Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.

Det här är en kandidatuppsats i etnologi som bygger på ett fältarbete bestående av deltagande observationer och åtta intervjuer med stamgäster och personal på en sunkbar i centrala Stockholm. Syftet är att analysera hur olika maskulinitetsformer skapar en manlig stamgästgemenskap och hur detta uttrycks genom sexualitet och klass samt i relation till femininitet. Uppsatsen är teoretiskt inspirerad av framförallt maskulinitetsforskaren Raewyn Connell och kulturgeografen Linda McDowell där betoningen ligger på hegemonisk maskulinitet och förkroppsligandet av maskuliniteter i den specifika miljö som sunkbaren utgör. Stamgästernas olika positioner i klassamhället ger gemenskapen en dynamisk form samtidigt som heterosexualitet är en gemensam nämnare. Dessutom påverkar såväl avsaknad av kvinnor vid stambordet som att yrkeskvinnor intar maktpositioner i rummet hur maskulinitet formas och förhandlas på sunkbaren.

Syftet med uppsatsen är att utöka kunskapen kring maskulinitet och normer kring att vara man kopplat till mäns relation till intimitet och sexualitet och genom det bidra till en vidare diskussion om jämställdhet. Forskningsstudiens fokus breddar begreppet jämställdhet genom att den bidrar till att utöka kunskapen om ojämställdhet som existerande även inom könskategorin män, och inte enbart mellan kvinnor och män. Studien har utgått från följande två frågeställningar; Hur ser män på intimitet och närhet kopplat till manlighet och normer kring att vara man? Samt; Ligger föreställningar om hegemonisk maskulinitet i vägen för mäns intimitet?   Detta är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Utifrån uppfattningen att manlighet är en social konstruktion har forskningen till denna uppsats syftat till att undersöka den ontologi som föreligger utifrån mäns upplevelser av att vara man. Detta genom intervjuer med sex män för att undersöka deras personliga erfarenheter och upplevelser kopplat till forskningsfrågorna. Det teoretiska ramverket för analys har baserats på Connells teori om hegemonisk maskulinitet, doing gender begreppet av West och Zimmerman samt teorier om intimitet utvecklade av Giddens och Prager.   Studien visar att manlig fysisk intimitet är starkt sammankopplad med sexualitet och att normer kring att vara man ligger i vägen för mäns utveckling av intima relationer av psykisk karaktär både med sig själv och andra. Detta kan förklaras av bland annat hegemoniska ideal där heteronormativa föreställningar hierarkiskt delar in män och beteenden i manliga eller icke manliga. Trots att känslor och känsloarbete inte kan förklaras av binära biologiska skillnader behandlas de fortfarande som mer eller mindre naturligt kopplat till det biologiska könet vilket får begränsande funktioner för individen. För män innebär det en känslomässig styrning som upplevs som negativ i relation till andra män men ännu mer i relation till sig själv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur unga vuxna män i Stockholm och Uppsala skapar en maskulin identitet genom kläder och uttryck ur ett etnologiskt forskningsperspektiv. I arbetet har det genomförts sex stycken intervjuer som fokuserat på informanternas erfarenheter och upplevelser av kläder och uttryck. Jag har sedan använt mig av diskursanalys och fenomenologi som analysmetod för att både utröna hur diskursen kring kläder, kroppar, kön och sexualitet sett ut samt hur kläder fungerar som en materiell förlängning av kroppens identitetsskapande. Jag har därefter använt mig av teorier som berör maskulinitet och makt för att utröna vilka maskulina identitetsprocesser som finns närvarande samt hur maktaxlar kan urskiljas genom analysen av diskurser och uppfattningar om kläder och kroppar. Det teoretiska ramverket har främst utgått från Raewyn Connells teorier om maskulinitet där begrepp som hegemoni och underordnad maskulinitet är essentiella. Jag har även använt mig av Michel Foucaults teorier om makt där begrepp om disciplinering och foglighet diskuteras samt Judith Butlers teorier om heterosexuella matrisen. Uppsatsen tar slutligen upp och undersöker fenomenet ’Metrosexualitet’ och hur det genom olika nyanser av maskulina uttryck kan gestaltas.

Destruktiv maskulinitet är en aktuell form av maskulinitet bland män idag som kort innebär att visa makt genom våldsbruk, utfrysning och exkludering. Därför syftar denna studie till att undersöka hur olika föreställningar om maskuliniteter påverkar vardagsvillkoren för unga män i ålder 21–24 år samt vilka olika maskuliniteter som unga män förhåller sig till. Studien utgår från fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med unga män från olika bakgrunder. Genus, hegemonisk maskulinitet och homosocialitet är begreppen som används för vidare analysering av det insamlade materialet. Det insamlade materialet analyserades och delades in i fem olika teman utifrån tematisk analysmetod. En del av intervjuguiden består av exponering av bilder som intervjupersonerna förhöll sig till. Utifrån dessa bilder kunde unga mäns föreställningar om manlighet blottläggas. Resultatet visar vilka maskuliniteter som unga män förhåller sig till samt att den dominerande formen är den traditionella maskuliniteten. Den traditionella maskuliniteten ställer krav på män som till exempel att försörja familjen. Resultatet visar även att intervjupersoner förknippar ordet manlig till kroppshets och fysik. Avgörande aspekter för unga mäns syn på maskulinitet är kultur, etnisk bakgrund, trosuppfattning samt samhällets förväntningar genom exempelvis sociala medier. Detta påverkar dem genom att de väljer att agera och se ut utifrån dessa aspekter till exempel att en vältränad man är manligare än en överviktig. / Destructive masculinity is a current form of masculinity among men today which in short means to show power through violence, freezing and exclusion. Therefore, this study aims to investigate how different conceptions of masculinities affect the living conditions of young men aged 21-24 and what different masculinities young men relate to. The study is based on five qualitative semi-structured interviews with young men from different backgrounds. Gender, hegemonic masculinity and homosociality are the terms used for further analysis of the collected material. The collected material was analyzed and divided into five different themes based on thematic analysis method. Part of the interview guide consists of exposure of pictures to which the interviewees related. From these images young men's conceptions of masculinity could be exposed. The result shows the masculinities that young men relate to and that the dominant form is the traditional masculinity. The traditional masculinity demands young men, such as providing for the family. The results also show that interviewers associate the word male with body image and physique. Crucial aspects for young men's view of masculinity are culture, ethnic background, beliefs and society's expectations through, for example, social media. This affects them by choosing to act and look from these aspects, for example that a well-trained man is more manly than an overweight man.

The aim of this study was to understand how masculinities are constructed in criminal contexts, and how men handle the changes in their identity during the exit process, to show how the Swedish Prison and Probation Service and other actors in social work can support men during their exit from criminal behavior. The study uses narrative analysis as a method, specifically the category-content method. Empirically the study is based on six autobiographies by six different authors who all identify as either criminals or ex-criminals. The results show that the authors’ masculinities are primarily constructed through the act of acquiring and exhibiting material and social resources, as well as displaying courage, capacity for violence, and recklessness, while simultaneously hiding emotions which they regard as weaknesses. The men handle their changing identities due to exit processes by receiving support from friends and family, and by not leaving the criminal context entirely. One identified strategy some of the authors use in order to manage identity conflicts that we have identified is the use of their life story, and knowledge regarding crime, as a means to change young potential offenders’ life trajectories.

This study aims to investigate how young men experience the norms of masculinity in societywith a special focus on mental illness. Previous research in the field clarifies that there aremasculinity norms in society that men are expected to relate to. Consequences that can occurfrom masculinity norms are a stigmatization of men's mental illness, which can lead to menrefraining from seeking care. Research also shows that men who do not seek care for theirmental illness can develop self-harming behavior. This is a qualitative study with a resultbased on six semi-structured interviews with young men aged 18 to 25. The empiricalmaterial from the qualitative interviews has been analyzed on the basis of a theoreticalframework containing social constructivist perspectives on masculinity, hegemonicmasculinity and homosociality. The results show that young men experience that masculinitynorms affect the jargon between men and that the norms also affect how young men perceivethe difference between what is manly and unmanly. Young men also experience that there areexpectations regarding how they should behave.The results of the study also show that youngmen experience that men and women feel equally bad, but due to the stigma that men have todeal with, they refrain from seeking care for their mental illness. Finally, when men feel thatthey do not live up to the norms of masculinity, it leads to a feeling of exclusion. When theyinstead try to live up to the norms, they become someone they do not identify as. / Denna studie syftar till att undersöka hur unga män resonerar om rådandemaskulinitetsnormer i samhället med särskild fokus på psykisk ohälsa. Tidigare forskninginom ämnesområdet tydliggör att det existerar maskulinitetsnormer i samhället som mänförväntas förhålla sig till. Konsekvenser som kan förekomma av maskulinitetsnormer är enstigmatisering av mäns psykisk ohälsa, vilket kan leda till att män avstår från att söka vård.Forskning synliggör även att män som inte söker vård för sin psykiska ohälsa kan utveckla ettsjälvskadebeteende. Detta är en kvalitativ studie med ett resultat som är baserat på sexstycken semistrukturerade intervjuer med unga män i åldrarna 18 till 25. Det empiriskamaterialet från de kvalitativa intervjuerna har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverkbestående av socialkonstruktivistiska perspektiv på maskulinitet, hegemoniska maskulinitetsamt homosocialitet. Resultatet visar att unga män upplever att maskulinitetsnormer påverkarjargongen män emellan och att normerna även påverkar hur unga män uppfattar skillnadenmellan vad som är manligt och “omanligt”. Unga män upplever även att det förekommerförväntningar gällande hur de ska bete sig. Studiens resultat synliggör även att unga mänupplever att män och kvinnor mår lika dåligt men på grund av den stigmatisering som mänfår bemöta, avstår de från att söka vård för sin psykiska ohälsa. Avslutningsvis när mänkänner att de inte lever upp till maskulinitetsnormerna leder det till en känsla av utanförskap.När de istället försöker leva upp till normerna, blir de någon som de själva inte identifierarsig som.

Maskulinitet är ett socialt och kulturellt konstruerat begrepp som beskriver de egenskaper, roller och beteenden som traditionellt förknippas med män och maskulinitet i olika samhällen. Den här uppsatsen utforskar den diskursiva konstruktionen och rekonstruktionen av maskulinitet ur ett diskursteoretiskt perspektiv. Den empiriska basen består av podcastavsnitt med totalt 15 olika män. Det övergripande syftet med denna uppsats är att identifiera och kritiskt analysera den diskursiva konstruktionen och representationen av maskulinitet när män talar om hur mänska vara eller beskriver vad en man är. Detta undersöks genom att identifiera vilka diskurser män konstruerar och vilka subjektspositioner de intar. I avsnittet om tidigare forskning utforskas grunderna för podcastsändning och maskulinitetsforskning i svenska och europeiska sammanhang skisseras. Den här uppsatsenbeskriver inte bara vad podcasting är, utan analyserar också specifika aspekter av maskulinitet inom medieformatet. Genom att bygga på befintlig forskning är syftet inte bara att replikera det som redan är känt, utan att introducera nya insikter och perspektiv på maskulinitet, vilket kan bidra till och utöka den bredare diskussionen inom ämnet.Dess teoretiska ramverk baseras på Connells koncept om hegemonisk maskulinitet, Andersons koncept om inkluderande maskulinitet och Butlers koncept om den heterosexuella matrisen. Genom att identifiera och analysera hur män konstruerar och rekonstruerar maskulinitet kan vi uppmärksamma de normer och strukturer som leder till orättvisa och ojämlikhet mellan män, kvinnor och icke-binära, såväl som mellan olika män. Genom att mjuka upp och vidga maskulinitetsbegrepp kan det bidra till större inkludering och tolerans bland män. Detta kan i sin tur åstadkomma förändring.

In this essay, Hanya Yanagihara’s main characters from the novel A Little Life (2015) are analyzed, with the basis of gender stereotypes and with the help of Raewyn Connell’s theory of hegemonic masculinity. It argues that the characters in question challenge the typical gender roles in the way that they are lacking in comparison to Connell’s theory of hegemonic masculinity and are portrayed with feminine attributes. Yanagihara’s portrayal of masculinity creates a depth to the characters in questions and a more complex view of masculinity. / I denna uppsatsen analyseras Hanya Yanagiharas fyra huvudkaraktärer i boken Ett Litet Liv (2015) utifrån könsstereotyper samt med hjälp av Raewyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Den argumenterar för att karaktärerna utmanar de typiska könsrollerna genom att de inte når upp till den hegemoniska maskuliniteten och visas med feminina attribut. Sättet Yanagihara visar upp maskulinitet skapar ett djup om karaktärerna och en mer komplex syn på maskulinitet.

In this interview study we have investigated how masculinity is created in young, heterosexual males, and how the relationship between their sexuality and identity is perceived. We have studied this in relation to the use of the social media Instagram. Through a thematic analysis we have found that (1) the informants view being emotional and considerate as more desirable attributes, and distance themselves from traditionally masculine attributes, which becomes the foundation for creating a new form of masculinity. (2) There’s a discrepancy between the attributes that informants find desirable and the practices that they take part in, as they aren’t able to completely avoid masculine norms. (3) The same awareness about the gender regime results in different approaches, as some informants take part in sexual content on social media in an effort to approve women’s sexuality, whereas some informants actively abstain from sexual content to not sexualise women. Both of these approaches result in sustaining the gender hierarchies, where the informants are positioned at the top. (4) The awareness about their privileges as heterosexual men becomes a form of masculinity creation in itself, as it gives them the ability to distance themselves from other men. (5) The informant has previously not reflected on the relation between sexuality and identity, as their identities are in accordance with social norms. Our conclusion is that issues concerning gender equality and upheaving the patriarchal system are not solved by focusing on individuals. While awareness of gender regimes might improve men's attitudes towards feminist ideology, it also becomes part of reinforcing the system of hegemonic masculinity, and thus consolidating the patriarchal system. The aim should rather be to focus on structural solutions, to reconstruct societal views on gender, which in the long run would benefit both men and women as equals.