Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur self-made men används i nutidaamerikanska TV-serier. Två far/son-konstellationer ur serierna Succession ochOzark analyseras med hjälp av mansforskning för att komma fram till hurrelationerna ser ut, vilket förhållande karaktärerna har till sin egen maskulinitetoch hur serierna adresserar ämnet nyliberalism. Uppsatsen landar i att fäderna harsvårt att släppa sin hårda mask medan sönerna i viss mån vågar visa sig sårbara.Sönerna modellerar sig efter fäderna samtidigt som de försöker bryta sig loss ochbli självständiga. Mäns svårigheter att visa sig sårbara tas upp och problematiserasi båda serierna medan den nyliberala ekonomin snarare ses som en obekvämnaturlag att anpassa sig till vare sig man vill eller inte.

Sexualhälsan utgör en primär del av folkhälsan, trots detta kan samtalsämnet om sexualitet ofta upplevas som tabubelagt och anses opassande i de flesta sammanhang. Kriminalvårdens insatser syftar bland annat till att främja brottsdömda individers livssituation genom att bidra till färdigheter för en sund livsstil och goda levnadsvillkor. I och med att sexualhälsan är en del av allmänhälsan och därav kopplad till en sund livsstil, är det relevant att undersöka hur personal inom kriminalvårdens frivård reflekterar och förhåller sig till samtalsämnet sexualitet i klientkontakten. Detta medför också till att undersöka hur förståelser för sexualitet kan ta sig uttryck och fungera som konstruerande av sexualiteten som diskurs. För att uppnå detta genomfördes sju semistrukturerade intervjuer med frivårdsinspektörer inom ett frivårdskontor. Materialet bearbetades genom metoden ”grundad teori”, där återkommande och relevanta koder utröntes ur materialet för att sedan komprimeras och omvandlas till tre övergripande teman. Dessa teman analyserades med tillämpning av sexualitetsteorier, diskursteori och maskulinitetsteorier. Resultaten visade på att samtal om sexualitet till stora delar uteblir i klientkontakten inom frivården, bortsett från samtal med sexualbrottsdömda klienter. Analysen redogör för hur sexualitet som tema undviks till den mån att den glöms bort eller görs till ickeexisterande. Det presenteras också hur sexualitet som begrepp medvetet omskrivs till begreppet relationer, för att göras till ett socialt accepterat samtalsämne. Studien visade även hur sexualiteten kan förstås som ett meningsbärande objekt, genom att sexualiteten tillskrivs olika sociala egenskaper såsom att vara privat, och hur sexualiteten kopplas ihop med en ”naturlig” del av maskuliniteten. Detta sammantaget vidmakthåller stigmatiseringen av sexualiteten och således stigmatiseras en central del av allmänhälsan.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnliga piloters erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad bransch. Speciellt intressant är kvinnornas upplevelser av hur könsnormer tar sig uttryck i en bransch som både är mansdominerad och maskulint kodad. För att besvara studiens syfte samlades materialet in via semistrukturerade telefonintervjuer med sju kvinnliga piloter. Det teoretiska ramverk studien använder sig av är Goffmans dramaturgiska perspektiv, doing gender samt hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att de existerande könsnormerna som intervjudeltagarna gav uttryck för inom yrket representerades av typiska feminina och maskulina normer. Så som att de manliga piloterna skulle vara mer tekniskt begåvade medan kvinnliga piloter är mer känslosamma. De intervjuade kvinnliga piloterna uppgav att de behöver prestera bättre än en manlig kollega för att få samma acceptans kring sin kompetens i pilotrollen, baserat på de rådande normerna om att kvinnor inte är lika tekniskt begåvade som männen. Således anpassar sig de kvinnliga piloterna i studien efter den normaliserade synen på pilotyrket genom att öka sin prestation. Studien fann även att majoriteten av de kvinnliga piloterna har fått negativa kommentarer angående deras kompetens.

I denna uppsats studeras Per Anders Fogelströms historiska roman Mina drömmars stad. Undersökningen har två syften. Det primära syftet är att undersöka hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls av de två manliga huvudkaraktärerna. Denna del av undersökningen utgår från R.W. Connells maskulinitetsteori och genomförs med metoden karaktärsanalys. Det sekundära syftet är att undersöka romanens handling och karaktärer utifrån John Stephens kulturrelativistiska perspektiv. Undersökningens resultat visar att de två manliga huvudkaraktärerna eftersträvar att uppnå hegemoniska maskulinitetsideal i olika sociala grupperingar, men att deras framgång i denna strävan skiljer sig, samt att de olika maskuliniteterna samspelar med och påverkar varandra. Utifrån den kulturrelativistiska teorin visar undersökningen att 1950-talets samhälle och värderingar på flera plan avspeglas i karaktärerna och berättelsen som tilldrar sig i Stockholm 1860-1880.

Den här uppsatsen undersöker hur design kan synliggöra rådande maskulinitetsnormer inom gym och träning med syfte att undersöka hur gym bättre tillgodoser gymbesökares behov. Utifrån studiens resultat utvecklas ett normkreativt gymkoncept samt prototyp. Studiens litterära efterforskningar beskriver hur design använts som kritiskt och synliggörande verktyg samt hur maktförhållanden kopplade till rådande maskulinitetsnormer tar sig i uttryck. Studiens koncept och prototyp är ett möjligt förslag på hur en bredare syn på maskulinitet, gym och träning skulle kunna möjliggöra uppfyllandet av fysiska och psykiska behov genom att introducera gymkontexten för värden som inte ryms inom rådande maskulinitsnormer. / This study examines how design can be used to highlight the current norms around masculinity within gym and excercise with the purpose of exploring how gyms better meet the gym visitors needs. The result of the study is developed in to a norm-creative concept and prototype. The literary research in the study describes how design has been used as a critical and highlighting tool and how current norms around masculinity and associated power relations expresses itself. The study’s concept and prototype are a possible suggestion for how a widened understanding of masculinity, gym and exercise could facilitate the gym meeting the gym visitors physical and mental needs by introducing values in the gymcontext which isn’t included in current masculinity.

I den här uppsatsen tittar jag närmre på hur Dressmann valt att representera plus sizemän och redogör för hur den manliga kroppen träder fram utifrån normer kring denmanliga kroppen och sätter det i kontrast mot mitt material. Dressmann är ettklädföretag som är duktiga på att inkludera plus size män i sina reklamer. Genom envisuell analys som fördjupas med diskursanalys kommer jag fram till att den manligakroppen både representeras utifrån rådande normer, men att Dressmann också visar ennyanserad och mer realistisk bild av den manliga kroppen som bryter mot hurDressmann tidigare representerat kroppen. Avslutningsvis diskuterar jag hurDressmann i framtiden kan visa vägen för hur plus size kroppen visas och att vi måstese till hur alla kroppar ser olika ut och att ingen är den andra lik, och skapa rättvisarepresentationer kring kroppen. / In this essay I look more closely at how Dressmann chose to represent plus size menand explain how the male body emerges from norms around the male body, to laterput that in contrasts with my material. Dressmann is a clothing company that is goodat including plus size men in their advertisements. Through a visual analysis that Ideepened with a discourse analysis I come to the conclusion that the male body isrepresented on the basis of prevailing norms, but that Dressmann also shows anuanced and more realistic picture of the male body that violates how Dressmannpreviously represented the body. In conclusion, I discuss how Dressmann in the futurecan show the way for how the plus size body is shown and that we need to look at howbodies actually look, that they all look different from one to another, and create fairrepresentations around the body.

Uppsatsen utgår ifrån en våldtäktsdiskurs där fokus läggs på offret och förövaren osynliggörs i den mediala representationen av sexuellt våld. Genom en visuell diskursanalys undersöks representationen av män i The Bystander Campaign i förhållande till maskulina strukturer i den rådande våldtäktsdiskursen. Bildmaterialet analyseras och tolkas utifrån representations-, diskurs- samt genusteoretiska utgångspunkter. Analysen visar att bilderna utmanar vissa aspekter av den rådande våldtäktsdiskursen genom en mer verklighetstrogen bild av det sexuella våldet, men misslyckas i sin representation av männen som tydligt speglar en hegemonisk maskulinitet genom blickar och kroppsspråk. Uppsatsen argumenterar för den mansdominerande kulturen som bakomliggande faktor till det sexuella våldet som inte problematiseras tillräckligt i bildmaterialet från The Bystander Campaign.

Den unga, ångestfyllda tonårsflickan som skär sig i armarna är en väletablerad kulturell figur. Så väletablerad att hon har en given och exklusiv plats inom forskningsfältet självskada, även om nya rön kontinuerligt läggs fram som beskriver en annan verklighet. Denna studie undersöker vilka föreställningar om kön och genus som historiskt kan ha format kunskapsbildningen kring fenomenet självskada, samt under vilka omständigheter dessa tanketraditioner stammar ur. För att besvara denna frågeställning har vi utgått ifrån en kritisk diskursanalys av signifikant vetenskaplig litteratur inom ämnet. Studien har granskat några av de mest citerade artiklarna från 1900-talets senare hälft, utifrån den sociala och diskursiva praxis som framträder i texterna. Genom resultatet framgick att gamla föreställningar om femininitet har färgat forskningen. Dagens etablerade idealtyp har sin bakgrund i Freudianska idéer om avvikande könsroller, vilket kontinuerligt har figurerat och reproducerats i forskningen de senaste 50 åren. I resultatet har det gått att utröna en avtagande trend av explicita yttranden kring dessa idéer, till fördel för mer implicita antaganden och subtextuella ställningstaganden. Studiens resultat blottlägger den diskrepans som existerar inom fältet, samt konsekvenserna dessa förgivettaganden får för forskning och behandling. / The young, anxiety-ridden teenage girl that cuts her arms is a well-established cultural figure. So well established in fact, that she has an affixed and exclusive position within the research field of self-harm, in spite of the fact that new research posits a different reality. This study examines what notions regarding sex and gender may have influenced the history of knowledge pertaining to the self-harm phenomena, and under what circumstances these ideas stem from. We try to answer these questions by means of a critical discourse analysis of historically influential research papers on the matter. The study offers a textual analysis of some of the most cited scientific articles from the latter half of the 20th century, as well as an analysis of the processes in which they were produced and received, and what socio-historical conditions were prevalent at the time. Our results showed that old doctrines about femininity have left a lasting mark upon this field. Todays established ideal type is sprung from Freudian ideas about deviant gender roles and these ideas have continuously been reproduced within research for the past 50 years. In our results we note a declining trend in explicit statements about these ideas, in favor of more implicit assumptions and subtextual positing. The result of the study exposes the discrepancy that exists within the field, as well as the consequences such presupposition have on research and treatment.

Beskrivningar av erektionsproblem går att återfinna långt tillbaka genom människans historia och brukar idag beskrivas som ett av de vanligast förekommande sexuella problemen. Erektionsproblem som företeelse hos gruppen unga män har på senare år lyfts i media främst relaterat till rapporter om ökad användning av potensmedel hos unga män, och genom debatter om erektionsproblem som potentiell konsekvens av pornografianvändning. Vad gruppen unga män själva tänker kring detta ämne verkar dock hittills förhållandevis outforskat. Syftet med denna studie var att belysa hur unga män reflekterar och förhåller sig till föreställningar om erektionsproblematik. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med män mellan 24 och 28 år. Det teoretiska ramverk som empirin analyserades utifrån var: sexuella skript, maskulinitet, samt medikalisering. Resultatet visade på en stor bredd och variation av reflektioner kring erektionsproblem hos männen i studien. Maskulinitetsnormer och förväntningar kring manlig sexualitet var återkommande teman i tankar kring erektionen och erektionsproblematik, där det även verkade finnas en stor medvetenhet kring dessa normer hos männen i studien. Intervjupersonerna lyfte olika aspekter av den mellanmänskliga dimensionen av erektionsproblem, reflekterade över hur psykologiska orsaker och sexlust kan vara kopplat till erektionsproblem, problematiserade potensmedelsanvändning hos unga män, samt diskuterade hur pornografi och mainstreammedia kan ge en onyanserad bild av manlig sexualitet. Studien visade på en efterfrågan av mer information om erektionsproblem och ett öppnare samtalsklimat kring dessa frågor, både mellan vänner och i samhället i stort. / Descriptions of erection problems can be found throughout human history and is today considered one of the most common sexual problems. Erection problems as a phenomenon within young men as a group have in recent years been discussed in media, mainly related to reports of increased use of medicines used to treat erectile dysfunction (such as Viagra) amongst young men, and through debates regarding whether pornography use could result in erection problems. However, there seems to be a lack of research which discusses what young men themselves think about this subject. The aim of this study was to examine how young men reflect on, and relate to, ideas regarding erection problems. Nine semi-structured interviews were conducted with men between the ages of 24 and 28. The theoretical framework used to analyze the material consisted of: sexual scripts, masculinity, and medicalization. The results indicated a wide variety of reflections about erection problems. Masculinity and expectations regarding male sexuality were recurring themes in thoughts regarding erection and erection problems, where the men in the study also seemed to have a substantial awareness of these norms. The participants highlighted different aspects of the interpersonal dimension of erection problems, how psychological causes and sexual desire may be linked to erection problems, they problematized the use medicines such as Viagra amongst young men, and discussed how pornography and mainstream media can present an undifferentiated image of male sexuality. The study indicated a need for further research and information regarding erection problems, and requests amongst the participants for a more open discourse about these issues between friends and in society.

In the summer of 2016, several sexual assaults of women occurred in Swedish music festivals. These assaults were all carried out by men. As a response to this the equality foundation Make Equal launched the initiative #killmiddag or in English, #guytalk. The concept is that men have dinner and talk about topics they usually do not discuss using conversation guides from #guytalks website. The conversation topics are love, friendship, ego, avoidance, fragility, and sex. The ambition with #guytalk is that guys and men will start working with themselves as a step towards an equal society. The aim for the study is to discuss constructions of masculinity and how meaning is created in relation to #guytalk. Questions that guided the investigation was: How can #guytalk be understood through diverse discourses? What meanings do the informants ascribe #guytalk? How is masculinity constructed in relation to #guytalk? To answer these questions, I have interviewed five men who has participated in #guytalk at least one time. Furthermore, I have analyzed what has been written on #guytalks website. The study shows that there are two dominating discourses through which #guytalk is articulated. There is the fight-discourse through which #guytalk is understood as part of the fight for equality. Then there is the therapy-discourse that is connected to individualism through which #guytalk is understood as a form of group therapy for men. Both discourses are prominent in the material and sometimes but not necessarily contradicting each other. The discourses are central in how the informants ascribe meaning to the concept but also how it is presented on #guytalks website. I suggest that the masculinity ideals that take form in relation to #guytalk, which are associated to emotional growth and displaying emotion should be understood through inclusive masculinity theory rather than the theorization of hegemonic masculinity.