Syftet med studien var att beskriva och jämföra vilka kunskaper sjuksköterskestudenter i slutet av utbildningen vid två lärosäten har gällande Methicillinresistent Staphylokock aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) och basala hygienrutiner. Vidare var syftet att beskriva sjuksköterskestuderandes uppfattningar av utbildningens kvalitet gällande MRSA, ESBL och hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval. Data samlades in med ett frågeformulär som besvarades av 126 sjuksköterskestudenter. Resultatet visade att sjuksköterskestudenterna hade bristande kunskaper gällande främst ESBL, men även gällande MRSA. Majoriteten av studenterna hade låg kunskap gällande riskfaktorer för ESBL samt vart på kroppen man vanligtvis finner mikroorganismen vid förekomst av MRSA. Däremot hade sjuksköterskestudenterna högre kunskap om basala hygienrutiner. Nästan alla studenter hade kunskap om betydelsen av god handhygien. Dock visade studenterna stora brister i kunskap gällande när munskydd bör användas. Signifikanta skillnader i kunskap gällande ESBL och hygienrutiner mellan de båda lärosätena fanns. Majoriteten av studenterna ansåg att undervisningen om MRSA och ESBL under sjuksköterskeutbildningen inte varit tillräcklig. Däremot ansåg huvudparten av studenterna att undervisningen om hygienrutiner varit tillräcklig. Slutsatsen var att undervisningen om MRSA, ESBL och basala hygienrutiner i sjuksköterskeutbildningen behöver förbättras. / The aim of the study was to describe and compare nurse students knowledge regarding Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA), Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) and basic hygiene routines. The students were in the end of their education and represented two Swedish universities. Further on, the aim was to describe the nurse students perceptions of the education's quality about MRSA, ESBL and hygiene routines. The study had a descriptive and comparing design. The survey group was chosen through convenience selection and data were collected with a questionnaire, responded by 126 nurse students. The results showed that the nurse students had inadequate knowledge about ESBL as well as MRSA. The majority of the students had low knowledge about risk factors for ESBL, and where on the body one normally finds the micro-organism in occurrence of MRSA. However, the nurse students had higher knowledge about basic hygiene routines and almost all students had knowledge about the importance of proper hand hygiene. The students had deficit knowledge concerning when masks should be used in order to cover the mouth. Significant differences in knowledge about ESBL and hygiene routines was found between the universities. The majority of the students perceived that the education about MRSA and ESBL during the nurse education program were not sufficient. Although, most of the students perceived that the education about hygiene routines had been sufficient. The conclusion was that the education about MRSA, ESBL and basic hygiene procedures in the nurse education program needs improvement.

Multiresistent Stafylokock aureus (MRSA) är en mycket smittsam bakterie som ökar på sjukhusen. En faktor till detta är att handhygien hos sjukvårdspersonal brister. Syftet med studien var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor hade om MRSA och hygienrutiner, samt att jämföra om sjuksköterskors kunskap skiljer sig åt beroende på vilket sjukhus de arbetar. Studien riktade sig till sjuksköterskor på fyra olika dialysavdelningar. Datainsamlingen gjordes via en enkät som delades ut till 141 sjuksköterskor, varav 86 besvarade enkäten. Sjuksköterskornas kompetens har grupperats i kategorier (låg, måttlig och hög kompetens) utifrån antalet rätt på enkäten. Resultatet visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade goda kunskaper och då speciellt om ingångskälla och att engångsförkläde skyddar mot spridning. Dock visade det sig att det brister när det gäller kunskaper om infektionstecken och om MRSA kan behandlas. Vid jämförelse visade det sig att det inte fanns någon skillnad i andelen med måttlig kompetens mellan sjukhusen. Däremot fanns en signifikant skillnad i gruppen med hög kompetens. / Methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a very contagious bacterium which is increasing in hospitals. One reason for this is poor hand hygiene among the medical staff. The aim of this study was to find out how much nurses know about MRSA and hygiene routines and to examine if the knowledge differs between nurses in different hospitals. The study was directed to nurses in four different dialysis divisions. The data was collected from through a questionnaire, which was distributed to 141 nurses, of which 86 answered. Based on the numbers of correct answers given in the questionnaire the competence of the nurses was divided into different categories (low, average and high competence).The result of the questionnaire showed that the majority of the nurses has a good knowledge of MRSA, in particular when it comes to enter source and the protection against spread disposable aprons give. However, the result also showed that nurses do not have sufficient knowledge of the signs of MRSA and if the infection can be treated. On comparison, no difference in number of average competence between the different hospitals was found. However, there was a significant difference in the group with high competence.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att vara bärare av meticillin-resistensta Stafylococcus aureus (MRSA) samt att kvalitetsbedöma de valda artiklarnas urval och bortfall. Artikelsökning i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo resulterade i inkludering av 12 artiklar. I resultatet framkom faktorerna: Upplevelsen av att vara smittbärare, MRSA:s påverkan på det dagliga livet, Stöd eller frånvaro av stöd från familj och vänner, Information och kunskap, Bemötande från vårdpersonal samt Upplevelsen av isolering. I resultatet framkom att personer bärare av MRSA upplevde rädsla att smitta andra, framförallt sina familjemedlemmar, och avstod från fysiskt kontakt. Personerna upplevde begränsningar i arbetslivet, i dagliga livet samt begränsningar av fysisk aktivitet. Stöd från familj och vänner hade stora betydelser för personernas anpassning till livet som bärare av MRSA. Flera personer med MRSA upplevde att de hade brister i kunskap och information om MRSA, vilket påverkade dem negativt. Positivt bemötande från vårdpersonal gjorde att personerna anpassade sig lättare till sin situation. Isoleringsvård upplevdes antingen som positiv eller som diskriminerande och en begränsning till deras självständighet. Urvalsprocessen beskrevs i tio artiklar och bortfall beskrevs i elva artiklar. Slutsatsen blev att personer med MRSA upplevde adekvat information om sitt tillstånd som en påverkande faktor vid livsstilsförändring. Brister som uppstod vid kunskapsförmedling, i relationer till vänner och familj samt i bemötandet från vårdpersonal upplevdes som negativa erfarenheter. / The aim of this study was to describe the experience of being a carrier of methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA) and to evaluate the quality of the selected articles sample and dropouts. Articles were search in databases Cinahl, Medline and PsycInfo which resulted in an inclusion of 12 articles. The result showed factors: The experience of being a carrier, MRSA's impact on daily life, Support or absence of support from family and friends, Information and knowledge, Encounter from health professionals and The experience of isolation. The result showed that individuals carrying MRSA experienced fear of infecting others, especially their family members, and refrained from physical contact. Participants experienced restrictions in the workplace, in everyday life, and limitation of physical activity. Support from family and friends had great meaning for persons adjusting to life as carriers of MRSA. Several people with MRSA felt that they were deficient in knowledge and information on MRSA, which affected them adversely. Positive attitude from health workers led to a facilitated adaption to the carriers’ situation. Isolation care was either percieved as a positive experience or caused discrimination in which subjects felt that their autonomy was restricted. The sample process was described in ten articles and dropouts were described in eleven articles. The conclusion of this study was that people with MRSA felt that adequate information about their condition as an influencing factor to lifestyle change. Deficiencies in sharing of knowledge, in relationships with friends and family as well as in the encounter with health professionals were perceived as negative experiences.

Smittsamma sjukdomar kostar det svenska samhället enorma summor varje år. Behandlingen av smittade patienter har tidigare uppskattats till 5-10 miljarder svenska kronor årligen. Vidare estimeras de förebyggande åtgärderna kosta samhället runt en miljard svenska kronor. Detta betyder att det finns en ekonomisk drivkraft för att reducera antalet smittade patienter inom vården, speciellt de fall som är orsakade av resistenta bakterier. Samtidigt pågår det en debatt om resistenta bakterier och antibiotikaförbrukningen i både forskning och media. Resistenta bakterier kan bli ett hot mot vår framtid om vi inte minskar antibiotikaförbrukningen och vidtar åtgärder för att förhindra smittspridning. Om antalet personer som blir smittade av resistenta bakterier kan reduceras minskar även antibiotikaförbrukningen som i sin tur leder till att färre bakterier utvecklar ett resistensmönster för antibiotika. Detta betyder att det är viktigt att studera och effektivisera hanteringen av smittsamma patienter.   För att reducera antalet smittade patienter måste förebyggande åtgärder vidtas och smittkällan måste kartläggas vid ett upptäckt fall av en smitta. Svensk sjukvård arbetar idag aktivt med smitthantering. Detta begrepp omfattar upptäckt, kontroll och spårning av smitta. Uppdragsgivaren till detta examensarbete, Cambio Healthcare Systems, saknar en fullständig bild över hur smitthanteringen egentligen går till på ett sjukhus. Deras målsättning är att utveckla ett IT-system som kan underlätta smitthanteringsprocessen. Denna studie syftar till att kartlägga informationsflödet vid smitthanteringsprocessen och identifiera de inblandade aktörernas ansvarsområden och skyldigheter enligt regelverket. Vidare syftar arbetet till att presentera åtgärdsförslag som kan minska de identifierade riskerna och effektivisera smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier.   För att kartlägga smitthanteringsprocessen genomfördes en fallstudie av ett svenskt universitetssjukhus under våren 2013. Aktörer som studerades var det mikrobiologiska laboratoriet, vårdhygien, smittskyddsenheten, smittskyddsinstitutet samt läkare och sjuksköterskor vid två avdelningar på sjukhuset. Datainsamlingen består av intervjuer, observationer och dokument.   Resultatet av fallstudien visade att smitthanteringsprocessen är ett komplext system med ett omfattande informationsflöde. Huvudaktörerna är vårdhygien, sjukvårdspersonalen och det mikrobiologiska laboratoriet. De är viktiga eftersom deras praktiska handlande är avgörande för att smitthanteringen genomförs. Smittskyddsenheten är inblandad till viss del, men tillhör inte huvudaktörerna. Studien visade även att smittskyddsinstitutet inte hade någon framträdande roll i smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier på sjukhuset.   Ansvarsfördelningen är till viss del styrd av smittskyddslagen och enligt denna lag har den behandlande läkaren en central roll i processen. I verkligheten är läkarens roll mindre framträdande vid smittspårningen, vanligtvis delegerar läkaren uppgifter till sjuksköterskor eller till vårdhygien. Mycket av kommunikationen mellan aktörerna är muntlig och detta innebär att ett flertal risker kan uppstå. Vid identifieringen av risker för hela processen konstaterades det att de flesta risker kan uppstå på grund av den mänskliga faktorn, ofta i kombination med användandet av ett otillräckligt datasystem. Åtgärdsförslagen för att effektivisera processen fokuserar därför på att minimera de identifierade riskerna med hjälp av framtida IT-system.   Slutsatsen av studien är att det finns ett stort behov av IT-lösningar för att effektivisera smitthanteringsprocessen av resistenta bakterier. Min rekommendation är att Cambio Healthcare Systems AB bör fokusera på att utveckla ett system för att digitalisera arkiveringen av beläggningslistorna och spåra patientflöden tillbaka i tiden i Cosmic då detta är ett starkt önskemål från kunderna. En annan viktig åtgärd är att utveckla smittspecifika checklistor som visas på datorn i samband med att läkaren får ett positivt provsvar. Slutligen rekommenderar jag Cambio Healthcare Systems AB att utveckla ett smittlarm som kan integreras med deras befintliga whiteboardtavla som nyligen lanserades. / Infectious diseases are a major cost item for the Swedish society. The treatment of infected patients has previously been estimated to 5-10 billion SEK annually and preventive actions cost the Swedish society around one billion SEK every year. Therefore, there are strong economic incentives to reduce the number of infected patients in care, particularly cases caused by resistant bacteria. There is an ongoing debate in both media and research about bacterial resistance and antibiotic consumption. Resistant bacteria can be a threat to our future if we do not reduce the consumption of antibiotics and take measure against infection spreading. If it is possible to reduce the number of resistant bacteria infected patients in the future it enables a decline in antibiotic consumption. This in turn leads to a decreased quantity of bacteria that is able to develop a resistance pattern to antibiotic. Thus, it is highly motivated to study and streamline the process of infection control.   Preventive measures must be taken and the source of the infection must be identified in order to reduce the number of infected patients. The Swedish health care sector is currently working actively with infection control. The concept of infection control encloses the detection, the control and the tracing of the infection. The requestor of this master thesis, Cambio Healthcare Systems AB, does not have a complete picture of the process of the infection control. Their goal is to develop an IT system to facilitate the process of infection control. This study aims to map the information flow of the process and to identify the involved actors’ field of responsibility and obligations according to the law. Further, this thesis aims to present action proposals that can reduce the identified risks and streamline the infection control of resistant bacteria.   A case study of a Swedish university hospital was performed in the spring of 2013 in order to map the process of infection control. The investigated actors were the microbiological laboratory, the local health protection unit (Vårdhygien), the unit of infection control at a regional level (Smittskyddsenheten), the Swedish Institute of Infectious Disease Control (Smittskyddsinstitutet) and physicians and nurses at two hospital departments. The data collection consists of interviews, observations and documents.   The result of this case study shows that the process of infection control is a complex system with an extensive flow of information. The main actors are the local health protection unit, the microbiological laboratory and the medical staff. Their practical actions are essential for the process of infection control. The unit of infection control at a regional level is involved to some extent, but does not belong to the main actors. Furthermore, the study showed that the Swedish Institute of Infectious Disease Control does not have a prominent role in the process at the hospital.   The division of responsibilities is to some extent controlled by the law. According to the law, the physician in charge has a central role in the process of infection control. However, the physician’s role in reality is less prominent. Usually, the physician delegates the tasks to the other actors such as nurses or to the local health protection unit. The communication between the actors is mainly oral and this can cause risks. Most of the identified risks occurred due to human error, often in combination with use of an insufficient IT-system. Therefore, the proposed actions to streamline the process focus on minimizing the identified risks with help of future IT solutions.   The conclusion of this study is that there is a strong demand for IT solutions to streamline the process of infection control of resistant bacteria. My recommendation is that Cambio Healthcare Systems AB should focus on developing a system to digitalize the archiving of the occupancy lists, which also enables tracing the flow of patients back in time. This is a request from several health care professionals. Another important proposed action is to develop a checklist that is specific for every infection disease. Simultaneously as the physician receives the positive test results, this checklist will appear on the physician’s screen. Finally, I recommend Cambio Healthcare Systems AB to develop an alarm to infection diseases that can be integrated with their existing whiteboards that were recently introduced to the market.

Staphylococcus aureus is a bacterial pathogen that is believed to be the most common agent of human infectious disease, causing conditions ranging from common skin lesions to life-threatening illnesses. S. aureus has also shown a remarkable ability to develop resistance to antimicrobial treatment, making infections difficult to treat. In the post-genomic era, proteomic studies analyzing the protein complement of a genome in a particular organism at any given time, have gained real significance. This result is largely due to dynamic changes in protein expression profiles which can lead wide alterations in physiology and behavior. For proteomics, it is necessary to maximize protein concentration and to devise a method that can be easily employed and provide reproducible results. Most proteomic studies of S. aureus involve 2D gel electrophoresis (2-DE); however, 2-DE has many drawbacks. Proteins that are too large, hydrophobic, acidic, or basic are poorly resolved. Multi-dimensional protein identification (MudPIT) allows complex protein samples to be analyzed in solution. As yet, there has not been a study involving solely 2D liquid chromatography followed by mass spectrometric analysis in S. aureus ; therefore we sought to catalogue the intracellular proteome and secretome of a commonly used and well-studied lab strain, SH1000. This was conducted during post-exponential and stationary phases of growth so as to understand its adaptation over time by utilizing differential protein synthesis. We found cytoplasmic proteins involved in glycolysis to be highly expressed in post-exponential phase while proteins involved in tricarboxylic acid cycle to be prevalent in stationary phase. We also found production of agr-regulated secreted toxins and proteases to be upregulated in stationary phase. In addition to this we employed proteomic approaches to quantitatively profile the secretomes of leading clinical isolates of S. aureus, as such a study is currently lacking. These included the two most common hospital-associated S. aureus strains (USA100 and USA200), and the two most common community-associated S. aureus strains (USA300 and USA400). We found agr-regulated proteins are generally upregulated in CA-MRSA strains USA300 and USA400 and surface-associated proteins to be upregulated in HA-MRSA strains USA100 and USA200. This finding concurs with literature regarding transcriptomic studies showing a hyperactive agr in CA-MRSA strains compared to HA-MRSA strains.

Background: MRSA is a critical disease, where isolation might be necessary among the infected. The literature reveals more negative consequences than positive for isolated patients. Given this information, a paradox is highlighted that healthcare works to reduce the spread of infection of MRSA, while it may affect the care of the individual patient. Aim: The aim was to highlight patients' experiences of isolation due to MRSA. Method: A literature study was performed according to Friberg (2012) in order to review the existing knowledge. Ten scientific articles were retrieved, whereof seven are qualitative and three are quantitative. Results: The result supports the assumption that isolation affects the patients' experiences positively as well as negatively. The positive experiences are ”appreciation and calmness” and ”satisfaction”. There are more negative experiences. They are loneliness, boredom, anxiety, anger, frustration, confusion and bad treatment. Furthermore, a series of actions are proposed to improve patients' situations. Discussions: The results are discussed from the point of view of Løgstrup’s ethical demand. That aims to highlight the ethical dimension of nurses meeting with isolated patients. The discussion is divided in several titles with different starting points. One of the titels discuss the paradox and another discuss the results from an environmental point of view. / Bakgrund: MRSA är en allmänfarlig sjukdom där isolering kan bli aktuellt för de smittade. I litteraturen framkommer fler negativa konsekvenser än positiva för isolerade patienter. Med detta i åtanke uppmärksammas en paradox. Den yttrar sig i att samtidigt som vården vill minska risken för smittspridning av MRSA, kan det påverka vården för den enskilda patienten. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av isolering i samband med MRSA. Metod: En litteraturöversikt har genomförts enligt Friberg (2012) för att skapa en överblick över kunskapsläget. Tio vetenskapliga artiklar valdes ut, varav sju var kvalitativa och tre kvantitativa. Resultat: Resultatet styrker antagandet att isolering påverkar patienternas upplevelser positivt och negativt. De positiva upplevelserna var "uppskattning och lugn" samt "tillfredsställelse". De negativa upplevelserna var fler. Dessa var "övergivenhet och tristess", "oro, ilska och frustration", "förvirring" och "dåligt bemötande". Vidare belystes en rad åtgärder för att förbättra patienternas situationer. Diskussion: Resultatet diskuteras med anknytning till Løgstrups teori om det etiska kravet. Målsättningen var att belysa den etiska dimensionen av sjuksköterskans möte med den isolerade patienten. I diskussionen förs också resonemang kring den funna paradoxen och utifrån konsensusbegreppet miljö.

Bakgrund: MRSA, metcillinresistenta staphyloococcus aureus, ökar idag i Sverige och i hela världen och bidrar till längre vårdtider, kostsamma behandlingar och mycket lidande för de drabbade patienterna och deras anhöriga. Syfte: Studien syftar till att undersöka hur patienter med MRSA upplever sin livssituation.Metod: Litteraturstudie  baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet presenteras i tre teman benämnda ”Att vårdas”, ”Upplevelse av social förändring” och ”Att vara smittad med MRSA” med tillhörande subteman. Patienterna beskriver att bristfällig eller utebliven information om MRSA, dess symtom och effekter var ett problem. De beskriver också rädsla för att smitta sina närstående och vänner. Många av de patienter som fått MRSA känner sig orena och smutsiga, som de fått spetälska eller pesten och de känner skam och skuld över att ha fått MRSA. Diskussion: Ett stort problem var diskrepansen i vårdpersonalens kunskaper om MRSA och deras handhavande av patienter som var smittade med MRSA. Många patienter blev oprofessionellt bemötta och fick felaktig och inadekvat information, vilket ledde till mycket oro och psykisk lidande. Att inte få information eller få felaktig information i vid sjukdom kan få stora konsekvenser för patientens livssituation. / Background: MRSA metcillinresistenta staphyloococcus aureus is increasing both in Sweden and worldwide and contributes to longer time in the hospital, expensive treatments and suffering for the affected patients and their relatives. Aim: The aim of the study is to examine how patients with MRSA experience their life situation. Method: Literature study based on ten qualitative articles. Result: The results are presented in three themes, the "Caring", "Experience of Social Change" and "Being infected with MRSA" and related subthemes. Patients describe that inadequate or lack of information regarding MRSA, its symptoms and effects were a problem. They also describe the fear of infecting family and friends. Several of the patients with MRSA feel unclean and dirty, as they had leprosy or the plague, and they feel shame and guilt about being diagnosed with MRSA. Discussion: A major problem was the discrepancy in health professionals' knowledge of MRSA and their management of patients who were infected with MRSA. Several patients were treated unprofessionally and were given an inaccurate and inadequate information about their illness which contributed to anxiety and suffering. If patients do not receive information or receive incorrect information in the event of an illness, this can have major consequences for the patients´ life situation.

Bakgrunn: Verdens helseorganisasjon (WHO)beskriver antibiotikaresistensblant ulike mikroorganismer, inkludert Meticillinresistente gule stafylokokker (MRSA), som en alvorlig og økende trussel mot folkehelsen. MRSA er forbundet med økt risiko for komplikasjoner og død. Den nasjonale MRSA-veilederen publisert i 2009 har som målsetting at ”MRSA skal ikke etablere seg og bli en fast del av bakteriefloraen ved norske sykehus og sykehjem”. Fra 2008 blir alle MRSA-prøver i Norge genotypisk karakterisert med spa-typing(analyse av Staphylococcusprotein Agenet), og opplysningeneinkluderti meldingssystem for smittsomme sykdommer (MSIS-registeret). Mål: Å gjøre en mer detaljert epidemiologisk kartlegging av MRSA-spredningen i Norge ved å analysere de ulike spa-typene og identifisere klynger. Vurdere om funn fra denne kartleggingen gir grunnlag for å gi råd, om endring eller spissing av tiltak beskrevet i den norske MRSA-veilederen. Metode: Studien er en registerbasert retrospektiv kohortstudie med data fra alle meldte tilfeller av MRSA, totalt 2384 tilfeller, i MSIS-registeret fra 2008 til og med 2010. Resultat: Det er en statistisk signifikant økning av MRSA-tilfeller fra 2008 (IR 13,9/100000) til 2010 (IR 18,7/100000). Av de 44 registrerteMRSA-utbruddene (227 MRSA-tilfeller), er 98 % i helseinstitusjoner. Reduksjonen i insidensen for utbrudd er statistisk signifikant. Av MRSA-tilfellene som ikke er utbrudd er det mulig å knytte sammen 660 MRSA-tilfeller i klynger med familie/husstand,utgjør 27 % av alle tilfellene, og 1497 tilfeller(62,8 %)som ikke kan knyttes sammen. Økningen er statistisk signifikant. Mye av økningen av MRSA-tilfeller er relatert til kontakt med land med høyere MRSA-insidens enn Norge (feriereiser, helsereiser, adopsjon av barn, flykninger, innvandring m.m). Konklusjon: Norge har lav MRSA insidens. Studien viser en reduksjon av MRSA-tilfellerog utbrudd i sykehus og sykehjem, som samsvarer med målet i MRSA-veilederen. En økende andel MRSA-tilfeller oppstår utenfor helsestjenesten, og en kan reise spørsmål om ikkeMRSA-veilederenburde anbefale mer omfattende smitteverntiltak for å forebygge smittespredning i samfunnet. / Background: The World Health Organization describes antimicrobial resistance within a wide range of infectious agents, including methicillin-resistant Staphylococcus aureus (MRSA), as a growing threatto public health. MRSA associates with increased risk of morbidity and mortality. In Norway, nationalguidelines (2009) aimed to minimize the incidence of MRSA, especially in hospitals and nursing homes. Beginning in 2008, all MRSA-samples have been typed according to Staphylococcusprotein A (spa). This information is included in the Norwegian Surveillance System for Communicable Diseases. Aim: This study aimed to show the spread pattern of MRSA in Norway during 2008–2010, and to examinethe potential for recommending changes to the national MRSA guidelines. Method: To identify disease clusters, this registry-based retrospective cohort study reviewed the Norwegian Surveillance System for Communicable Diseases for all reported MRSA-cases (n=2,384), including spa-type MRSA, during 2008–2010. Results: There is a statistically significant increase in total MRSA cases from 2008 (IR 13.9/100,000) to 2010 (IR 18.7/100,000). Registered outbreaks of MRSA (44 outbreaks, 227cases, 98 % reported from healthcare services), have a statistical significant decrease during the study (from IR 1.9/100,000 to IR 1.3/100,000). We connected660 MRSA cases (27 % of all cases) to clusters;1,497 cases (62.8 %) were “single cases”.The statistically significant increase in MRSA cases resulted mainly from contact with high incidence countries (e.g.,traveling abroad, adoptions, refugees, immigration). Conclusions: Norway has a low incidence of MRSA. Concurring with the goal of national MRSA guidelines, this study shows that healthcare services reported a decline in MRSAcases and outbreaks. The increasing incidence of community-acquired MRSA raises a question about recommending stronger infection control measures in the national MRSA guidelines to prevent the spread of MRSA in the community. / <p>ISBN 978-91-86739-99-7</p>

Backgrund: Staphylococcus aureus förmåga till resistensutveckling mot antibiotika utgör ett globalt problem, samtidigt är andelen patienter med MRSA i Sverige relativt få i jämförelse mot andra länder i Europa och världen. Tidigare forskning har visat att sjukvårdspersonal som vårdar patienter med MRSA beskrivit att de varit obekväma i mötet med dessa patienter. Det har även framkommit att sjukvårdspersonal uppvisat brister i tillämpandet av gällande riktlinjer och rutiner i vården av patienter med MRSA. Syfte: Syftet var att undersöka individers upplevelser av att vara bärare av MRSA. Metod: Arbetet har utformats inom ramar för en litteraturöversikt. Tio artiklar inkluderades i litteraturöversiktens resultat hämtade från databasen CINAHL Plus with Full Text. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom att individer med MRSA upplevde att bemötandet från vårdpersonal varit ovärdigt samt att vårdpersonal uppvisat ett avståndstagande i kontakten med individerna.  Individer med MRSA kände sig ovälkomna och oönskade inom sjukvården. Vidare framkom att individer med MRSA förknippade sitt bärarskap med negativa känslor. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Travelbees teori om mellanmänskliga relationer samt relaterades till annan vetenskaplig litteratur. Individer smittade med MRSA bör kunna för­vänta sig ett respektfullt bemötande samt att sjukvården ska vara en plats fri från fördomar gentemot smittan. Sjuksköterskan ska se till det friska hos individen, vilket innebär att individer med MRSA i be­mötandet från vårdpersonal inte ska likställas med sin diagnos. / Background: Staphylococcus aureus ability to develop a resistance towards antibiotics constitutes a global issue. The numbers of individuals suffering from MRSA in Sweden are relatively few in comparison to other European countries or even the world. Previous research has shown that caregivers describe a feeling of being uncomfortable in the contact with patients carrying MRSA and experienced insufficiency regarding usage of routines and guidelines. Aim: The aim was to investigate the experiences of being a MRSA carrier. Method: The work has been developed within the framework of a literature overview. Ten articles were included in the literature overview results, all of which were retrieved from the CINAHL database Plus with Full Text. Results: In the literature overview it was shown that individuals struggling with MRSA had experienced undignified treatment from health care providers, and those caregivers, at times, had demonstrated unwillingness towards any contact with the individuals. Individuals with MRSA also felt unwelcome and unwanted by healthcare providers. It was also found that individuals with MRSA carrier status associated their illness with negative emotions. Discussions: The results were discussed on the basis Travelbees human-to-human theory of interpersonal relationships and in relation to other scientific literature. Healthcare should be a place free from violations and all individuals infected with MRSA should be able to expect a respectful treatment and that healthcare should be a place free from prejudices. The nurse should focus on the healthy parts of the individual, which means that an individual with MRSA is not to be equated with the diagnosis in their contact with healthcare providers.

Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är ett globalt bekymmer inom sjukvården.   MRSA kan bland annat orsaka sårinfektioner, infektioner i skelett, lunginflammation, hjärninflammation, och kan leda till döden.  I Sverige ökar MRSA med cirka 20 fall per vecka (en ökning med 33 % sedan år 2004).  MRSA-smittspridning sker även utanför sjukhus, till exempel bland hushåll, dagis, skolan, äldreboende, samt via husdjur och livsmedelsproducerande djur.  MRSA kan kolonisera människor utan symtom och det finns inte fullständigt fungerande eller effektiv behandling för att eliminera MRSA från kroppen.  Patienter med MRSA bör vårdas i isoleringsvård för att undvika smittspridning och underlätta hygienarbetet. Detta kan leda till ökat lidande hos patienten genom isoleringsvård och längre behandlingstid. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att vårdas med MRSA i sjukvården. Metod: En litteraturöversikt över nio vetenskapliga artiklar med kvalitativa metoder.  Artiklarna lästes genom flera gånger och kategorier skapades från meningsinnehållet.  Sedan sammanställdes innehållet med gemensamma nämnare från samtliga artiklar.  Teman och subteman skapades utifrån det. Resultat: Resultatet visar att patienter som vårdas med MRSA upplever att smittan har stor påverkan på vårdupplevelsen, och resultatet kunde därför presenteras under följande fem teman med tre subteman:  Information om MRSA och vården, Patientens kunskap och uppfattning om MRSA, Patientens känslor och upplevelser med subteman; Upplevelser över att vara MRSA-positiv, Känslor och upplevelser av isolering, Upplevelser av social påverkan av MRSA, Vårdkvalité och bemötande relaterat till MRSA, samt Tankar om framtiden. Diskussion: Resultatet diskuteras med en livsvärldsansats för att fördjupa förståelsen för patienternas upplevelse. Vårdpersonalen tycks i stor utsträckning kunna påverka patienternas upplevelse, negativt och positivt vid vård med MRSA. Patienternas kunskaper tycktes ha en avgörande roll för upplevelsen av vården. / Background: Methicillinresistant Staphylococcus aureus (MRSA) is a global problem in health care.  MRSA can cause wound infection, skeletal infection, pneumonia, and encephalitis and can result in death.  In Sweden MRSA is increasing with about 20 cases per week (increasing by 33 % since year 2004).  MRSA infectious spreading occurs even in the community, for example, among household, day-care, school, nursing home, through pets or farm livestock.  MRSA can colonize without any symptoms.  There is no completely effective treatment to get rid of MRSA.  For prevention of infection spreading, MRSA patients have to be taken care by isolation, which can cause suffering through longer time at hospital and isolation. Aim: To describe patients' experiences of being cared for with MRSA in healthcare. Methods: A literature review based on 9 scientific articles with qualitative method.  All articles were read several times and headlines were created based on context. Sentences with similar headlines were sorted out and categorized. Themes and subthemes were created.  Results: The results show that patients treated with MRSA are experiencing that the disease has a major impact on their health care experience, and the results were therefore presented under five themes with three subthemes:  Information about MRSA and care, The patients knowledge and understanding of MRSA, The patients’ feelings and experiences; with subthemes, The experiences of being a MRSA colonized patient, The experience of MRSA source isolation, The experience of social effects because of MRSA, Quality of care and personal treatment related to MRSA and Thoughts about the future. Discussions: The results are discussed with a life-world approach to deepen the understanding of patients' experience. Health professionals seem to affect patients' experiences, both negative and positive of being cared for with MRSA. Patients' knowledge seemed to have a crucial role in the experience of care.