Kvinnor är överrepresenterade gällande depression, medan män är överrepresenterade inom andra problemområden såsom antisociala riskbeteenden, missbruk och suicid. Stigma skapat av maskulina ideal och könsnormer har förts fram som möjlig faktor till könsskillnaderna. Det övergripande syftet med studien var att undersöka sambanden mellan depressiva symtom, depressionsstigma samt maskulinitet. Detta gjordes via en Internetenkät där 396 deltagare (245 kvinnor och 151 män) besvarade frågor som mätte dessa variabler. Studien fann inga könsskillnader gällande depression. Män uppvisade positiva samband mellan maskulinitet, personlig stigma och allmän stigma. Maskulinitetsmåttet förklarade 46 % av variansen i personlig stigma med fyra signifikanta delskalor. Självtillit uppvisade positiva samband med allmän stigma och depression samt negativt samband med personlig stigma. Resultaten tyder på vikten av att vidareutforska relationen mellan depressionsstigma, maskulinitet och depression för en mer fullständig förståelse av män och depression. / Women are statistically overrepresented regarding depression while men are overrepresented in other areas such as antisocial risk behaviors, addiction and suicide. Stigma created by masculine ideals and gender norms has been presented as a possible factor for gender differences. The main purpose of this study was to investigate the correlations between depressive symptoms, depression stigma and masculinity. This was done through a internet-survey where 396 Swedish participants (245 women and 151 men) answered questions measuring these variables. The study found no gender differences regarding depression. Men showed positive correlations between masculinity, personal stigma and public stigma. The masculinity measure explained 46% of the variance in personal stigma with four significant subscales. Self-reliance showed positive correlations with public stigma and depression and negative correlation with personal stigma. Results indicate the importance of further studies of the relationship between depression stigma, masculinity and depression for a more complete understanding of men and depression in Sweden.

Många studier kring lärande missar elevernas kanske främsta syssla, i synnerhet bland pojkar och flickor på högstadiet och det övergripande syfte med den här uppsatsen är att studera hur eleverna är involverade i ett ständigt subjektsskapande inom ramen för en musikundervisningskontext. Som studiefokus har jag valt att pojkar och flickors subjektsskapande under pågående musikundervisning och hur dessa förhåller sig till rådande diskurser kring maskuliniteter och femininiteter. Jag har videofilmat fem lektioner i tre olika klasser vid en högstadieskola i Stockholms innerstad och sedan utifrån en diskurspsykologisk ansats analyserat elevernas olika positioneringar. Resultaten kan beskrivas på olika nivåer. Både killar och tjejer är hela tiden aktiva med att positionera sig i förhållande till kontexten på olika sätt, vilket kan ske på ett antal olika sätt. Detta kan exempelvis ske genom att uttala sig om någons musiksmak eller genom att fysiskt agera genom att gå omkring eller att svinga med en akustisk gitarr. Vidare visar studien också att pojkar och flickor inte helt fritt väljer att positionera sig utan rådande diskurser påverkar deras val i form av att olika positioner är olika problematiska att inta beroende på kön. Däremot är det möjligt för pojkar och flickor att välja att utmana rådande diskurser genom att inta mer problematiska positioner, ett agerande som jag menar bör bättre synliggöras och tas tillvara av exempelvis genuspedagogiska insatser och annat värdegrundande arbete som ofta sker jämte den ordinarie undervisningen och inte som en del av densamma. En för didaktiken väsentlig poäng är att eleverna i sitt subjektsskapande inte enbart förhåller sig till varandra utan också till undervisningen och det kunskapsinnehåll vilket får konsekvenser för deras lärande i undervisningen.

Denna undersökning ställer frågor kring omförhandling av genus och maskulinitet genom förekomsten av homosexuella hjältar i superhjälteserier, och hur homosexuella superhjältar bryter mot maskulina normer. Under ”taket” för socialkonstruktionism utgår undersökningen från genusteorier och visuell kultur. Med fokus på Avengers: The Children’s Crusade, en superhjälteserie från förlaget Marvel Comics, granskas amerikanska mainstreamserier. Serien innehåller två öppet homosexuella karaktärer och bearbetas som en populärkulturell text med semiotiska och diskursanalytiska metoder. Syftet att generera förståelse för bilders roll i konstruktionen av genus, genom att synliggöra omförhandlingar av superhjältegenrens heteronormativa och traditionella konventioner. Allt som exkluderas från heteronormen betraktas som avvikande och benämns i undersökningen som normbrott. Brottet görs när det homosociala övergår till det homosexuella. En hjälte behöver dock inte uppfattas som heterosexuell för att utföra hjältedåd. Superhjälteserier speglar den verkliga världen, och normbrott behöver normaliseras för att ge utrymme åt nya genusroller.

This essay aims to describe and problematize gender roles and master suppression techniques in Stephenie Meyer’s Twilight Saga. This is done in order to enable me, in my future profession as a teacher, to start an emancipatory discussion in class where pupils can become conscious of different ways of reading the love story. I will use the following two research questions to fulfil the purpose: 1) investigate which gender roles that appears in the book’s main characters Bella and Edward and 2) which master suppression techniques that colours their relationship. To answer the questions gender theory and ideology-critics are used. Gender theory is first and foremost used to analyse gender roles whereas ideology-critics is a method of reading that highlights the importance of taking the society and thereto connected values in to account. Applying these two theories on the book it becomes clear that the main characters follows traditional gender roles for what is seen as typical feminine and masculine behaviour; Bella is caring, passive, sexually loyal, and addicted and Edward is aggressive, physically strong and fast, stubborn, dominant and protective. Further more, it is also evident that these roles are accompanied by a number of master suppression techniques used by Edward, such as: make Bella invisible and silly, keep information from her, and use of violence and threats. By using the knowledge in a pedagogical fashion pupils can be energized to start critically reflecting about these stereotypical roles and thereby emancipate from them. They will realize that Stephenie Meyer’s Twilight Saga is a re-production of patriarchal gender structure through an emotional love story.

Bakgrunden till denna studie och det problem vi velat belysa grundade sig i tankar kring hurlite utrymme manlig homosexualitet har inom idrotten, och hur bilden och normen av denhomosexuelle idrottsmannen kan konstrueras i en manlig idrottsmiljö. Syftet med dennastudie var att undersöka hur ett manligt idrottslag talar om könsnormer och sexualitet, samthur de genom språket konstruerar manlig homosexualitet. Utifrån en socialkonstruktivistiskoch queerteoretisk ansats genomfördes studien på ett manligt seniorhandbollslag, med hjälpav två fokusgruppsintervjuer. Resultaten bearbetades därefter genom en diskursanalys. Istudien framkommer att spelarna uttrycker en acceptans vad gäller manlig homosexualitet,men att de samtidigt upplever det som något avvikande inom idrotten. Vidare framkommeräven att spelarna skiljer på att vara homosexuell och att vara "bögig", samt att de använderbegreppet bögig både som skällsord och för att markera att något avviker från normen.Handbollsspelarna konstruerar en bild av den homosexuelle idrottsmannen med vilken dedistanserar sig från, "den homosexuelle andre".

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg. Därutöver tillämpas genomgående R. W Connells maskulinitetsteori. Uppsatsen skildrar den motsägelsefulla brytpunkten mellan hegemonisk- och underordnad maskulinitet. Det som betraktas som hegemonisk maskulinitet i ett sammanhang kan anses vara underordnad maskulinitet i ett annat, vilket således leder till att en paradox uppstår, något som utforskas i uppsatsen genom analysen av Boy George. Följaktligen lyfter uppsatsen fram på vilka sätt normer kring genus/ kön och sexualitet sätter gränser för och/ eller möjliggör olika typer av maskulinitet/ femininet, begärsstrukturer och könsöverskridanden.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka arbetssituationen för svenska manligasjuksköterskor, med fokus på beröring och strategier vid intimt omvårdnadsarbete. Nio manligasjuksköterskor med anställning på Akademiska sjukhuset i Uppsala intervjuades.Informanterna uppgav att de alla kände sig väl mottagna av sina kvinnliga kollegor och att de kändesig bekväma på sina arbetsplatser. Faktumet att de var män i en kvinnodominerad yrkesgrupp varinget som spelade in i någon större utsträckning, varken beteendemässigt eller i hur de blevbemötta. Informanterna såg alla arbetsuppgifter som en naturlig del av yrkesrollen, en roll de allakände sig trygga i. Att förklara syftet med intima procedurer samt hur de skulle genomföras och att ipotentiellt problematiska fall fråga om patienten hellre ville ha en kvinnlig sjuksköterska var deenskilt vanligaste strategierna. Lyhördhet för patientens önskemål och sinnesstämning sågs somviktigt.Denna studie ger en mycket positiv bild av sjuksköterskeyrket som fördomsfritt och jämställt, därde olikheter som finns mellan könen är en tillgång snarare än en belastning. Att ha sjuksköterskorav båda könen sågs av informanterna som något som stärkte patienternas autonomi ochvälbefinnande. Samtidigt som sjuksköterskans kön i de allra flesta fall är egalt och skillnaderna avringa betydelse för yrkesutövningen. / The purpose of this qualitative interview study was to examine the work situation of today for theswedish male nurses, with a focus on touch and strategies for intimate care work. Nine male nurseson staff at a University Hospital in Uppsala, were interviewed.The informants said they all felt well recieved among their female colleagues and that they feltcomfortable in their workplaces. The fact that they were men in a female-dominated profession didnot affect them in any significant way, either behaviorally or in how they were treated. Theinformants saw all duties as a natural part of the role, a role they all felt safe in. To explain thepurpose of intimate procedures and how they were implemented and to, in potentially problematiccases, ask if the patient would rather have a female nurse were the single most common strategies.Sensitivity to patient preference and mood were also seen as important.This study provides a very positive image of nursing as open-minded and equally, where thedifferences between the sexes is an asset rather than a burden. Having nurses of both sexes wasconsidered by the informants as something that strengthened the patient's autonomy and wellbeing.However, the nurse's sex is not an issue in most cases, and the differences are of minor importancefor professional practice.

This study highlights the problematic situation fathers encounter when they require help and support in a custodial dispute. Previous research shows the emergence of a new, more involved father. In the light of this earlier research, this study will show a father that is willing to fight for his rights to be a present and engaged parent in the case of a separation from the mother. The aim was to analyze the subjective perceptions of five fathers in custodial dispute. This analysis did not only show how they perceive their role as a father and their masculinity but also the way they feel about the help they got from social services and other institutions. The fathers show feelings of subordination and discrimination of their parenthood compared to the one of the mother’s; as a result of the treatment they got from social services and other institutions.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur framställningen av maskulinitet konstrueras i två utvalda episoder ur situationskomediserien Two and a Half Men. Uppsatsen ämnar undersöka hur de tre manliga huvudkaraktärernas maskuliniteter ser ut och hur de skiljer sig åt samt vilket specifikt maskulinitetsideal som framhävs tydligast i serien. Uppsatsen ska granska vilken eventuell betydelse de två vuxna männen har för hur pojken formar sin manlighet.   Undersökningen ska utföras enligt en metod för analys hämtad ifrån boken How to Study Television av Keith Selby och Ron Cowdery, med inriktning på narrativ då denna metod är framtagen för att applicera på television. Uppsatsens teoretiska ram omfattar teorier och begrepp som rör maskulinitet och därmed är relevanta för analysen. Dessa är uppdelade i två motpoler; det traditionella maskulinitetsidealet dit Raewyn Connells teori om den hegemoniska maskuliniteten och begreppen vänskap och homosocialitet tillhör, respektive det moderna maskulinitetsidealet med postfeminismen och begreppen genuskris och konvergens i spetsen.   Den utförda analysen visar hur de tre manliga huvudkaraktärernas maskuliniteter framställs genom narrativets övergripande mönster i de två analyserade episoderna. I den första analyserade episoden ges de två karaktärerna Charlie och Alan varsin maskulin roll. Charlie lever efter den traditionella maskulina rollen och belönas av det medan Alan agerar efter den modernare med beskymmer som följd. Pojken Jake anser den traditionella maskulina rollen som den häftigare av de två vilket visar på dess dominans i episoden.   Deras roller flyter dock samman något vilket blir extra tydligt i den andra analyserade episoden där det övergripande mönstret är kvinnors kontroll över män. De båda vuxna huvudkaraktärernas maskulina roller är i inledningen samma som i den första analyserade episoden men ifrågasätts och konvergerar i den andra. Den avgörande bakomliggande faktorn är kvinnans stärkta position. Deras maskulina roller blir flytande och varierar sig och tendenserna pekar på att de båda agerar mer modernt och försöker hitta sin plats som män. Idealen flyter alltså ihop likt den konvergerande samtida populärkulturen.

Denna uppsats avser att utforska förskolebarns köns- och subjektskapande i och i förhållande till lekar med ett actiontema, som Superman, tjyv och polis och transformers. Genom deltagande observation har jag samlat empiri som jag med feministiskt poststrukturellt perspektiv och diskursanalys analyserat. Studien går i motstånd mot en uppfattning om dessa actionlekar som sprungna ur ett maskulint behov. Genom att titta på hur tecknet ”kille” kopplas ihop med andra tecken, visar studien hur actionlekarna istället går att förstå som en arena där ting och företeelser konstrueras som maskulina. Studien visar även att actionlekar kan förstås som subjektspositioner i vilka barnen interpelleras in i, snarare än som naturligt inneboende behov för pojkar. En motstridig läsning av actionlekarna gör gällande att dessa inte enbart går att förstå som våldsamma, utan även som odlande av relationer.