<p> Syftet med detta arbete är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan hur personer med diabetes typ 1 med MDI- respektive IP-behandling skattar sin hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Vidare är syftet att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor, samt mellan kvinnor respektive män i MDI- respektive IP-gruppen, avseende hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Som instrument användes enkäten SF-36 samt en egenkonstruerad enkät med bakgrundsfrågor rörande skattning av behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. I MDI-gruppen deltog 40 deltagare och i IP-gruppen 37 deltagare. Studien har en deskriptiv jämförande design. Resultatet visade att det inte finns någon signifikant skillnad mellan MDI- och IP-gruppens skattning av hälsorelaterad livskvalitet. Skillnader kunde påvisas mellan behandlingsformerna gällande behandlingstillfredsställelse och uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvalitet. IP-gruppen har en signifikant högre behandlingstillfredsställelse samt anser att behandlingsformen påverkar deras livskvalitet mer än MDI-gruppen. Kvinnor i MDI-gruppen skattade sin hälsorelaterade livskvalitet signifikant lägre än män i MDI-gruppen, ingen skillnad kunde dock påvisas mellan männen och kvinnorna i IP-gruppen. Männen i MDI-gruppen skattar sin hälsorelaterade livskvalitet signifikant högre än männen i IP-gruppen. Ingen skillnad kunde påvisas mellan männen i de båda grupperna gällande behandlingsstillfredsställelse eller uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Kvinnorna i IP-gruppen skattade signifikant högre gällande behandlingsstillfredsställelse och uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten än kvinnorna i MDI-gruppen.</p><p><p><p>Kvinnorna i IP-gruppen har likartad hälsorelaterad livskvalitetsskattning som männen i samma grupp och har även en högre behandlingstillfredsställelse än kvinnor i MDI-gruppen. Slutsatsen kan vara att IP är en lämplig behandling för kvinnor</p></p></p>

Syftet med detta arbete är att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan hur personer med diabetes typ 1 med MDI- respektive IP-behandling skattar sin hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Vidare är syftet att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor, samt mellan kvinnor respektive män i MDI- respektive IP-gruppen, avseende hälsorelaterade livskvalitet, behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Som instrument användes enkäten SF-36 samt en egenkonstruerad enkät med bakgrundsfrågor rörande skattning av behandlingstillfredsställelse och uppfattning av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. I MDI-gruppen deltog 40 deltagare och i IP-gruppen 37 deltagare. Studien har en deskriptiv jämförande design. Resultatet visade att det inte finns någon signifikant skillnad mellan MDI- och IP-gruppens skattning av hälsorelaterad livskvalitet. Skillnader kunde påvisas mellan behandlingsformerna gällande behandlingstillfredsställelse och uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvalitet. IP-gruppen har en signifikant högre behandlingstillfredsställelse samt anser att behandlingsformen påverkar deras livskvalitet mer än MDI-gruppen. Kvinnor i MDI-gruppen skattade sin hälsorelaterade livskvalitet signifikant lägre än män i MDI-gruppen, ingen skillnad kunde dock påvisas mellan männen och kvinnorna i IP-gruppen. Männen i MDI-gruppen skattar sin hälsorelaterade livskvalitet signifikant högre än männen i IP-gruppen. Ingen skillnad kunde påvisas mellan männen i de båda grupperna gällande behandlingsstillfredsställelse eller uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten. Kvinnorna i IP-gruppen skattade signifikant högre gällande behandlingsstillfredsställelse och uppfattningen av behandlingsformens påverkan på livskvaliteten än kvinnorna i MDI-gruppen. Kvinnorna i IP-gruppen har likartad hälsorelaterad livskvalitetsskattning som männen i samma grupp och har även en högre behandlingstillfredsställelse än kvinnor i MDI-gruppen. Slutsatsen kan vara att IP är en lämplig behandling för kvinnor

The purpose of this study was to investigate whether progress indicators' various degrees of feedback have any impact on the users' subjective experienced time and satisfaction during loading sequences in smartphones. By executing a user test 30 participants used and evaluated three mobile applications, containing unique stimuli in the form of progress indicators. Throughout this we have been informed of the participants self-reflection experience through subsequent interviews. The result of this shows a clear correlation between progress indicators' degree of feedback and their impact on the subjective experienced time, and the degree of satisfaction. We made interesting findings in terms of the fastest perceived loading sequence was not alwaysthe most satisfying, but we can only discuss the reason behind this since further researchis required. Finally, we conclude that the development of applications should make useof progress indicators with a high degree of feedback since they positively promotes the subjective experienced time and satisfaction. Because of studies with this focus in UXare infrequent, we assume that this study can form the basis for further and deeper research in the subject. / Syftet med denna studie var att undersöka om laddningsindikatorers olika grad av återkoppling har någon inverkan på användares subjektiva tidsuppfattning och tillfredsställelse vid laddningssekvenser i smartphones. Genom att i ett användartest låta 30 deltagare använda och utvärdera tre mobilapplikationer, försedda med unika stimuli i form av laddningsindikatorer, har vi fått ta del av deltagarnas självreflektiva upplevelse genom efterföljande intervjuer. Resultatet av detta visar på ett tydligt samband mellan laddningsindikatorers grad av återkoppling och dess påverkan på den subjektiva tidsuppfattningen, samt graden av tillfredsställelse. Vi gjorde intressanta fynd i form av att den snabbast upplevda laddningssekvensen inte alltid var den mest tillfredsställande, men orsaken kan vi endast diskutera kring då vidare forskning krävs. Slutligen drar vi slutsatsen att man vid utveckling av applikationer bör använda sig av laddningsindikatorer med hög grad av återkoppling, då de positivt främjar den subjektiva tidsuppfattningen samt tillfredsställelsen. Då forskning med detta fokus inom UX är sällan förekommande ser vi att denna studie kan ligga till grund för vidare och djupare forskning inom ämnet.

<p>På uppdrag av Jönköpings kommun har studenterna vid Tekniska Högskolan i Jönköping utvärderat kommunens intranät, Kompassen, med fokus på användbarheten.</p><p>Jönköpings kommun har i dag ca 10 000 tillsvidareanställda och består av nio förvaltningar som har olika ansvarsområden. Målgruppen för intranätet är kommunens samtliga anställda.</p><p>Visionen med intranätet är att det ska fungera som ett verktyg i det dagliga arbetet och därför är Kompassen idag anpassat för de behov som de olika förvaltningarna har. Grundprincipen är att intranätet skall göra information och nyheter tillgängligt för de anställda samt vara en plattform för interna e-tjänster.</p><p>Syftet med arbetet är att ta reda på hur användarna uppfattar systemet idag och i vilken utsträckning Kompassen används i verksamheten.</p><p>Målet är att komma med relevanta förbättringsförslag som uppdragsgivaren kan ha användning för i framtida arbete med Kompassen. Frågeställningarna för arbetet är:</p><ul><li>Är Kompassen användarvänligt?</li><li>Vilka eventuella förbättringar kan göras för att uppnå bättre användbarhet?</li></ul><p> </p><p>Teorier som har använts i arbetet bygger på Jakob Nielsens 10 heuristiska regler då han är en erkänd profil inom interaktionsdesign, samt professor Ben Schneidermans 8 gyllene regler. Arbetet innehåller även teori om hur en utvärdering går till samt tillvägagångssätt för datainsamlingar.</p><p>Utvärderingen inleddes med en enkät som skickades ut till ett urval bland de anställda inom kommunen. Baserat på de frågor som resulterade i skilda åsikter eller starka negativa åsikter, utformades ett användbarhetstest för att få förståelse för eventuella bakom­liggande faktorer. Resultaten från de båda undersökningarna har sammanställts i diagram samt tabeller.</p><p>På frågan om vad de anställda anser om användarvänligheten i dag, blev medelvärdet 2,87 på en 5-gradig skala. Enkätundersökningen visade att användarna hade mest åsikter om sökfunktionen samt svårigheter att hitta önskad information. Användbarhetstestet gav skilda resultat och det märktes en markant skillnad mellan anställda som använder Kompassen i sitt dagliga arbete, jämfört med de som inte använder systemet lika ofta.</p><p>Baserat på teorier, samt resultaten från enkätundersökningen och användbarhetstestet, presenteras förbättringsförslag. Dessa har anpassats till den varierande datorvanan som de anställda på kommunen har.</p><p>Arbetet har avslutats med en diskussion och slutsats. Slutsatsen blev att vissa avsnitt av systemet behöver en hel del justeringar för att öka användbarheten. Förhoppningsvis kan detta arbete vara till hjälp för kommunens framtida arbete med Kompassen.</p> / <p>Jönköping municipality has given students at the Jönköping School of Engineering a project to evaluate the municipality's intranet, Kompassen. The students have focused on its usability</p><p>The municipality of Jönköping has about 10 000 employees and is divided into 9 administrations with different spheres of responsibility. The target group of the system is all the employees within the municipality.</p><p>The vision is that the intranet should be used as a tool in their daily work and therefore Kompassen is adapted to the administrations' needs. The basic principle is that the intranet should make information and news available to the employees and be used as a platform for internal e-services.</p><p>The purpose of the project is to find out how the users perceive the system today and how well the intranet is used in their daily work.</p><p>The aim of the project is to give relevant suggestions for improvement, which the municipality can use in future work with the intranet. The issues that the report focuses on are:</p><ul><li>Is Kompassen user friendly?</li><li>How can the system be improved to achieve a higher usability?</li></ul><p> </p><p>The theories used in the report are based on The 10 Heuristic Rules by Jakob Nielsen, a well known figure within interaction design, and The 8 Golden Rules by Professor Ben Schneiderman. This thesis also includes information about evaluations and methods of data gathering.</p><p>A questionnaire was designed and was sent to a cross section of employees from the different administrations within the municipality. Based on questions that the users had different opinions about or strongly negative opinions about, a usability test was designed to obtain an understanding of possible underlying factors. The results from the investigations are shown in diagrams and tables.</p><p>On the question about what grade the users would give the usability of the intranet, the mean grade was 2,87 using a 5-grade scale. The questionnaire revealed that the users had the most opinions about the search function and had difficulties in finding information.</p><p>The results in the usability test differed from each other. There was a noticeable difference between employees which use Kompassen in their daily work and the employees that use it more rarely.</p><p>Based on theories and the results from the questionnaire and usability test, suggestions for improvement are presented. These suggestions are adapted to the varying computer skills among the employees.</p><p>The conclusion is that some parts of the system need some adjustments to increase its usability. This report will be helpful in the municipality's future work with Kompassen.</p>

Bakgrund: Vi har valt att undersöka hur fraktköpare använder sig av Schenker AB’s Internetportal mySchenker som består av en samling elektroniska tjänster/redskap.Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera och undersöka hur användaren ser på interaktionen mellan sig och Internetportalen mySchenker. På grund av tidsbrist så finns en viss begränsning i undersökningen, vi har exempelvis inte kunnat göra några observationer.Metod: Kvalitativ metod har utsetts som mest lämplig för att uppnå syftet. Data har samlats genom intervjuer av sju personer som använder sig av mySchenker i sitt arbete.Resultat: Resultatet som är baserat på intervjuanalyser delades upp i fem kategorier. Dessa är kunskapsinhämtning, mySchenker som redskap, arbetsuppgifter, användbarhet/användarvänlighet samt önskemål och behov av ny funktionalitet. Utifrån dessa kategorier kom vi fram till att mySchenker i sin helhet är användbar och att portalen är en helt godkänd sådan med några punkter som bör förbättras.

<p>På senare år har intresset för att föra in estetik i MDI-teorin ökat kraftigt. Insikten om att användares känslor inför interaktiva artefakter spelar stor roll för tillfredställelsen och användarupplevelsen har medfört ett fokusskifte inom området och flertalet teorier om användares estetiska upplevelser av interaktion har framkommit. Detta arbete har tagit som utgångspunkt de teorier som siktar på att stödja designers arbete med att utforma estetiska interaktioner genom att identifiera manipulerbara attribut i artefakters interaktionsestetiska gestalt. En explorativ användarstudie har genomförts med målet att belysa hur upplevelsen av hastighet och tempo förändras genom införandet av animationer i ett gränssnitt. Resultaten visar på att toningsanimationer i övergångar i ett interaktivt system kan leda till ett långsammare och mjukare intryck av systemet men även att långsamma animationer i vissa fall kan leda till att systemet upplevs som snabbare. Upplevelsen av väntan har identifierats som en viktig faktor i ett systems uttryck av tempo och hastighet. Studien visar också att ett systems estetiska gestalt är en komplex konstruktion där såväl attribut i interaktionen som användarnas erfarenheter och förväntningar spelar in.</p>

<p>OFF-E är ett pågående projekt som drivs av Sandvikens kommun. Det är ett projekt som planerar att utveckla en ny form av validering inom kompetensområdet vård och omsorg. Detta sker med utgångspunkt ifrån en befintlig plattform utvecklad av Mapaz MZ. Valideringen sker i dagsläget manuellt. De olika skeden i den aktuella valideringen är kartläggning, självskattning, individuell arbetsplan, teoretisk och praktisk validering, bedömning av delmål och komplettering av utbildningsinsatser. Detta resulterar i en anpassad studieplan samt redan godkända betyg i den specifika kursen. Med nya tekniska förutsättningar fanns anledning att ompröva denna metod. Genom att ett nytt verktyg utvecklas och utformas i tre delar: Teoretisk validering och utbildning, praktisk validering och utbildning (Scenarion), praktisk validering och utbildning i ett försöksrum. Syftet med vår uppsats är att utveckla delen som berör praktisk validering och utbildning via scenarion och cases. Vi har bestämt oss för att försöka skapa olika metoder för detta, för att sedan bestämma vilken av dessa som är mest lämpad ur ett användarvänligt perspektiv. Metoden vi tar fram kommer kunna tillämpas i framtida utvecklingsprojekt.</p>

No description available.

No description available.

På uppdrag av Jönköpings kommun har studenterna vid Tekniska Högskolan i Jönköping utvärderat kommunens intranät, Kompassen, med fokus på användbarheten. Jönköpings kommun har i dag ca 10 000 tillsvidareanställda och består av nio förvaltningar som har olika ansvarsområden. Målgruppen för intranätet är kommunens samtliga anställda. Visionen med intranätet är att det ska fungera som ett verktyg i det dagliga arbetet och därför är Kompassen idag anpassat för de behov som de olika förvaltningarna har. Grundprincipen är att intranätet skall göra information och nyheter tillgängligt för de anställda samt vara en plattform för interna e-tjänster. Syftet med arbetet är att ta reda på hur användarna uppfattar systemet idag och i vilken utsträckning Kompassen används i verksamheten. Målet är att komma med relevanta förbättringsförslag som uppdragsgivaren kan ha användning för i framtida arbete med Kompassen. Frågeställningarna för arbetet är: Är Kompassen användarvänligt? Vilka eventuella förbättringar kan göras för att uppnå bättre användbarhet?   Teorier som har använts i arbetet bygger på Jakob Nielsens 10 heuristiska regler då han är en erkänd profil inom interaktionsdesign, samt professor Ben Schneidermans 8 gyllene regler. Arbetet innehåller även teori om hur en utvärdering går till samt tillvägagångssätt för datainsamlingar. Utvärderingen inleddes med en enkät som skickades ut till ett urval bland de anställda inom kommunen. Baserat på de frågor som resulterade i skilda åsikter eller starka negativa åsikter, utformades ett användbarhetstest för att få förståelse för eventuella bakom­liggande faktorer. Resultaten från de båda undersökningarna har sammanställts i diagram samt tabeller. På frågan om vad de anställda anser om användarvänligheten i dag, blev medelvärdet 2,87 på en 5-gradig skala. Enkätundersökningen visade att användarna hade mest åsikter om sökfunktionen samt svårigheter att hitta önskad information. Användbarhetstestet gav skilda resultat och det märktes en markant skillnad mellan anställda som använder Kompassen i sitt dagliga arbete, jämfört med de som inte använder systemet lika ofta. Baserat på teorier, samt resultaten från enkätundersökningen och användbarhetstestet, presenteras förbättringsförslag. Dessa har anpassats till den varierande datorvanan som de anställda på kommunen har. Arbetet har avslutats med en diskussion och slutsats. Slutsatsen blev att vissa avsnitt av systemet behöver en hel del justeringar för att öka användbarheten. Förhoppningsvis kan detta arbete vara till hjälp för kommunens framtida arbete med Kompassen. / Jönköping municipality has given students at the Jönköping School of Engineering a project to evaluate the municipality's intranet, Kompassen. The students have focused on its usability The municipality of Jönköping has about 10 000 employees and is divided into 9 administrations with different spheres of responsibility. The target group of the system is all the employees within the municipality. The vision is that the intranet should be used as a tool in their daily work and therefore Kompassen is adapted to the administrations' needs. The basic principle is that the intranet should make information and news available to the employees and be used as a platform for internal e-services. The purpose of the project is to find out how the users perceive the system today and how well the intranet is used in their daily work. The aim of the project is to give relevant suggestions for improvement, which the municipality can use in future work with the intranet. The issues that the report focuses on are: Is Kompassen user friendly? How can the system be improved to achieve a higher usability?   The theories used in the report are based on The 10 Heuristic Rules by Jakob Nielsen, a well known figure within interaction design, and The 8 Golden Rules by Professor Ben Schneiderman. This thesis also includes information about evaluations and methods of data gathering. A questionnaire was designed and was sent to a cross section of employees from the different administrations within the municipality. Based on questions that the users had different opinions about or strongly negative opinions about, a usability test was designed to obtain an understanding of possible underlying factors. The results from the investigations are shown in diagrams and tables. On the question about what grade the users would give the usability of the intranet, the mean grade was 2,87 using a 5-grade scale. The questionnaire revealed that the users had the most opinions about the search function and had difficulties in finding information. The results in the usability test differed from each other. There was a noticeable difference between employees which use Kompassen in their daily work and the employees that use it more rarely. Based on theories and the results from the questionnaire and usability test, suggestions for improvement are presented. These suggestions are adapted to the varying computer skills among the employees. The conclusion is that some parts of the system need some adjustments to increase its usability. This report will be helpful in the municipality's future work with Kompassen.