Sårbarhet som fenomen uttrycks som en svaghet i Försvarsmaktens styrande dokument. Att majoriteten av Försvarsmaktens personal är män i kombination med en föreställning om att sårbarhet likställs med svaghet kan innebära att män i Försvarsmakten inte vågar uppleva sårbarhet vilket enligt Bréne Brown skulle innebära en minskad förmåga till mod. Ett felaktigt förhållningssätt till fenomenet sårbarhet skulle även kunna innebära att personalen väljer att endast utföra handlingar som inte medför interpersonell risktagning. En minskad förmåga att utföra modiga handlingar i organisationen skulle kunna leda till en minskad operativ effekt.  Studiens syfte är att med ett kvalitativt perspektiv skapa vetenskapligt grundad kunskap för att ge en djupare förståelse för hur sårbarhet upplevs och uttrycks av män som är officerare i Försvarsmakten. Förståelsen skapas med en induktiv ansats genom grundad teori.  Studiens viktigaste slutsatser är att organisationskultur och maskulinitet är styrande regimer som styr hur sårbarhet upplevs och uttrycks i Försvarsmakten. Definitionerna av fenomenet sårbarhet försvåras då sårbarhet tenderar till att likställs med svaghet och inte som en förutsättning till mod. Studien visar även att sårbarhet uttrycks utifrån ett antal påverkansfaktorer som antingen hindrar eller ger förutsättningar. Sårbarhet används även som ett medvetet strategiskt verktyg för att skapa en organisation som genomsyras av tillit och psykologisk trygghet. En ökad förståelse för hur sårbarhet är en förutsättning till mod ger en mer innovativ och modig arbetsplats som är mer tillåtande och där individen inte är rädd för interpersonell risktagning. Arbetsplatser som genomsyras av tillit och psykologisk trygghet ökar även förmågan att uppleva och uttrycka sårbarhet vilket generar mod. I förlängningen skulle detta kunna leda till att organisationens operativa effekt ökar.

Syftet med uppsatsen är att analysera två karaktärer i ”Hardbodies” genren och jämföra dem mot en nutida actionkaraktär. John Matrix från Commando (1985), John McClane från Die Hard (1988) och John Wick från John Wick (2014). Uppsatsen fokuserar på att upptäcka skillnader men i synnerlighet likheter mellan de olika filmerna och karaktärerna. Genom ett maskulint genusperspektiv analyseras karaktärerna för att påvisa dessa skillnader och likheter i relation till maskulinitet och mansideal. Karaktärerna analyseras utifrån Jens Eders analysmetod, karaktärsklockan. Resultatet av karaktärsanalysen påvisade att trots karaktärernas skillnader i uppdrag, kropp och kläder finns det ett gemensamt underliggande uppdrag som handlar om manlighetskomplex.

Syftet med denna uppsats är att undersöka diskurser om maskulinitet och sexualitet som förekommer i internetforumen på hemsidan Nofap.com som är en sida riktat personer med ett pornografi och onaniberoende. Hemsidans syfte är att skapa ett community för människor som lider av ett beroende som leder till att deras vardag eller sexliv påverkas negativt. Forumet ska därigenom finnas till som en stödgrupp för individen där problem kring bland annat sexuell hälsa kan diskuteras med andra individer som har liknande problem och beroenden. Forumet uttrycker sig tillhandahålla verktyg som ska hjälpa individen att komma ut ur sitt beroende och på så sätt förbättra sitt liv. I uppsatsen använder jag mig av en diskursiv analysmetod som bottnar sig i Ernesto Laclaus och Chantal Mouffes diskursteori. Genom diskursteori som analysmetod undersöker jag därefter hur diskursen kring maskulinitet och sexualitet ser ut och hur de konstrueras i forumet. Vidare studerar jag vilka maskulina utryck som värdesätts högre i den hegemoniska hierarkin och vilka uttryck som leder till en lägre hierarkisk position. Jag undersöker därefter hur diskursen påverkar vilka kroppar som förväntas delta i forumet och vilka som utesluts. I analysdelen framkom det att forumet är starkt präglat av traditionella uppfattningar om maskulinitet och sexualitet där bland annat mannen förväntas vara heterosexuell, dominant över kvinnor och ha kontroll över sig själv och sina sexuella begär. Synen på pornografi och beroendet där till är i forumet negativ där det ses som något som har bidragit med sociala problem för den enskilde individen. Den negativa uppfattningen bottnar i pornografins inverkan på individens och dess förmåga att kunna ha ett fungerande sexliv där t.ex. porrskadade personer får problem med att bli sexuellt stimulerade av verkliga sexuella interaktioner. Det framkommer även att forumets intentioner inte är att få en större samhällelig förändring där sociala följder av pornografin, så som t.ex. sexism och sexuellt våld vill motverkas. Forumet inriktar sig istället på att hjälpa den enskilde individen att bli av med sitt pornografiberoende och ställer sig därför inte kritiskt till vilka omfattande sociala följder pornografin kan innebära.

Denna studie tar grund i Hofstedes forskning kring nationell kultur och kulturdimensionen Maskulinitet - Femininitet med syftet att undersöka huruvida existerande forskning om nationell kultur och organisationskultur kan förklara skillnader i kvinnors deltagande i styrelser. Operationalisering genus till kön har skett genom att likställa femininitet med jämställdhet. Studien har utformats enligt en komparativ studie med en tvärkulturell studiedesign där en jämförelse av företags styrelse har utförts i två länder och två branscher. Resultaten visar på ett samband mellan företags storlek könsfördelning i styrelse. Vi finner även att de japanska företagen har en lägre grad jämställdhet än de svenska, samt att vårdindustrin är mer jämställd än fordonstillverkningsindustrin. Slutsatsen är att Hofstedes kulturdimension är ett godtagbart riktmärke för styrelsers jämställdhet.

Organisationers till synes ostrukturerade användning av önskeschema och skilda åsikter kring arbetssättets påverkan på medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv, har utgjort grunden för denna studie. Ett sätt att förklara dessa åsiktsvariationer är genom individuella skillnader i medarbetarens värderingar och prioriteringar i livet vilket ledde fram till studiens kunskapsgap, att nivån av maskulinitet skulle kunna vara en faktor som har betydelse för individens balans. Studiens syfte är att förklara vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans mellan arbetsliv och privatliv vid användning av önskeschema.       Semistrukturerade kvalitativa intervjuer med respondenter som använder eller har använt önskeschema den senaste tiden genomfördes för att skapa ett underlag för att förklara vilken betydelse nivån av maskulinitet har för medarbetarens balans. Med anledning av vårt positivistiska förhållningssätt och studiens deduktiva ansats genomfördes en tematisk analys utifrån syftets grundläggande begrepp.   Respondenterna uppvisade en generellt låg maskulinitet samt en generell uppfattning om att önskeschema bidrar positivt till balans mellan arbetsliv och privatliv. Vid djupare analys kunde vi gruppera respondenterna i grupper med olika nivåer av maskulinitet, och fann att ju lägre nivå av maskulinitet medarbetaren har, desto mer anser medarbetaren att önskeschema har positivt effekt på deras balans. För detta samband krävs dock att individen uppvisar en grundläggande acceptans för arbetsvillkoren. Vi har funnit tre tänkbara skäl till detta: en tidskonflikt hos individen, en diskrepans mellan upplevd och verklig tid samt basala arbetsvillkor kallade hygienfaktorer.   Denna studie har visat att medarbetare med en lägre nivå av maskulinitet upplever att användning av önskeschema i högre grad hjälper dem att nå balans mellan arbetsliv och privatliv, än vad människor med en något högre maskulinitet upplever. Sambandet har dock endast studerats i olika nivåer av låg maskulinitet.

Detta är en historisk litteraturstudie av en förändring i Sveriges mansideal under sekelskiftet. Författaren har uppmärksammat en destruktivitet i dagens sociala manskultur inom fotboll och annan lagsport, där en exkluderande och våldsfrämjande mansnorm råder. Hon söker svar på hur det gick till när kyrkans inflytande på manlig fostran minskade och hur detta har samband med att fotbollen etablerades i Sverige.    I arbetet studeras vad som hände med det kristna mansidealet när män på grund av den industriella och vetenskapliga revolutionen flyttades från kyrka och hushåll till fabriker, byggarbeten och akademier. Studien omfattar även hur fotbollen gjorde entré bland de unga männen när fäderna inte längre fanns närvarande i landets hushåll. Arbetet ger en grundläggande inblick i det socioekonomiska samhällets uppkomst och konsekvenser, en ny uppdelning mellan de binära könen samt vad som gick män förlorat när samhällsstrukturen förändrades under den industriella och vetenskapliga revolutionen.    Studien lutar sig mot begreppen sekularisering och hegemonisk maskulinitet. I arbetet framgår att män hamnade i utanförskap och minskat maktinflytande då de separerades från kyrka och hushåll. Framför allt män i arbetarklassen fick utstå ett förtryck där de dagligen förnedrades i sin samhällsposition. Fotbollen introducerades av medelklassen som ett sätt att fostra arbetarklassens unga män då dessa uppfattades som lösaktiga och ovårdade. Snart blev fotbollen en plats som ersatte utanförskapet och förtrycket med klassöverskridande manlig gemenskap och som stärkte mäns självförtroende genom att bekräfta en fysisk överlägsenhet.

Denna studie har undersökt hur män som kommer från, och lever i, Norrbotten tycker att tv-serien Leif och Billy, som verkar under Sveriges Television, representerar maskulinitet och Norrbotten. För att ta reda på det har sju kvalitativa forskningsintervjuer gjorts, där intervjupersonerna är män i 20 till 50 årsåldern. Intervjupersonerna har tagit del av klipp och avsnitt från serien innan intervjutillfällena. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur männen ser på maskuliniteten som serien representerar, om det förekommer stereotyper i representationen av Norrbotten samt om männen kan relatera serien till sina egna verklighet. Det med tv-serien som grund och utgångspunkt. Studien utgår från en kvalitativ undersökning som från teori om representation, intern orientalism samt maskulinitet analyseras. Analysen av respondenternas utsagor har resulterat i fyra stycken övergripande teman; norrbottniska stereotyper, landsbygden kontra det urbana, alfahannens känslor och verklighetsförankringen. Centralt i undersökningen är respondenternas upplevelse av att Leif och Billy porträtterar stereotyper i Norrbotten i form av bland annat deras intressen och ekonomiska situation. Studien visar även att respondenterna upplever att det finns en maskulinitet präglad av aggression och en strävan efter en roll som alfahanne hos karaktärerna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur manliga veganer uppfattar sin maskulinitet i relation till att de utesluter animalier från sin kost. Genom åtta kvalitativa djupintervjuer med män som äter en växtbaserad kost ville jag få svar på frågeställningarna: Upplever manliga veganer att det finns en koppling mellan maskulinitet och köttkonsumtion? Hur tar sig i så fall denna koppling uttryck? Och anser manliga veganer att deras kostval påverkar deras sociala interaktioner med köttätare och hur förklarar samt förhåller de sig i så fall till detta? Ett tematiskt analysförfarande användes som metod för att analysera insamlad data. De teoretiska utgångspunkterna för denna studie var Judith Butlers uppfattning om kön och att det är något som formuleras i sociala processer och R. W. Connells teori om hegemonisk maskulinitet och att det manliga könet är dominerande över det kvinnliga. Att vara kvinna i dagens samhälle upplevs som något sekundärt och den kost som associeras med det kvinnliga könet ses i förlängningen också som sekundär. Studien tillämpar också Carol J. Adams teori om att köttkonsumtion är associerat med män och maskulinitet. Resultatet visar att manliga veganer upplever att det finns en koppling mellan maskulinitet och köttkonsumtion, även om de själva inte upplever att det behöver vara så. Uppfattningen att köttkonsumtion är associerat med maskulinitet yttrar sig genom att det finns en indikation på att inte vilja uppfattas som en stereotypisk vegan. På så sätt vidhålls uppfattningen om den hegemoniska mannen, trots att de i själva verket tar avstånd från den. / The purpose of this study was to investigate how male vegans perceive their masculinity in relation to excluding animal products from their diet. Through eight qualitative in-depth interviews with men who eat a plant-based diet I wanted to get answers to the questions: Do male vegans feel that there is a connection between masculinity and meat consumption? If so, how does this connection manifest itself? And do male vegans believe that their dietary choices affect their social interactions with carnivores and how do they explain and relate to this in that case? A thematic analysis method was used for analyzing collected data. The theoretical starting points for this study were Judith Butler’s view of gender and that it is something that is formulated in social processes and R. W. Connell’s theory of hegemonic masculinity and that the male sex is dominant over female. Being a woman in today’s societyis perceived as something secondary and the diet associated with the female gender is in extension also seen as secondary. The study also applies Carol J. Adams theory that meat consumption is associated with men and masculinity. The results show that male vegans feel that there is a connection between masculinity and meat consumption, even though they themselves do not feel that it needs to be so. The perception that meat consumption is associated with masculinity is expressed by the fact that there is an indication of not wanting to be perceived as a stereotypical vegan. In this way, the perception of the hegemonic man is maintained, even though they are in fact distancing themselves from it.

Att genus skapas genom ett socialt samspel och genom interaktion med andra är något som mycket forskning visar på. I denna uppsats har vi studerat tre av de populäraste serierna för barn på svensk television. Genom att använda oss av en multimodal analysmodell så har vi kunnat få syn på en mängd olika data i serierna. Syftet med studien har varit att se hur maskulint och feminint gestaltas i serier samt att se vilka normförstärkande och normbrytande ageranden som kan ses. Resultat visar att serierna ofta följer ett normativt system vad gäller maskulint och feminint, men också att en del normbrytande ageranden blir synligt i serierna. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

For decades, boys have underperformed in the Swedish school when compared to girls. During the past 10 years, different problem representations regarding the issue have been articulated within the Swedish Government Official Report series. This paper examines the two most dominant problem representations, through a critical scrutiny of underlying assumptions, aswell as potential political effects on gender equality policy. Both problem representations share the assumption that education is a success game, won by girls and lost by boys. Further, boys’ failures in school are represented as a threat, both towards individuals as towards society at large. However, key differences can be found when looking at the ways sex, gender and power are constructed. When the gender gap is represented to be caused by determined sex differences, the school system is seen as unfair, benefitting girls at the expense of boys. When the gender gap is instead represented as caused by socially constructed gender projects, “anti-study culture” is seen as a result of boys' collective upholding of hegemonic masculinity. Dependingon the conceptualization of the issue, the political effects could either entail a stabilization of a patriarchal gender system through a delegitimization of girls' successes, or a destabilization of a patriarchal gender system through perceiving both girls and boys as potential victims of patriarchy, enabling alliance-building gender equality policy. Yet, lack of intersectional perspective makes it difficult to counteract social inequality at large, as the gender system affects boys and girls in different ways depending on other intersecting axes of social division.