Mat står för en stor del av världens koldioxidutsläpp. Att börja leva hållbart blir mer viktigt i dagens samhälle, men samtidigt ändrar inte en stor del av befolkningen på sitt beteende. Tidigare forskning har visat att mobilappar kan med fördel användas till att ändra vanor vid mathandel, särskilt om en app är utformad på rätt sätt som bidrar till en påverkning. Forskningen undersöker dock inte hur människor ser på sambandet mellan ekonomi och klimatsmart mat, vilket är något som denna studie har i syfte att utforska med frågeställningen: Hur resonerar studenter mellan ekonomi och klimatsmarta varor vid matinköp? I denna studie deltog 13 deltagare. Deltagarna fick först besvara en individuell enkät och sedan medverka i ett användartest av en app-prototyp, designad för denna studie. Under testet genomförde deltagarna ett matinköp på matbutiken ICAs hemsida, ica.se, och använde app-prototypen till att se koldioxidutsläpp för olika varor. Därefter fick de besvara ytterligare en enkät och utvärdera och diskutera sin upplevelse i fokusgrupper. Deltagarna upplevde innan testet att klimatsmart mat främst definieras av orden ekologiskt, vegetariskt och närodlat. Ingen tydlig förändring kan ses efter användartestet, men däremot visar fokusgrupperna att det skett en liten skiftning i vad deltagarna tänker om klimatsmart mat. Ofta var priset en avgörande faktor i hur studenterna handlade, men matinköp är en mycket komplex fråga som beror på flera faktorer. Det fanns ett tydligt intresse bland deltagarna för att använda en app som hjälpmedel vid matinköp. Designen av appen och dess innehåll behöver däremot utvecklas så att beteendeförändringen sker i användandet och att appen inte blir ett tillägg som tar upp mer tid av matinköpet. Ett förslag är att inkorporera appens funktionalitet i en applikation för att hitta recept. / Food is responsible for a large portion of the world’s carbon emissions. To live a sustainable life has become more important in today’s society. Nevertheless the majority of the population does not change their behavior. Earlier studies have shown that mobile applications can be used to impact behavior when buying food. Especially if the app is designed for ultimate impact. Research does however not investigate how people perceive the relationship between economy and climate friendly food. That is the purpose of this study and thus the research question is: How do students reason between economy and climate friendly food when buying groceries? In this study, 13 students participated. The participants first responded to an individual survey, followed by taking part in a user test of an app prototype. During the test the participants purchased groceries on the store ICA’s website, ica.se, and used the app prototype to view the carbon emissions of the different products. Following the user test, the participants performed another survey and discussed and evaluated their experience in focus groups. Before the user test the participants perceived that climate friendly food primarily can be defined by the words organic, vegetarian and locally grown. No clear change is seen after the user tests, however the focus groups show a slight shift in how the participants perceive climate friendly food. Often the price of the products was the deciding factor of the students’ grocery habits. However, grocery shopping is a highly complex issue that depends on several factors. Nonetheless there was a clear interest among the participants on using an app as an aid when buying groceries. The design of the app and its contents need to be developed such that the desired change in behavior happens through the app use, so that the app does not become a time consuming addition to the grocery shopping. A suggestion is to incorporate the functionalities of the app in an application made to find recipes.

The subject of this master thesis are state machines and their testing. To this purpose, an application is described, which is able to test these state machines autonomously. Application have two parts, first generator and editor of data is built and second part is testing procedure, which is able to test state machines in question and to give corresponding test report.

International Telemetering Conference Proceedings / October 25-28, 1999 / Riviera Hotel and Convention Center, Las Vegas, Nevada / The use of Global Positioning System (GPS) receivers as a source to provide Time Space and Position Information (TSPI), and Miss Distance Indication (MDI) data in Test and Evaluation (T&E) applications is being considered. Specifically, GPS receivers are being evaluated to determine their usefulness as a sensor in a Sidewinder missile telemetry system (AN/DKT-80). Initial testing has indicated that position information generated from a GPS receiver can provide significantly better position data than a radar tracking system when using Double Differential error correction techniques. This concept requires a GPS reference station to be located in the general proximity of the Telemetry data-receiving site. Software has been developed that will compare GPS data from the airborne telemetry system to the GPS reference station and display a real-time TSPI solution. This software will also provide MDI information from two different airborne sources that are equipped with GPS receivers (missile and drone). To prove out this concept, a Commercial Off the Shelf (COTS) Commercially/Available (C/A) code GPS receiver was integrated into the AN/DKT-80 Sidewinder telemetry system (TM). A MQM-107 drone was instrumented with the same GPS receiver, as was a ground based reference station. A simple TM was developed for the drone that telemeters only the GPS data. The modified AN/DKT-80 system incorporated an Inertial Measurement Unit (IMU) into the design. Post processing software was developed that will integrate the IMU information with the GPS data so accurate position can be generated if the GPS data was momentarily lost. A missile firing is scheduled for the spring of 1999 to prove this concept.

Det finns ett behov inom vårdsektorn att på ett mera effektivt sätt kunna bedöma om patienter med Parkinsons sjukdom har rätt medicinering. Behovet ligger i att se om det är möjligt att med hjälp av ett IT-system kunna göra bedömningen på distans och på så sätt effektivisera processen.I och med att Parkinsonpatienter har symptom som t.ex. överrörlighet är inte traditionella lösningar med styrenheter såsom mus och tangentbord lämpliga. Istället har ett användargränssnitt baserat på multimodal interaktion utformats, där användaren interagerar med systemet genom röststyrning och rörelseigenkänning.Detta har gjorts med hjälp av Microsofts Kinect kamera, som är ett verktyg som möjliggör bredare och mer betydelsefull multimodal interaktion mellan människa och dator. Design av gränssnittet har gjorts efter etablerade designprinciper där användbarhet har legat i fokus. Även empiriska undersökningar har genomförts för att skapa en bredare förståelse för hur ett gränssnitt bör utformas för att bli användbart.Resultatet visar att grundprinciperna för ett användbart gränssnitt är väldigt lika oavsett om interaktionen sker på ett traditionellt sätt eller genom nyare teknik som t.ex. röst- och rörelsestyrning. Nyckelaspekter är att systemet ska vara effektivt, lätt att lära sig och förstå, samt att fel ska hanteras på ett korrekt sätt.Utifrån teorin och de empiriska undersökningarna har ett antal riktlinjer tagits fram för utformning av ett användbart multimodalt gränssnitt. Teorierna har även testats mot verkligheten genom en prototyp som använder sig av röst- och rörelsestyrning. / Program: Systemvetarutbildningen

Användningen av smartphones idag har blivit en självklarhet. Med dagens teknologi har man större användningsområden med telefonerna vilket har lett till att alltfler använder mobiler för att surfa med på webben. Dessvärre har formgivningen av webbsidor inte skett med samma fart som den teknologiska utvecklingen. Detta har lett till ett behov av att anpassa webbsidor till mobilt bruk.Studien syftar till att belysa hur användningen av smartphones för mobilt bruk ser ut för tillfället. Studien har utifrån ett designperspektiv undersökt hur interaktionen med användarna ser ut idag. Studien behandlar inte problemet på en större skala och är fokus är lagd på att testa problemfrågan på högskolans hemsida. Avgränsning görs till att undersöka interaktionen mellan användaren och hemsidan och inga andra aspekter finns presenterade. Tillvägagångssättet som används under studien är att under kontrollerade förhållanden skapa situationer där noga utvalda testpersoner, med hjälp av smartphones, interagerar med hemsidan genom att genomföra ett flertal uppgifter. Det var genom observation och intervjuer som data samlades in, som senare använts för att generera resultatet.Resultatet av studien reflekterar forskarnas egna observationer i samverkan med undersökningarna som gjordes. De designprinciperna som tas fram kan därmed användas som en riktlinje vid skapande av användarvänliga hemsidor vid mobilt bruk. Konkret kan resultaten sammanfattas till att interaktionen på högskolans hemsida vid mobilt bruk inte är optimala i dagens läge. Det befintliga gränssnittet är bristfälligt vid mobilt bruk och en ombyggnad av hemsidan utifrån teorin skulle kunna bidra till bättre interaktion med användarna. Studiens resultat är inga fasta regler för hur ett arbete med att anpassa en webbsida för mobilt bruk ska se ut utan snarare riktlinjer för vilka designprinciper som kan följas för att förbättra sina chanser till att skapa god interaktion med användarna. Resultaten av studien är följaktligen generella. / Program: Systemvetarutbildningen

Idag har teknologin för mobila plattformar utvecklas i en rusande fart. Detta har letttill att även användningen av smartphone och surfplattor expanderats. Detta har i sintur lett till att allt fler användare interagerar med smartphone och surfplattor för attförenkla sin vardag. Designen av de mobila användargränssnitten har emellertid inteutvecklats i samma fart som själva tillverkningen av dessa mobila enheter. Det har letttill ett behov av att anpassa sin design i mobila enheter utifrån ett användarvänligtperspektiv. (Boda, Brohult, Morner, Nilsson, Pixell, 2009)Befintliga gränssnitt anses vara bristfälliga för olika typer av användargrupper samtsakna nödvändig feedback. Denna studie kommer därför att bidra till en förbättradformgivning av mobila plattformar. Studien har lagt användarna ochdesignprinciperna i centrum när den kvalitativa undersökningen har gjorts. Resultatetav studien kommer inte att beskriva hur fasta regler för designprinciper kommer att seut, utan den kommer att framställa en designanalys på de principer kan användas somriktlinjer när gränssnitt för mobila plattformar utformas.Studien syftar till att klarlägga hur designprinciper bör se ut för en mobil enhet.Denna studie behandlar inte problemet på en stor skala utan avgränsningar är gjordaoch fokus är lagt på test av användarvänlig design av reseplanerare samt hurinteraktion mellan plattform och användare ser ut i dagsläget.Studien börjar med att sammanställa en teoretisk bakgrundsbeskrivning av olikaproblem och begrepp som finns i dagens mobila plattforms utveckling. Därefter följerett fiktivt scenario kring hur det skulle kunna se ut när en användare interagerar meden mobil plattform. Det kommer även att användas en kvalitativ metod för insamlingav information samt ske en analys mellan teori och empiri. Slutligen följer endiskussion kring användarvänliga designprinciper av mobila gränssnitt. Studien haravgränsats till designprinciper och interaktion mellan användare och mobilt gränssnitt. / Program: Systemvetarutbildningen

IT - systemen har blivit en del i samhället. IT -system används inom olika områden och verksamheter i och med detta så har användbarhets faktorer i IT -system blivit sådan som inte går att bortse ifrån. Det finns många användbarhetsfaktorer som alla skiljer sig mer eller mindre åt. Gemensamt för dem alla är att ett system bör innehålla visa kriterier för användbarhet för att godkännas av användaren då de använder sig av ett IT -system.Det finns en vilja att skapa användbara system för att underlätta för användaren. Visa faktorer i användbarhet i ett IT -system är genom tänkta medan andra behöver förbättras för att anpassa till beslutfattande och ta hänsyn arbetsmiljöaspekter. I studien har jag studerat befintliga teorier som redan finns om användbarhet samt har jag genomfört empirisk undersökning på två olika IT-system för att utreda faktorer som påverkar användbarhet i ett IT - system då en specifik handling genomförs.Användbarhet i ett IT -system är synnerligen ett betydelsefull och bred begrepp som innehåller många faktorer. Jag har valt att fördjupa mig mer i några dessa begrep för att relatera det till mitt ämnesområde och lyfta fram de delar som har betydelse för hur det relateras till beslutfattande.

<p>Syftet med rapporten är att belysa lärbarhetsaspekten som en del av användbarhet. Diskussionen grundar sig i ett större projektarbete om BG Faktura, en produkt från Bankgirocentralen. Bankgirocentralen gav i uppdrag att ta fram metoder, testanvändare och att samordna en användbarhetsanalys på BG Faktura. För att få fram användbarhetsproblemen genomfördes ett flertal utvärderingar; en heuristisk utvärdering, en kontextanalys och empiriska användartester. </p><p>Då utvärderingsmetoderna resulterade i många användbarhetsproblem skapades en prototyp med modifieringar av BG Faktura enligt de rekommendationer och förslag som kommit fram i testerna. Prototypen användartestades för att kunna göra jämförelser med tidigare resultat. Då prototypen testades bekräftades att några av de delar som modifierats fungerade bättre och ett mönster av vad som är viktigast för lärbarheten påvisades. </p><p>Resultatet från examensarbetet visade att den viktigaste delen i gränssnittet som underlättar lärbarheten mest är ett bra navigationsverktyg. Konsekvens i systemet och att man använder sig av tillvägagångssätt och ikoner som användaren känner igen ger också bättre lärbarhet. Slutligen är ett väl fungerande hjälpsystem något som snabbare lär användaren hur systemet fungerar.</p>

<p>Mobila applikationer har under senare år fått ett allt större användningsområde. En typ av applikation som blir allt populärare är mobila kartapplikationer. Denna uppsats belyser problematik kring mobila kartapplikationer och den brist som idag råder i fråga om att skapa gränssnitt med bra användbarhet till denna typ av applikationer. Uppsatsen identifierar och undersöker interaktionselement som används i två befintliga mobila kartapplikationer genom en kvalitativ studie. En inledande studie genomfördes för att identifiera interaktionselement i två befintliga mobila kartapplikationer; Yahoo! Go och Eniros mobila karttjänst.  Kartapplikationerna testades i en emulator för mobiltelefon av mindre modell eftersom det ansågs vara svårare att uppnå bra användbarhet desto mindre skärmytan i enheten är. Utifrån teori inom området kategoriserades interaktionselement in i fyra områden. Områdena var: navigering, innehåll, layout och feedback. Teorin sammanfattades i en teoretisk referensram. Undersökningen återkopplade även till användbarhet då det i uppsatsens syfte ingick att lyfta fram designriktlinjer, som utifrån användares perspektiv kan göra mobila kartapplikationer mer lätthanterliga. I studien samlades data in genom ett uppgiftsbaserat test där respondenterna uppmanades att tänka högt i syfte att fånga deras känslor kring gränssnittens olika interaktionselement. Det uppgiftsbaserade testet följdes av en intervju, där frågor som återkopplade till interaktionselement och användbarhet i de testade gränssnitten ställdes. Intervjun återkopplade även till de problem och kommentarer som respondenterna yttrat under testet. Resultatet av observationen och intervjuerna analyserades och ställdes mot den teoretiska referensramen och slutsatser kunde dras för hur olika interaktionselement påverkar i fråga om användbarhet i mobila kartapplikationer. De slutsatserna som kunde härledas var bland annat att scroll bör undvikas och att på vilket sätt knappsatsen utnyttjas av systemet påverkar användbarhet. Slutsatserna sammanställdes och presenterades som riktlinjer för att uppnå en högre användbarhet i mobila kartapplikationer.</p>

This is a thesis on D-level. In a previous course, at our program Computer Science, we came up with an idea of how to improve/complement training for new employees who are situated in a stressful workplace at companies who are in a constant need of rehiring. We developed this concept and came up with an idea for a simulator that could train staff as well as relieve stress and tension for new employees. The idea matured and became a Serious Game simulator based on a dual-wield Wii-controlled PC-based simulator with Bluetooth support. The purpose of this paper is to produce a design concept for a simulator as well as conducting research on the topics: mental and physical learning abilities, psychomotor abilities, visual perception, hand-eye coordination, confidence, simulators and Serious Games. The conducted research will be the foundation for the design concept which will be implemented in our co-workers', Henrik Djerf &amp; Daniel Gomez-Ortega, prototype. In the time-period for this examination course most part of the basic elements of the design concept were implemented and tested. The result of the work is presented in the last chapter with images and discussion on the simulators functionality and graphical user interface. / Detta är ett projekt i två delar en teoretisk och en teknisk, den tekniska är separat från denna och är skriven av Henrik Djerf och Daniel Gomez-Ortega. / Simulerad interaktiv arbetsmiljö