Denna intervjustudie har som syfte att undersöka lärares uppfattning om hur maskulinitet formas och tar sig uttryck hos högstadiepojkar under idrottslektionen. Studien grundar sig på fyra semistrukturerade intervjuer med lärare som undervisar högstadieelever i ämnet idrott och hälsa. Uppsatsen har tagit sin teoretiska utgångspunkt både i tidigare forskning på området men också i begrepp såsom könsroller, hegemonisk maskulinitet samt identitet och identitetsskapande. Under uppsatsens gång har det identifierats tre teman; ungdomars identitetsutveckling, normer och maskulinitet och maskulinitetens dominans på idrottslektionen. Maskulinitet formas i samspel med ungdomarnas identitetsutveckling och samhällets rådande normer. Under idrottslektioner tar sig maskulinitet uttryck bland annat genom att pojkar tar större plats [genom att höras och synas mer], genom en hårdare jargong pojkar sinsemellan, samt genom vilka aktiviteter som förknippas med manlighet. Maskulinitet tar sig också uttryck genom att ungdomar agerar i enlighet med rådande normer och genom att reagera mot de som avviker från dem. Detta bidrar också till att föreställningar kring maskulinitet befästs och fortsätter att reproduceras.

Bakgrund: Prostatacancer är den vanligaste cancerdiagnosen för män i västvärlden. Det finns flera biverkningar av de olika behandlingsalternativen varav sexuell dysfunktion är en vanlig sådan. Sjuksköterskans ansvar går ut på att vårda patienten som en helhet och främja delaktighet. Det har visats att sjuksköterskor upplevde det som svårt att samtala med patienter om sexualitet eftersom ämnet anses vara tabubelagt. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av sexualitet vid prostatacancer. Metod: En allmän litteraturöversikt enligt Friberg (2017) gjordes och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Åtta var av kvalitativ metod och tre av mixad. De inhämtades från databaserna CINAHL Complete, PubMed samt PsycINFO. Sökorden som användes var: experience, experienc*, lived experience, prostate cancer, prostatic neoplasms, sexuality och sexual health. Resultat: Resultatet presenterades genom två huvudteman. Det första huvudtemat var: Behandlingarnas inverkan på sexualiteten, vilket visade olika känsloyttringar kopplat till att få en förändrad sexuell funktion, intimitet och maskulinitet samt minskad sexuell lust. Det andra huvudtemat var: Yttre och inre resurser för att kunna hantera behandlingarnas biverkningar som visade att vårdpersonal, partners och stödgrupper hjälpte männen att hantera förändringarna. Diskussion: Författarna diskuterade mäns behov av adekvat information gällande olika behandlingars biverkningar, sjukdomens påverkan på maskuliniteten, hur kommunikation i parrelationer kunde påverkas samt sjuksköterskans stödjande roll. Diskussionen belystes utifrån Katie Erikssons hälsokors, tidigare forskning samt författarnas reflektioner. / Background: Prostate cancer is the most common cancer disease for men in the western world. There are several common side effects from different treatments and sexual dysfunction is one of them. It is the nurse’s responsibility to care for the patient as a whole and to promote participation. However, it has been shown that nurses found it difficult to talk about sexuality with patients since the subject is considered to be taboo. Aim: The aim was to explore experiences of sexuality for men with prostate cancer.   Method: A general literature review according to Friberg (2017) was made and based on eleven scientific articles. Eight were of qualitative method and three of mixed. They were obtained from the databases CINAHL Complete, PubMed and PsycINFO. The following key words were used: experience, experienc*, lived experience, prostate cancer, prostatic neoplasms, sexuality and sexual health. Results: The result was presented by two main themes. The first one was: The treatments impact on the sexuality which showed different emotions associated with having a changed sexual function, intimacy and masculinity and a reduced sexual desire. The second main theme was: The external and internal resources to be able to handle the side effects of the treatments which showed that care staff, partners and support groups helped the men to handle the changes. Discussion: The authors discussed men’s need of adequate information about the side effects of different treatments and how the disease could affect the masculinity, the communication in relationships and the nurse’s supporting role. The discussion was highlighted in relation to Katie Eriksson´s “health cross”, previous research and the authors’ reflections.

Är den heterosexuella normen i samhället så stark att homosexuellas valmöjligheter begränsas? Är den sexuella läggningen relevant alls när homosexuella gör sina karriärval? Syftet med denna studie är att analysera hur homosexuella män mellan 30–60 år resonerar kring sina studie- och yrkesval samt studie- och yrkesliv för att få en djupare förståelse för hur de medvetet eller omedvetet förhåller sig till samhällets strukturer. Mer precist: Vilken betydelse tillskriver homosexuella män sin sexuella läggning i vad som har påverkat och påverkar dem? Hur kan strukturer användas som förklaringsmodell till hur den sexuella läggningen påverkat och påverkar? Dessa frågor är utvalda då det saknas svensk forskning kring dem, och denna studie ämnar bidra till att fylla detta kunskapsgap. Med hjälp av Connells begrepp genusordning, genusregim och hegemonisk maskulinitet samt Careershipteorin med tillägg av Colleys yrkeshabitusbegrepp söks det svar på dessa frågor, detta i form av en kvalitativ intervjustudie med en tematisk analysmetod. En central aspekt i informanternas berättelser är att de helst umgås med kvinnor, att de också helst vill arbeta med kvinnor och att de drar sig för maskulina miljöer. Det fanns också hos några en förmodad förväntan av diskriminering eller homofobi i vissa yrken som gjort att de valts bort. I vissa fall uppfattas den sexuella läggningen haft en positiv inverkan på studie- och yrkesval/liv.

Uppsatsen undersöker vilka typer av förebilder män i åldrarna 35 till 45 år har. Som sociologisk teori används huvudsakligen Raewyn (tidigare Robert) Connells maskulinitetsteori och Lars Jalmerts beskrivning av olika mansideal. De sociologiska teorierna kompletteras med Carl Jungs sociobiologiska teori om medfödda drag om maskulint och feminint där det maskulina konkretiseras i fyra konstruktiva maskulina roller. Slutsatsen är att männen har konstruktiva mogna förebilder. De tillfrågade männens förebilder var till 80% män. Det är uteslutande humanistiska och goda förebilder som lyfts fram av intervjupersonerna. Ingen har nämnt destruktiva förebilder som kämpar för sin subgrupp i samhället, eller optimerar på sig själv på andras bekostnad. Majoriteten av förebilder bedömdes ha delaktig maskulinitet och det var endast en av 30 förebilder som bedömdes ha hegemonisk maskulinitet. Förebilderna hade tydliga drag av någon eller flera av de jungianska personlighetsarktyperna som använts. Mansideal bland förebilderna var den klassificering som innehöll störst osäkerhet. Idealet att klara sig själv vara måttlig och hjälpa andra var vanligast. Ofta förekommande förebilder är männens pappor, far- & morföräldrar, chefer, ledare och föreläsare. Däremot är det ovanligt att deras mamma, personer som är duktiga i männens egna profession, fysiska krigare eller klasskämpar är deras förebilder.

En kvalitativ studie i syfte att identifiera mönster inom framställningen av manliga karaktärer i spel på AAA marknaden idag, spelarnas egna upplevelser och analyser av detta. Detta genom att lägga fram fyra olika populära manliga karaktärer i nya spel och analysera en diskussion mellan spelare bekanta inom genren om deras upplevelser av dessa protagonister. Målet var att genom tematisk analys finna gemensamma nämnare i resonemangen spelare har rörande karaktärerna för att kunna diskutera vilka aspekter som eventuellt kan omstruktureras i hur manliga karaktärer representeras. Genom R.W. Connells studie rörande maskulina relationerna såsom hegemoni, delaktighet, underordnande och marginalisering grundades ett teoretiskt ramverk för studien att stå på. Detta grundar även för Derek A. Burrills teorier om performativt, kulturell påverkan och spelarens relation till spelens avatar. Data i denna studie pekar på en medvetenhet om problematik i ämnet från spelare. Men även den hegemoniska bild som massmedia fört över till spelarnas uppfattning av hur mediet ser ut och eventuellt begränsar synen över dess inverkan och potential.

Uppsatsen syftar till att visa hur manligheten presenteras via livsstilsmagasinet Magazine Cafés omslag. Resultat/analys-delen är uppdelat efter frågeställningarna; ”Vilka män täckte Cafés omslag 2017? (Personer inom media, mode och design, nöje och sport)” samt ”Hur konstruerar Café mannen för sina läsare/målgrupp via omslaget?”. Första frågeställningen besvaras med hjälp av diagram som visar vilka män som täcker Cafés omslag samt branschtillhörighet. För att bevara andra frågeställningen användes bestämda teoretiska infallsvinklar; genus-makt, hegemonisk maskulinitet och den manliga kroppen som utgångspunkt. Resultatet visade att män framställs som individer som vill inneha mycket makt. Makten signaleras i detta fall ut via posen på personen på själva omslaget, men även val av kläder kan ha en påverkan. Kroppen är en viktig del i hur mannen framställs. Då kroppen används till mycket, både fysiskt men även psykiskt signaleras manliga attribut just via kroppen. / <p>Detta är den nyaste versionen som ska publeceras. Ni kan radera den förra upplagan. </p><p>Mvh</p><p>Egzon Mazreku </p>

I den här internetstudien analyseras inlägg från män som talar om att köpa ”sex” i Flashback-tråden Kvinnorna i Thailand. Tråden kan betraktas som ett homosocialt brödraskap där män finner gemenskap genom skapande och upprätthållande av maskulinitet samt heterosexualitet. I prostitutionsdebatten är det framför allt kvinnorna som säljer ”sex” som stått i fokus, medan torskarna, de som stått för efterfrågan, har varit osynliga. Den här studien bidrar med att synliggöra hur män som talar om att köpa ”sex” ser på sig själva och sin roll i prostitution. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna ”hegemonisk maskulinitet” och ”obligatorisk heterosexualitet för män” undersöker jag hur normer och värderingar konstrueras och förhandlas männen emellan. Studien visar att trots att männen själva berättar att de betalar för ”sexuellt umgänge” är det få som identifierar sig själva som torskar. Istället tar de avstånd från den stereotypa bilden som finns av ”sexköpare” och framhåller sig själva som attraktiva och tilldragande på den ”vanliga” sexuella marknaden. Det faktum att män disciplineras till heterosexualitet är något som genomsyrar hela tråden. Trots detta visar det sig att det finns ett visst mått av förhandlingsutrymme kring den manliga sexualiteten, åtminstone när man rest så långt som till Thailand.

Fallosens symbolik med den hegemoniska maskuliniteten som följd skapar ettsamhälle där mannens makt och styrka premieras, detta kan ta sig uttryck på mångaolika sätt. I denna studie har 11 förundersökningsprotokoll och domar för sexuelltofredande online legat som grund till en kvalitativ studie som undersöker dickpicensom ett socialt fenomen i dagens digitaliserade samhälle. Genom en diskursanalys avmaterialet visar det sig i vilket syfte mannen skickat en oönskad dickpic men ävenvilka konsekvenser en bild på en erigerad penis kan ha på den drabbade. Dickpicenhar skickats i avsikt för att söka kontakt eller för att utöva makt, som sprunget ur denhegemoniska maskuliniteten. Den rådande stereotypa föreställningen om hurmannen är överordnad (aktiv) och kvinnan underordnad (passiv) lyser igenom idenna studie. Det finns en tydlig symbolik i de oönskade bilderna. Tillsammans meden hotfull retorik begränsar detta kvinnans livsutrymme i mångt och mycket. Dendigitaliserade onlinevärlden blir en ojämställd sfär där trakasserier inskränker påkvinnans yttrandefrihet och där mannen, med hot om sexuellt våld, tar det störstautrymmet. / <p>2018-06-07</p>

Killmiddag är ett initiativ som startades av jämlikhetsstiftelsen Make Equal i syfte att engagera män i debatten om ett jämställt samhälle. Med utgångspunkt i detta var syftet med denna uppsats att öka förståelsen för hur maskulinitet skapas inom sammanhanget Killmiddag. Avsikten var även att undersöka varför män väljer att delta och hur de hanterar eventuella splittringar mellan normerna inom och utanför Killmiddag. Det empiriska materialet samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av följande teorier; R.W Connells teori om maskuliniteter, Richard Jenkins teori om social identitet, Erving Goffmans teori om intrycksstyrningoch Anthony Giddens teori om reflexivitet. Resultatet visar att drivkraften till att delta i Killmiddag bygger på att det hos deltagarna finns en förändringsvilja som delvis är sprungen ur metoo-rörelsen och ett missnöje mot rådande maskulinitetsnormer. Det framkommer också att Killmiddag fyller en viktig funktion i deras maskulinitetskonstruktion. I sammanhanget ges utrymme att uttrycka delar av sin identitet och visa känslor som annars inte tillåts i andra manliga gemenskaper. Resultatet visar också att det finns en splittring mellan olika situationsbundna maskulinitetsnormer, vilket föranleder en konflikt mellan individens självuppfattning, maskulinitetsnormer och behovet av andras bekräftelse. Utifrån detta framkommer tre strategier för hantering av dessa splittringar; utmana och förändra normerna, anpassa sig till situationen eller aktivt omge sig med likasinnade. / “Killmiddag” is an initiative launched by the equality foundation Make Equal, with the purpose of engaging men in gender equality issues. Based on this, the intention of this study was to increase knowledge and understanding of how masculinity is created within the context of Killmiddag. Our aim was also to find the reasons why men choose to participate, as well as how they deal with possible conflict between the norms within, and outside of, the Killmiddag forum. The empirical material was collected through nine semi-structured interviews and was analyzed using the following theories; R.W Connell's theory of masculinities, Richard Jenkin's theory of social identity, Erving Goffman's theory of impression management and Anthony Giddens’s theory of reflexivity. The result shows that men’s motivation to participate in Killmiddag is sparked by a desire to change current masculinity norms, and that this is partly due to the MeToo movement. It also shows that Killmiddag plays an important part when it comes to the participants’ personal constructions of masculinity, this mainly as it is a context that allows them to express parts of their identity and show emotions that normally are not accepted within male forums. In addition, the result brings light to a split between different situational masculinity norms, which can cause conflict between an individual’s self-perception, masculinity standards and the need for others’ approval. In regards to this, three different strategies for managing these problems were found: to challenge and change the norms, adapt to the given situation or purposefully surround oneself with like-minded people.

This study examines how macsulinity can be expressed outside the norm and for this focuses on the rap/hiphop music artist Young Thug. With a multimodal discourse analysis, Young Thugs visual expressions from a sample of media content are examined. The visual expressions are discussed from gender theory and theory of different discourses of masculinity. The result of this study found that Young Thug challenges masculine conventions in a variety of displays. His use of clothes, colors, poses and his body in different ways challanges how masculinity can be expressed in a genre of music that often features particular expressions of masculinity.