The objective of this thesis is to analyse how masculinity in close relationships is represented through imagery and writing in Världens viktigaste bok and Pojkkön, which are instructive books about sexuality and relationships written for primary school teachers and students. This thesis is based upon theories regarding masculinity and family, and the theorists used are Connell (1996), Prusank (2007), Greif (2009) and Bergnéhr (2008). The methods used are framing and picture analysis to investigate how masculinity in close relationships is represented implicitly and explicitly. The results of this study show that masculinity in close relationships is represented by a man who provides, has an active lifestyle, is outgoing and displays a limited emotional capacity.

Fotboll är idag mer än bara en sport. Dess popularitet har sedan starten för lite drygt 100 år sedan, ökat kontinuerligt och därmed även dess betydelse för omvärlden.De senaste decenniernas väldiga kommersiella inslag inom fotbollen har inneburit att samtliga aktörer inom sporten har varit tvungna att anpassa sig inom en ny typ av ”spelplan” och fotbollssupportern är inget undantag.Dessa fotbollssupportrar som säsong efter säsong investerar både sin kropp och själ i vått och torrt, för att kunna följa sitt favoritlag, brukar på senare tid, allt som oftast, även hamna i mediernas uppmärksamhet och i sin tur allmänhetens.Jag har i samband med min forskningsuppsats valt att koncentrera mig på den problematiska bilden av fotbollssupportern i den svenska dagspressen – med särskilt fokus på maskulinitetsperspektivet. Jag har följaktligen valt att koncentrera mig på två negativa supporterhändelser som fick en väldigt stor genomslagskraft bland medierna i allmänhet och dagspressen i synnerhet. Dessa två händelser uppstod i samband med de allsvenska fotbollsmatcherna mellan AIK och Hammarby på Råsunda den 18 oktober 2004 och mellan Hammarby och Djurgården på Söderstadion den 28 augusti 2006.Då mitt empiriska material enbart består av nyhetsartiklar och krönikor har jag valt att använda mig av en textanalytisk metod i min forskningsstudie. Eftersom jag går in och granskar samt tolkar artiklarnas och krönikornas olika texter och ställer de olika skrifterna mot varandra och därtill kopplar dem vidare till ett annat sammanhang, så fann jag denna metod mest lämplig.Det man kan konstatera utifrån min undersökning är att medier tillsammans med specifika delar av den akademiska världen har benägenhet att koncentrera sig på de negativa och extraordinära aspekterna i samband med fotbollssupport, till exempel i form av huliganism eller fanatism. Den svenska dagspressen tenderar på så sätt att överdriva bilden av fotbollssupportern, då de ideligen fokuserar på den extremt negativa avbildningen i samband med fotbollssupport. Ett annat konstaterande i samband med min analys är att manliga sociala konstruktioner uppkommer och formas i samband med fenomenet fotbollssupport. Det man kan fastställa är att fotbollssupport ger mannen en möjlighet att i lugn och ro hänge sig åt sina känslobehov i den offentliga sfären utan att det på något sätt ska anses som vekligt eller omanligt i samband med samhällets konstruerade mansideal. I samband med min analys kan jag således konstatera att många män också använder sig av fotbollssupport för att till exempel leva ut samhällets konstruerade mansideal i form av företeelser som aggressivitet och lojalitet tillsammans med andra individer av samma kön.

Syftet med denna studie är att belysa mäns maskulinitetskonstruktion i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket samt att redovisa aktuell forskning om könssegregering. Uppsatsen är en litteraturstudie vars material består av åtta artiklar och tre avhandlingar. Materialet har framkommit efter sökningar i databaserna PubMed och SAGE Journals. Orsaken till könssegregeringen i tandhygienist- och sjuksköterskeyrkena bottnar i den feminina genuskodning som yrkena har men även yrkenas historiska bakgrund. Det är dock ingen nackdel för männen att söka sig till yrkena eftersom de har lättare för att göra karriär jämfört med sina kvinnliga kollegor. Yrkets genuskodning påverkar även de manliga sjuksköterskornas identitetskonstruktion. För att upprätthålla och förhålla sig till den hegemoniska maskuliteten distanserar sig de manliga sjuksköterskorna från det som kodas som feminint i yrket. Alternativt identifierar de sig med vissa feminina sidor, poängterar dessa och särskiljer dem från de maskulina sidorna. Trots att män som befinner sig i ett yrke som är feminint kodat reproducerar de vidare en könsstereotyp roll. Avslutningsvis visar resultatet även på att det finns lite forskning gjord beträffande manliga tandhygienister och deras erfarenheter av yrket.

Denna studie undersöker mäns upplevelser och erfarenheter av att arbeta på en specifik kvinnodominerad arbetsplats. Syftet med studien är att, genom kvalitativa djupintervjuer, skapa nyanserad förståelse kring fenomenet “manliga HR-specialister”. Genom att identifiera fem teman - “ett könsneutralt yrke”, “mjuk och hård HR”, “negativa diskurser kring HR-yrket”, “könsprivilegier” och “teamkänsla och könade samtalsämnen” - i relation till vårt material har vi t.ex. kunnat urskilja könsbaserade dynamiker på den utvalda HR-avdelningen. Dessa har vi sedan relaterat till hur de påverkar intervjupersonernas upplevelser av tillhörighet, anpassning och karriärutveckling. Genom att tydliggöra hur organisationskulturella attityder på en kvinnodominerad arbetsplats påverkar männen som arbetar där, kan vi tillföra och öka organisatorisk medvetenhet kring kön.  Resultatet visar bland annat att intervjupersonerna har en vilja till att omformulera det tidigare HR-narrativet, vilket enligt dem inte tar hänsyn till yrkets olika delar. Resultatet bekräftar även att kön konstrueras i organisationskulturella kontexter. Våra slutsatser visar att, trots att intervjupersonerna initialt uppfattade HR-yrket och teamet som könsneutralt, framträder det en tydlig könsmärkning i uppdelningen mellan "mjuk" och "hård" HR, där maskulinitet konstrueras genom att betona strategiska och traditionellt manliga aspekter av arbetet. Undersökningen identifierar också närvaron av homosociala band, vilka verkar föra intervjupersonerna samman genom känslor av tillhörighet och gemenskap. De homosociala banden är dessutom fördelaktiga för intervjupersonerna i professionella sammanhang.

<p>Islamic masculinity which quite often associates with oppression of women has remained an underexaminated category despite its constant presence in the debate on honour related oppression. Honour has primarily been studied from a feminine point of view and theories of masculinity have taken insignificant interest in the issue of honour. The aim of this study is to understand what attitudes boys/young men from the Muslim world have toward native Swedish men and what these attitudes do imply for their own conceptions of masculinity and honour. The ambition of this study is also to make explicit the similarities, differences and connections between honour and masculinity.</p><p>The empirical basis of this study consists of twelve interviews with boys/young men from the Muslim world about their notions of honour and masculinity. The theoretical platform arises from theories of masculinities and honour.</p><p>Some prominent “patterns” that I have found:</p><p>- That religious norms and rules appear to be significant in how the masculine manners of conduct should be adjusted.</p><p>- That honour and women as carriers of men’s honour, play a crucial role for the constitution of proper masculinity.</p><p>- That the Swedish context and its policy of equality seem to threaten the obviousness of the islamic masculinity</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att granska hur begrepp betecknande män och maskulinitet, och framförallt begreppet den nya mannen, användes och förstods i receptionen av Ronnie Sandahls debutroman Vi som aldrig sa hora. Utifrån en diskurs- och queerteoretisk ram identifieras olika diskurser som ställs mot varandra, och de diskursiva konsekvenserna av vad begreppet sägs beteckna problematiseras. De två övergripande diskurserna som blottläggs är en jämställdhetsdiskurs, som ser den nya mannen som progressiv, samt en feministiskt förankrad diskurs, som ifrågasätter begreppet och sätter det i relation till ett patriarkat. En närliggande diskurs är föreställningen att unga män idag sägs brottas med motstridiga förväntningar och krav på maskulinitet, vilket är en förståelse som i huvudsak delas av samtliga diskursordningar - här råder diskursiv konsensus. Uppsatsen visar också att ingen av recensenterna problematiserar begreppet man, eller förhållandet mellan män och maskulinitet. Detta förstås som att den förändring avseende maskulinitet och genusnormer som recensenterna vill påskina endast är skenbar.</p>

<p>Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation?</p><p>Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter. Skapandet sker i det homosociala samspelet och i relation till den hegemoniska manligheten och resulterar i föreställningar kring idealchefen. Uppsatsens källmaterial består av transkriberingar av sex genomförda intervjuer som analyserats enligt narrativ metod.</p><p>Resultatet av undersökningen är att män skapar idealbilder och motbilder som de mäter sig själva, andra män och kvinnor emot. Detta resulterar i att kopplingen mellan manligt kön och ledarskap osynliggörs. Vi har också belyst hur och vilka konsekvenser det får att respondenternas identitet kopplas samman med chefsrollen. Att ha kvinnor som chefer har inte förändrat synen på ledarskap och dess koppling till maskulinitet. Detta möjliggörs genom olika strategier såsom att göra kvinnor till kvinnliga chefer.</p>

Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation? Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter. Skapandet sker i det homosociala samspelet och i relation till den hegemoniska manligheten och resulterar i föreställningar kring idealchefen. Uppsatsens källmaterial består av transkriberingar av sex genomförda intervjuer som analyserats enligt narrativ metod. Resultatet av undersökningen är att män skapar idealbilder och motbilder som de mäter sig själva, andra män och kvinnor emot. Detta resulterar i att kopplingen mellan manligt kön och ledarskap osynliggörs. Vi har också belyst hur och vilka konsekvenser det får att respondenternas identitet kopplas samman med chefsrollen. Att ha kvinnor som chefer har inte förändrat synen på ledarskap och dess koppling till maskulinitet. Detta möjliggörs genom olika strategier såsom att göra kvinnor till kvinnliga chefer.

Islamic masculinity which quite often associates with oppression of women has remained an underexaminated category despite its constant presence in the debate on honour related oppression. Honour has primarily been studied from a feminine point of view and theories of masculinity have taken insignificant interest in the issue of honour. The aim of this study is to understand what attitudes boys/young men from the Muslim world have toward native Swedish men and what these attitudes do imply for their own conceptions of masculinity and honour. The ambition of this study is also to make explicit the similarities, differences and connections between honour and masculinity. The empirical basis of this study consists of twelve interviews with boys/young men from the Muslim world about their notions of honour and masculinity. The theoretical platform arises from theories of masculinities and honour. Some prominent “patterns” that I have found: - That religious norms and rules appear to be significant in how the masculine manners of conduct should be adjusted. - That honour and women as carriers of men’s honour, play a crucial role for the constitution of proper masculinity. - That the Swedish context and its policy of equality seem to threaten the obviousness of the islamic masculinity

Syftet med denna uppsats är att granska hur begrepp betecknande män och maskulinitet, och framförallt begreppet den nya mannen, användes och förstods i receptionen av Ronnie Sandahls debutroman Vi som aldrig sa hora. Utifrån en diskurs- och queerteoretisk ram identifieras olika diskurser som ställs mot varandra, och de diskursiva konsekvenserna av vad begreppet sägs beteckna problematiseras. De två övergripande diskurserna som blottläggs är en jämställdhetsdiskurs, som ser den nya mannen som progressiv, samt en feministiskt förankrad diskurs, som ifrågasätter begreppet och sätter det i relation till ett patriarkat. En närliggande diskurs är föreställningen att unga män idag sägs brottas med motstridiga förväntningar och krav på maskulinitet, vilket är en förståelse som i huvudsak delas av samtliga diskursordningar - här råder diskursiv konsensus. Uppsatsen visar också att ingen av recensenterna problematiserar begreppet man, eller förhållandet mellan män och maskulinitet. Detta förstås som att den förändring avseende maskulinitet och genusnormer som recensenterna vill påskina endast är skenbar.