är detta ett aktuellt forskningsområde som börs forskas i framtiden. Det gör att genusforskning kan bidra med ökad kunskap genom att utveckla läroböcker som är anpassade till elevernas förståelse och förutsättningar i förhållande till läro- och kursplan, GY11.

I den här studien analyseras företaget Gillettes visualisering av maskuliniteter i deras reklamfilm We Believe: The best men can be. Undersökningen utgår från hur företaget förhåller sig till genus efter rörelsen #metoo som slog igenom 2017. Genom en kvalitativ semiotisk analys, studeras utvalda klipp från reklamfilmen för att få en förståelse över symboler i reklamfilmen. De har sedan analyserats med hjälp av storytelling, representations teori och teoretiska begrepp, såsom maskulinitet, toxisk maskulinitet och woke-washing. Utifrån undersökningen ska en förståelse nås om Gillette som globalt företag har förändrat sin visuella kommunikation efter #metoo. Resultatet av studien är att Gillette inte skapar någon normbrytande gestaltning av maskulinitet. Istället visualiseras två olika former av maskuliniteter i reklamfilmen We Believe: The best men can be. Den första är en toxisk maskulinitet som Gillette tar avstånd från. Den andra är en traditionell hegemonisk maskulinitet, som bygger mycket på att en man ska beskydda och vara en förebild.

Denna uppsats handlar om synen på vapenvägrare i militärmagasinet Värnpliktsnytt, där fokus ligger på de olika typerna av maskulina ideal som träder fram. Undersökningsperioden är 1971-1981. Studiens teoretiska ramverk baseras dels på ett genusperspektiv, dels på ett mediaperspektiv. Genusperspektivet bidrar till en förståelse för de typer av manlighet som de olika aktörerna ger uttryck för medan medieperspektivet ger en god inblick i hur ett militärmagasin som Värnpliktsnytt kan fungera som opinionsbildare. Undersökningen visar att journalisterna har en mycket positiv syn (i såväl texter som bilder) på de män som utför vapenfri tjänstgöring (inom exempelvis dagis och sjukvård). De står för en ”ny” form av manlighet som växer fram allt mer på 70-talet. Här premieras egenskaper som förnuftigt tänkande, jämställdhet och en öppenhet att visa känslor. Journalisterna anser att vapenfria gör sin plikt precis lika bra som vanliga värnpliktiga. Journalisterna har dock en kyligare ton mot de som totalvägrar, deras manlighet beskrivs oerhört sällan i positiva ordalag och deras typ av pacifism uppmuntras inte. De kritiska rösterna mot vapenvägrare (alltså både vapenfria och totalvägrare) får väldigt lite plats i tidningen och bemöts oftast av motkritik. När vapenfria, totalvägrare och kritiska röster själva får skriva (debattinsändare etc.) framträder ytterligare intressanta perspektiv. De vapenfria riktar exempelvis hård kritik mot det ”traditionella” manlighetsidealet och lyfter återkommande upp den etiska (och inte politiska eller religiösa) aspekten i sin vapenvägran. Totalvägrarna å sin sida menar att de själva är både tappra och modiga som vågar stå upp, och ta straffet, för sina pacifistiska ideal. De kritiska rösterna är i sin tur dels negativa mot både de vapenfria och totalvägrarna och nedvärderar deras manlighet, dels upplever de att Värnpliktsnytt är alldeles för partiska till fördel för gruppen med vapenvägrare. Avslutningsvis är vapenvägrar-frågan ett ämne som återkommer relativt kontinuerligt under 70-talet (även om många nummer är utan relevanta artiklar). Ett tydligt mönster är att fler artiklar i ämnet skrivs ju äldre decenniet blir.

Denna uppsats har syftat till att undersöka förståelsen kring sexköp ur regionkoordinatorers och samtalsterapeuters perspektiv samt vilka strategier som förespråkas i det preventiva arbetet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom området genomförts och materialet har sedan analyserats utifrån ett maskulinitetsperspektiv. Resultatet visade att de förklaringsmodeller som professionerna använder för att förstå och beskriva mäns köp av sexuella tjänster är hur sexköpet kan ses som en effekt av könsmaktsordningen, att sexköpet kan vara ett resultat av mäns svårigheter att uttrycka känslor, att sexköpet kan verka som en enkel utväg samt hur pornografin kan sudda ut gränser och skapa fantasier hos män. Vidare visade resultatet att de strategier som professionerna förespråkar i det preventiva arbetet är bemötandet och dess centrala roll i behandlingen för män som köpt sex samt utbildning till barn och unga i frågor som rör jämställdhet, könsnormer och pornografi. / The purpose of this study was to examine the understanding of sex purchases from the perspective of regional coordinators and therapists who work with men who bought sex, and what strategies they advocate in the preventive work. To answer the purpose of this study, six semi-structured interviews were conducted and the material was then analyzed with a masculinity perspective. The results showed that the explanatory models that professionals use to understand and describe men's purchases of sexual services are how the purchase of sex can be seen as an effect of the gender power order, that the purchase of sex may be a result of men's difficulty expressing emotions, that the purchase of sex can seem like a simple way out and how pornography can blur boundaries and create fantasies. Furthermore, the results showed that the strategies that the professions advocate in the preventive work are the treatment and its central role in the treatment of men who have bought sex as well as education for children and youths in issues relating to gender equality, gender norms and pornography.

Denna studie berör fenomenet svensk gangsterrap och ämnar att kritiskt granska innehållet som kommuniceras ut via musikvideos till samhället. Syftet är att undersöka huruvida våld samt kriminalitet i relation till maskulinitet upprätthålls inom det diskursiva fältet gangsterrap. Studien avser bidra med kunskap om vad det finns för relation mellan våld och kriminalitet samt maskulinitet inom den svenska gangsterrappen. För att genomföra detta kommer metoden multimodal kritisk diskursanalys appliceras på materialet som består av gangsterrapparen Einárs tre mest visade musikvideos från åren 2019–2021. Det teoretiska ramverket består av diskurs, social semiotik och maskulinitet. Tillsammans med maskuliniteten beskrivs även begrepp som hegemonisk maskulinitet och machokultur. Studiens analys identifierar tre diskursiva teman som handlar om – 1) Pengar som maktsymbol, 2) En riktig man bär vapen och 3) Rädslan för att visa känslor. Dessa teman bidrar till en stark relation mellan maskulinitet och våld samt kriminalitet. Genom framgång, våldsamhet och kriminalitet kan man inom den svenska gangsterrappen hävda sin maskulinitet och makt. De diskurser som identifierats inom gangsterrappen kan även vara med och bidra till könsnormer i samhället där maskuliniteten (re)konstrueras. Det finns däremot en strävan efter att tillåtas visa känslor inom gangsterrappen, trots att detta kan påverka artistens anseende och gå emot de maskulina normerna.

Syftet med uppsatsen har varit att analysera hur ett extremt uttryck för hegemonisk maskulinitet påverkar olika rollfigurer och deras beslutsfattande i filmen Saw II. Filmen har analyserats utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv med fokus på maskulinitetsstudier.Studier kring manlighet och skräckfilm har tidigare gjorts separat från varandra i stor utsträckning och därför har jag valt att koppla samman dem i denna uppsats. Jag har redogjort för skillnader mellan hegemonisk och toxisk maskulinitet, samt dragit paralleller mellan verklighetens samhälleliga normer och filmens rollfigurer.Det jag funnit i mitt arbete är att manliga rollfigurer som agerar utifrån en toxisk manlighetsnorm drastiskt försämrar chanserna för både sig själva och andra att överleva prövningarna i filmen Saw II. Toxisk maskulinitet innebär ett våldsamt beteende gentemot andra och svårighet att samarbeta, någonting som är nyckeln till överlevnad för rollfigurerna. Detta beteende leder till flera rollfigurers död och är, utöver de uppenbart dåliga grundförutsättningarna för spelen, en av de största orsakerna till lidande i filmserien.

The purpose of this study is to examine incels expressions of hate on a Swedish online forum. The term incel means involuntary celibacy and has come to attract mainly heterosexual men who have difficulty succeeding in romantic and sexual relationships. Furthermore, the incel community is characterized by misogyny and incitements to violence. The phenomenon, established on the internet, has in recent years grown and attracted more and more people. Previous studies show that Sweden might obtain the most incels in the world relative to the population. To acquire knowledge about the phenomenon, we intended to investigate how Swedish incels express hate, what the hate is directed to and to what purpose. The study was conducted using a netnographic method where posts on the Swedish forum Flashback were collected. The data was analyzed and sorted using a qualitative analysis of data which resulted in four categories of hatred; misogyny, hatred against the Swedish welfare society, xenophobia and self-hatred. Erving Goffman's theory of stigma and Raewyn Connell's theory of masculinity were used as a theoretical framework, and based on these theories, the main results show that incels hatred is based on the lack of sexual relationships which lead to crisis tendencies and perceived stigma. Hatred can be understood as frustration, the feeling of exclusion and a feeling of inadequacy as well as the experience of a threatened masculinity. The hatred amongst Swedish incels also function as a binding force in the incel community.

The purpose of the study is to investigate high school students’ attitude towards masculinity, and whether the attitude differs depending on the students’ class background and gender. The study has been conducted through a quantitative method where paper surveys have been distributed to a school in Norrbotten county. The theoretical framework used in the study is two ideal types of masculinity that I have developed based on both Raewyn Connell’s understanding of the hegemonic masculinity positions and Lucas Gottzén’s description of the two positions that today dominate the hegemonic masculinity. In addition to these, previous research that concerns masculinity and school has also contributed to the construction of the ideal types. This study will name the ideal types as the older masculinity and the new masculinity. The older masculinity places a greater focus on manual work, the body and the distinction to the feminine. The new masculinity can adopt feminine-coded chores without risking losing masculinity. The result showed that class more rarely was a factor in relation to how the respondents related to masculinity, on the other hand, gender more often turned out to be a factor that explained how the respondents related to masculinity. Middle-class and working-class boys often had a common understanding and experience in relation to masculinity, on the other hand, working-class and middle-class girls’ understanding and experience of the importance of masculine traits in boys and girls differed. In several cases, working-class girls considered it more important to maintain a distinction between male and female than boys did, which in this study showed that they were involved in reproducing hegemonic masculinity.