För dagens moderna organisationer är incitament ett centralt verktyg inom företagsstyrning. Med rätt incitament skapar det förutsättningar för organisationer att attrahera, motivera och behålla sin personal. Idag finns det dock mycket begränsad forskning som adresserar hur incitament är uppbyggda. Det finns mycket kunskap om incitamentens effekter och påverkan men mindre om hur de skapats och vad de bygger på (Anthony, et al., 2014). I och med att genus historiskt sätt haft en direkt påverkan på de organisationsstrukturer vi ser idag skapades ett intresse i att undersöka om incitament kan ha en koppling till maskulina normer (Elvin- Nowak & Thomsson, 2003; Acker, 1990). Studien syftar därmed att undersöka om incitament i mansdominerade organisationer grundas i maskulina normer. Studien bygger på sex kvinnors upplevelse av incitament. Respondenterna arbetade samtliga inom den privata sektorn i medelstora, mansdominerade organisationer. En kvalitativ metod och en semistrukturerad intervjuform har använts vid genomförandet av undersökningen. Ett urval gjordes i val av incitament där tre monetära incitament; lön, bonus och aktier, och fem icke-monetära incitament; befordran, ansvar, självständighet, feedback och arbetsmiljö har analyserats. Incitamenten jämfördes därefter med elva olika maskulina och feminina normer. Urvalet av de maskulina och feminina normerna bygger på en sammanställning av normer presenterat i det teoretiska ramverket. Resultatet visar på att incitament i mansdominerade organisationer grundas i maskulina normer. / For today's modern companies, incentives are a key tool in corporate governance. With the right incentive it creates the circumstances for companies to attract, motivate and retain their staff. Today, however, there is very limited research that addresses how incentives are created. There is a lot of knowledge about the effects and impact of incentives, but less about how they are formed and what they are based on (Anthony, et al., 2014). As gender has historically had a direct impact on the organizational structures we see today, it created an interest in investigating whether incentives can be linked to masculinity (Elvin-Nowak & Thomsson, 2003; Acker, 1990). Thus, the study aims to investigate whether incentives in male-dominated organizations are based on masculine norms. The study's analysis is based on six different women's experiences of incentives. The respondents all worked in the private sector in a medium-sized, male-dominated organization. A qualitative method and a semi-structured interview form have been used in the conduct of the study. A selection was made in the choice of incentives where three monetary incentives; salary, bonus and shares, and five non-monetary incentives; promotion, responsibility, independence, feedback and work environment were analyzed. The incentives were then compared with eleven different masculine and feminine norms. The selection of the masculine and feminine norms is based on a compilation of norms presented in the theoretical framework. The results showed that incentives in male-dominated organizations are based on masculine norms.

Fotbollen är den största idrotten i Sverige, med över tretusen förbund och över en miljon aktiva utövare där majoriteten är män. På grund av detta så kan det råda en maskulint dominant genusordning som gynnar manliga aktörer. Denna studie syftade till att undersöka hur manliga fotbollsspelare upplever genusordningen inom fotbollen. Detta gjordes genom kvalitativ datainsamling via intervjuer på byggde på Connells genusteori och genererade tre teman: 1) Genusregim, 2) Genusarrangemang och 3) Genusrelationer. Resultatet visade attmän inom fotbollen upplever att det råder en genusregim där manliga aktörer gynnas, vidare så upplevs de att genusarrangemanget inom idrotten bildas i hemmet likaså inom idrotten självt, främst genom observation och imitation. Till sist så visade det sig att männen upplevde genusrelationerna inom fotbollen som alltmer aggressiv bland manliga aktörer, där användandet av bland annat könsord genomförs utan tanke på dess effekt. Detta för att det ses som en del av språket och den roll som individer sätter sig i när de kommer till fotbollsplatsen. Fotbollens genus diskuteras därav som maskulint gynnande och kan leda till att individer som inte är maskulina missgynnas. / Football is the biggest sport practiced in Sweden, with over three-thousand associations and over one million active participants where men are the majority. Due to the majority consisting of men, there is a possibility of the gender system to be favorable for men. This study aimed to examine how male footballers experience their sport in accordance with the societal gender structures. This was done through a couple of qualitative interviews which built upon Connells Gender theory and three themes. These themes consisted of 1) Genderregime, 2) Gender arrangement, and 3) Gender relations. The results showed that the gender regime within football is beneficial for male participants, furthermore, the gender arrangement was built upon observation and imitation within the home and within the sport itself. Lastly, the gender relations practiced by male footballers were found to be far more aggressive, and the use of insults occurred without much thought of the impact it made. Rather it was all part of the language that was practiced within the sport and was part of the role that a footballer accepted when the partook in the sport. The gender system found within football is discussed as something that benefits masculine participants and could lead to individuals not seen as masculine being put at a disadvantage.

Syftet med denna studie är att undersöka hur Göran Lindberg konstrueras som ideal/icke ideal gärningsman i dokumentären Kapten Klänning – Polischef och våldtäktsman. Grunden för studien är Nils Christies begrepp det ideala offret samt den ideala gärningsmannen men vi använder oss i vår analys även av maskulinitetsteori med extra fokus på intersektionella aspekter i framställningen av Lindbergs maskulinitet. Då denna studie fokuserar på konstruktionen av Göran Lindberg grundar sig studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt i konstruktivismen. Materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys där huvudteman inom den teoribildning och tidigare forskning som hör till studien skapade teman att följa och vara uppmärksam på under materialgenomgången. Resultatet visade att Göran Lindberg konstrueras som en person som bär en hjältemask, men under denna hjältemask döljer sig ett monster. Detta monster framställs som Göran Lindbergs sanna jag och det bidrar till en konstruktion av honom som en ideal gärningsman. I vissa scener konstrueras han som en stor, stark, kontrollerad man som representerar hegemonisk maskulinitet, i andra framställs han som en svag man med tvångsmässiga beteenden som leder till kontrollförlust. Resultatet visar även att Göran Lindbergs offer till största delen framställs som ideala offer även om de inte uppfyller Nils Christies alla kriterier för detta. Därav är det möjligt att utifrån denna studie påstå att inte alla kriterier gällande idealt offer och ideal gärningsman behöver uppfyllas för att en konstruktion av dessa ska vara möjlig. Det är även tänkbart att kriterierna ändras över tid och är olika beroende på brottstyp.

Kim Marie Johansson, tidigare känd som Kristoffer Johansson, är en av media omskriven brottsling som dömdes för att ha dödat och styckat hennes tidigare flickvän. Under 2018 blev det uppmärksammat av media att Johansson genomgått en könskorrigering och bytt namn till Kim Marie Johansson. Syftet med vår studie har varit att fördjupa kunskapen kring medias genuskonstruktioner av Kim Marie Johansson före och efter hennes könskorrigering, för att sedan undersöka om det funnits skillnader mellan dessa. För att undersöka detta användes en genusteoretisk ansats med stöd av Petterssons (2003) uppställda dikotomi och Christies (2001) beskrivning av den ideala gärningsmannen. Brennan & Vandenbergs (2009) beskrivningar av kvinnliga förövare som “bad” och “mad/sad” applicerades även på analysen. Materialet bestod av artiklar från Aftonbladet, Expressen och NSD där vi tittade på två olika tidsperioder: perioden då Johansson blev dömd och efter att Johansson genomgått en könskorrigering. Forskningsdesignen för studien har varit en flerfallsstudie där vi använde en tematisk analys. Resultaten visar att Johansson beskrivs i enlighet med både femininiteter och maskuliniteter under de båda tidsperioderna och rör sig även mellan de olika begreppen “bad” och “mad/sad”. Johansson framställs under båda tidsperioderna som avvikande från normativa genusföreställningar, avsett till de begrepp som använts som analysverktyg för studien.

The purpose of this study is to investigate how professionals in the forestry industry describe diversity- and gender equality efforts at their company. The material in the study is created from interviews and analyzed through an application of discourse theory. Based on expressed discourses, the focus is on which identities are enabled and also which identities that are excluded. The analysis shows how different cultural depictions in the shape of discourses contribute to perception about who the forest worker is.  The Swedish forest industry has for a long time been seen as infused with masculine norms since it has been dominated by men for a very long time. Even though more women have entered the forest industry recently, old stereotypes still persist. The participants express that it is a very white working environment which I delve into in this study. One of the first things I noticed was the prevailing whiteness norm among the employees at the company I studied, this led to an interest in investigating how this can be understood in terms of the employees´ preconceptions about the forest worker.

“Let’s dance to misogynistic music” - A Qualitative Textual Analysis of Swedish Rap Songs from a Gender Perspective Swedish rap music has risen in popularity during the last five years and has grown from being a minority genre to the top of several music charts. Critics suggest that rap in general romanticizes a criminal lifestyle and encourages young listeners to strive for a similar way of life. Others counter by saying that generalization is a slippery slope and that rap music should rather be seen as a way of expressing one’s own experiences. When this debate is put in the limelight, other important topics are easily forgotten. For instance, the objectification of women is sometimes normalized in the rap genre, however much less discussed within a Swedish perspective. The purpose of this study is to examine lyrics in Swedish rap music from a gender perspective. Through a qualitative critical linguistic textual analysis and with support from existing theories about gender, hegemonic masculinity, representation and stereotypes, explore the design of masculinity, femininity and patriarchal structures in the most played Swedish rap songs in the year 2021. The analysis identified five overall themes in the empirical research: trust, emotions, provocation, sexism and superiority. The study found that masculinity takes form in the lyrics through the highlighting of masculine-like characteristics as something to strive for, setting the standard for how men should act and behave. Femininity in the rap lyrics takes form through the degrading of women as she is always seen through the male gaze and is an object rather than a subject. Representations of masculinity and femininity can be considered stereotypical in that they fulfill several patterns of gender structures. Patriarchal structures are reproduced through the sender as they convey that messages connected to sexism and hegemonic masculinity are reasonable and acceptable. In conclusion the study identifies a different kind of hegemonic masculinity where emotions are allowed to take place, but are hidden behind a cover of metaphors and parables. To avoid ending up in a “trap of weakness” where men who show emotions don't fulfill the demands of western masculinity standards, feelings and experiences are articulated symbolically and in a more accepted masculine forum. Keywords: rap music, gender, hegemonic masculinity, representation, stereotypes, femininity, masculinity.

The purpose of this qualitative study is to make a contribution of knowledge about students’ visual cultures and what possibilities and limitations they might pose in visual art education. Semi-structured interviews were conducted with 15-year-old students, which resulted in empirical data consisting of transcriptions of two interviews concerning the visual cultures of ice hockey and horseback riding. The data was analyzed through discourse analysis using theories on gender, power, discipline and norms. The results show that the masculinity constructed through ice hockey as a visual culture places great value on being a masculine man. While the locker room provides a space for the male team members to show affection through physical closeness, it is important to carry oneself and act in a way that is not feminine. The constructions of femininity through horseback riding as visual culture draw upon images from broader perceptions of horseback riding, such as depictions of ‘the horse girl’ in popular culture. The construction of femininity can be understood through characteristics like responsibility, caretaking and feelings. While it may be challenging to work with students’ heavily gendered visual cultures, incorporating them in visual art education might make the subject more relevant and meaningful to students and let them take on new roles in the classroom.

Studien undersöker unga idrottsintresserade mäns medieanvändning med fokus på maskulinitet och den manliga kroppens gestaltning, och även upplevelser kring hur unga män ser på maskulinitet, hur detta speglas på Instagram och påverkar dem.    Studiens syfte är att bidra med en fördjupad förståelse och kunskap kring hur unga män beskriver sin användning av Instagram med fokus på innehåll som gestaltar maskulinitet och den manliga kroppen. Studien syftar även till att ta reda på hur unga män ser på maskulinitet och hur unga män upplever att maskulinitet och den manliga kroppen gestaltas på Instagram samt hur de upplever att detta innehåll påverkar dem. Metoden som används är fem semistrukturerade individuella intervjuer. Analysmetoden i denna studie vilar på tematisk analys tillsammans med teorierna uses and gratifications och social jämförelseteori. Forskningsfrågor:    ·    Hur beskriver unga idrottsintresserade män sin användning av Instagram med fokus på innehåll som gestaltar maskulinitet och den manliga kroppen?   ·    Hur beskriver unga idrottsintresserade män maskulinitet?   ·    Hur upplever unga idrottsintresserade män att maskulinitet och den manliga kroppen gestaltas på Instagram?     ·    Hur upplever unga idrottsintresserade män att de påverkas av det innehåll de tar del av gällande maskulinitet och den manliga kroppens gestaltning på Instagram?     Resultaten visar att de unga män som studerats beskriver sitt användande av Instagram med att det främst är för att upprätthålla sociala kontakter, men även för uppsökande av information och motivation. Vad det gäller de unga männens upplevelser kring maskulinitet visar svaren på att maskulinitet för dem innebär en vältränad kropp, inte visa sig svag och vara stark såväl fysiskt som mentalt. Samtliga av de unga män som studerats visar även att de bilder som speglas maskulinitet och den manliga kroppen på Instagram oftast är vältränade och har en kaxig attityd. Slutligen visar svaren på att en del av de unga männen påverkas negativt av innehållet de exponeras för, och de som förklarar att de inte känner sig direkt påverkade förklarar att de är medvetna om att andra unga män påverkas negativt.   Nyckelord: maskulinitet, manliga kroppen och Instagram.

Syftet med denna studie är att undersöka och ta reda på hur stödet i samhället ser ut när en man utsätts för våld av en kvinna i en nära relation, men även att utifrån det kunna bidra med kunskap kring ämnet “män som våldsoffer i en nära intim relation”. För att kunna besvara syftet och frågeställningarna använde vi oss av en kvalitativ ansats med ostrukturerade intervjuer som metod. Sju socialsekreterare som arbetar inom socialtjänsten med våld i nära relationer i kommuner i olika län i Sverige intervjuades. Informanternas svar jämfördes och analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning inom området samt teorier inom kvinnors våld mot män i intima partnerrelationer. De slutsatser vi kunnat dra genom denna studie är att socialsekreterare inom socialtjänsten inte känner att det har likvärdiga hjälpinsatser att erbjuda män och att de saknar kunskap och verktyg för att kunna hjälpa män som blir eller har blivit utsatta för våld i en nära relation. / The purpose of this study is to investigate and find out how the support in society looks when a man is exposed to violence by a woman in intimate partner relationship, but also to be able to contribute knowledge about the topic “men as victims of violence in intimate partner relations”. In order to answer the purpose and the questions, we used a qualitative approach with unstructured interviews as a method. Seven social secretaries who work in social services with violence in close relationships in different parts of Sweden were interviewed. The informants' answers were compared and then analyzed with the help of previous research in the field as well as theories in women's violence against men in intimate partner relations. The conclusions we have been able to make through this study are that social secretaries in social services do not feel that they have equivalent help to offer men and that they lack knowledge and tools to be able to help men who are or have been exposed to violence in an intimate partner relationship.

The staff distribution and the gender diversity in the Swedish Armed Forces aren't at the level the organization has the ambition to be. Meanwhile previous research shows that there are multiple obstacles for women to work and advance in military organizations. This study examines the staff category of newly examined female officers’ perception of their possibilities to work in the Swedish Armed Forces, a personnel category that specifically hasn't been studied in this area. The study will be conducted by interviewing female officers in this personnel category. The study shows that most of the interviewed women have a positive experience in their new workplace, where a supporting commander seem to be a success factor. Some of the interviewed women also testifies about perceived misconducts in the workplace where problems such as traditionally manly ideals permeate colleagues and/or the organization's behaviour and consequently limits the women’s possibilities.