Enligt World Health Organization beräknas depression vara den andra största sjukdomsorsaken i västvärlden år 2020. Män och kvinnor har olika upplevelser och uttryckssätt vid depression. Kvinnor visar sina känslor tydligare än män, vilket kan leda till att mäns upplevelser av depression kan förbises. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva män respektive kvinnors upplevelser av depression för att sjuksköterskan ska få en djupare förståelse för depression ur ett genusperspektiv. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Upplevelser av depression var liknande för både män och kvinnor, men vissa skillnader förekom. Båda könen upplevde ensamhet, hopplöshet, utmattning, skam och dålig självkänsla. Hos kvinnor framkom oftare att de kände att de måste leva upp till omgivningens förväntningar, och hos män framkom oftare upplevelser av ilska och tankar på död och självmord. Diskussion: Vår diskussion belyser skillnader och likheter i män och kvinnors upplevelser av depression. Att kvinnor diagnostiseras oftare kan bero på att män visar andra eller färre symptom. Detta fenomen bör åskådliggöras för att möjliggöra förändringar i mötet mellan sjuksköterska och patient. Både män och kvinnor upplevde att det fanns en stigmatisering av depression och att isolering fördjupade depressionen. Slutsats: Eftersom depression även uppkommer i samband med somatiska sjukdomar kommer sjuksköterskan ofta att möta män och kvinnor som insjuknat i depression. Därför är det av vikt att förstå deras upplevelser och bemöta dem med respekt och empati. Författarna efterlyser fortsatt forskning om framförallt mäns, men även kvinnors upplevelser och uttryckssätt i samband med depression.

Vi har en samtidskultur som präglas av en stark fokus på kroppens utformning. Den finns överallt där vi rör oss. Tidningar, tv och reklam visar oss hela tiden hur en manskropp eller en kvinnokropp skall se ut. Skolungdomar matas ständigt av intryck av att ett framgångsrikt liv hänger samman med en vacker kropp. Skolämnet Idrott och hälsa skapar olika föreställningar om kroppen och dess kroppslighet. Idealen som eleverna påverkas av är en blandning av samhällets olika institutioner. Skolan är en av dessa institutioner. Syftet med examensarbetet är att undersöka om eleverna påverkas av samhällets kroppsideal under sina lektioner i Idrott och hälsa. Undersökningen gjordes med hjälp av metoden kvalitativ intervju med sammanlagt 29 elever och 4 lärare på 4 stycken gymnasieskolor i sydvästra Sverige. Intervjuerna spelades in på band och skrevs därefter ner på papper för att underlätta databearbetningen. Efter genomförd undersökning fann vi att eleverna inte verkar påverkas i den grad av kroppsidealet som vi trodde att de skulle göra. Det verkar mer som det är viktigare att gå klädd i det senaste modet än att träna sin kropp efter idealen i samhället. Eleverna och lärarna var eniga i att det fanns en påverkan av kroppsidealet i skolorna, men det verkade inte som om elever och lärare tyckte att det påverkade lektionerna i Idrott och hälsa. Det fanns även en skillnad mellan skolorna där skolorna med en idrottslig profil tänkte mer på kroppens utformning än vad eleverna gjorde i skolorna med en estetisk profil.

Denna uppsats handlar om gode män i Umeå som arbetar med asylsökande ensamkommande barn och de förväntningar som de har i sin yrkesroll. I denna uppsats används kvalitativa intervjuer för att få information om gode männens förväntningar och rollteorier för att förstå innebörden av dessa förväntningar. Två intervjuer gjordes och resultatet visar att gode män i Umeå har rollkonflikter mellan dem och andra aktörer, och även inom sig själva. Utifrån rollteorier uppstår vissa situationer i deras yrkesutövande som kännetecknas av rollkonflikter Detta tycks bero på en del otydliga arbetsuppgifter med också på att det kan vara svårt att skilja på gode mansrollen och en mamma/papparoll. Detta kan exempelvis visa sig i en svår situation när gode mannen dels ska stötta och hjälpa men även förhålla sig professionellt till beslutet.

This essay is concerned with the workings of hospitality towards the other in J.M. Coetzee’s novel Slow Man. The reading proposed here is that the bicycle accident which befalls protagonist Paul Rayment on the novel’s first page, costing him his leg and a large portion of his previous vitality, renders him momentarily “unstrung,” understood here as a state of passive openness to the unknown, of absolute  responsiveness or hospitality towards the other. The other is here defined as that which is—more or less—ungraspable in the self, in another being or in an unexpected event. A key argument put forward is that the accident also accentuates Paul Rayment’s enduring sense of unhomedness, his alienation in relation to body, language and self. The desire for home or belonging with other people brings about deliberate acts of hospitality on his part, as he tries to find a home for himself by inviting others in. The essay examines how these two strands of ideas—being unhomed and being unstrung—intersect in moments of hospitality in Slow Man, and reflects on how hospitality can and cannot succeed in creating a home for the subject. Theories of hospitality by Jacques Derrida, Derek Attridge and Mike Marais are discussed and serve as inspiration to the reading.

Under år 2009 kom 2 250 ensamma barn till Sverige. Deras orsak till flykt är många, men det kan bland annat ha att göra med krig, förföljelse, tortyr med mera. När de kommer till Sverige får de en god man som ska träda in i vårdnadshavarens ställe.   Under hösten 2009 gjordes tretton djupintervjuer med gode män för ensamkommande barn i en stor kommun och i en liten kommun. Studiens syfte var att undersöka hur rollen som god man för ensamkommande barn fungerar samt hur den kan se ut och upplevas av de gode männen själva. Studien undersökte också vilka likheter respektive skillnader som finns i uppdraget som god man beroende på kommunstorlek. Den större kommunen har tagit emot ensamma barn under en längre period och god manskapet för de ensamkommande barnen har där existerat en längre tid medan det i den mindre kommunen är relativt nytt med ensamkommande barn.   Under studiens gång upptäckte vi att det inte finns några märkbara skillnader mellan stor kommun och liten kommun i godmansuppdraget, snarare fanns det mer likheter. Oavsett om kommunen har tagit emot ensamkommande barn en längre tid eller inte är uppdraget som god man oklart. Det finns inga klara tydliga regler i vad uppdraget faktiskt innebär utan det blir snarare en tolkningsfråga. Samtliga gode män sade sig sakna utbildning, kontaktperson och stödperson att vända sig till.

No description available.

Under upplysningstiden tog den systematiska undervisningen av dövstumma fart. Detta väckte uppmärksamhet och många av deras lärare i både Frankrike och Tyskland blev kända och hyllade för sina prestationer. Dessutom blev den dövstumme ett alltmer vanligt inslag i filosofisk och pedagogisk debatt. Man ställde sig frågor vad de dövstumma kunde lära sig, vilka kunskaper de besatt utan utbildning och man debatterade flitigt vilken undervisningsmetod som var den bästa.    Dessutom dök de dövstumma upp i mer utpräglat filosofiskt tänkande. Denna figur utan talspråk blev till ett dynamiskt inslag och en utmaning i den samtida debatten och europeiska tankeutbytet. I och med att de dövstummas inre liv inte var tillgängligt och möjligt att undersöka kom en mängd föreställningar att projiceras på dem och de användes som medel i filosofiska debatter av epistemologiskt, antropologiskt och psykologiskt slag.   Den här undersökningen vill med hjälp av samtida tyskt tidskriftsmaterial och tre filosofiska texter titta närmare på hur man förstod de dövstummas väsen och i vilken mån den dövstumme var ett sant mänskligt väsen. Till tre figurer (det vilda barnet och skogsmänniskan) fogas den dövstumme som en tredje gestalt, vars närvaro ställde trängande frågor om människans väsen. Vem var den dövstumme och vad var det som gjorde att många av samtidens tänkare ställde sig tveksamma till om den dövstumme var en verklig människa? Vad skulle tillkomma för att han skulle räknas som en sådan?   De dövstumma kom att kopplas samman med vildhet, djuriskhet och beskrivas som ofullbordade människor vars realiserande ålåg dövstumlärarna. Men trots detta tänkte man sig att de kunde bli verkliga människor i och med att de omfattades av föreställningen om en för människan typisk perfectibilité. I undersökingen argumenteras det för att några central aspekter av att göra människor av de dövstumma bestod i att ge dem språk och därmed ett förnuft, att skapa ordning i deras inre och att skapa ett jag. Conrad Amman (1669–1724), Abbé L'Epée (1712-1789), Samuel Heinicke (1727-1790), K. P. Moritz (1756-1793)

Bakgrund: I västvärlden är hjärt- och kärlsjukdomar en av de vanligaste dödsorsakerna. I Sverige drabbas ungefär 37 000 människor årligen av hjärtinfarkt. Det föreligger skillnaderkring symtom och behandling för män och kvinnor. Tidigare forskning visar att livsvärldenpåverkas för både män och kvinnor efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet var att jämföra livsvärldsupplevelsen hos kvinnor respektive män i västvärldensom drabbats utav en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med ett kvalitativt tillvägagångssätt där tio vetenskapliga artiklarutgör resultatet till studien. Artiklarna granskades med hjälp av Graneheim och Lundmans(2004) innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det föreligger brister kring hantering av informationen till bådemännen och kvinnorna. Både män och kvinnor upplevde fysiska besvär efter infarkten ochtankar kring döden var vanligt. Det fanns en ovilja att behöva ta läkemedel bland kvinnorna.Stöd var en viktig del i återhämtningsprocessen. Begränsningar i vardagen var vanligtförekommande. Slutsats: Sjukvården bör lägga fokus på att förbättra hur information ska ges till patientersom drabbats av en hjärtinfarkt. Viktigt att som sjuksköterska finnas till hands för kvinnornaoch männen och stötta dem, för att kunna lindra deras lidande och främja välbefinnandet.Samtal och uppmuntran är en väsentlig del i att främja välbefinnandet.

With the rapid development of power electronic devices and microprocessor chips, the engineers and researchers have come to pay more attentions to the feasibility of the control and drive for the switched reluctance motor. This motor has lots of advantages of low-cost, high efficiency, high stability and high hot emissive. And, it can be well operated under high temperature environment. In this paper, A newly control and monitor system is proposed with DSP-based driver system and the user-friendly LabVIEW software. The TMS320C240 chip-set is applied to construct the motor-driving system and to produce the PWM signal for the switched motor. The graphic user interface (GUI) is designed by using LabVIEW. The functions of the proposed human/machine interface (MMI) system includes the multi-channel digital I/O acquisition, the voltage/current signal acquisition,and the protocol setting.

Burke¡¦s Reflections on the Revolution in France opposes the principles of rights of man that ferment the French Revolution. Burke values the doctrines of tradition and wants to maintain the status quo, while the radical writers petition for political and social reform. The confrontation between Burke and other radical writers embodies the conflicting viewpoints of the eighteenth century. One is the idea of natural law of which Burke is the eloquent spokesman. The other is the theory of natural rights that is established to refute conservative values of the divine natural laws, in terms of the reverence of tradition, religion, order and property. The theory of natural rights is to reply to the theory of natural hierarchy and an answer to the contractual submission to absolute authority. In this thesis, I wamt to follow the dispute between Edmund Burke and the advocates of the rights of man who see in Burke the perfect formulation of the doctrines as inequality, injustice and persecution. This thesis falls into four parts. In Chapter One of this thesis, I attempt to portray the historical and social background of the eighteenth century British society from which the dispute between the conservatives and the radicals emerged and into which they interconnected with the historical and social context. In Chapter Two, I argue against Burke¡¦s ideas of natural law in the Reflections on the Revolution in France and regard Burke¡¦s insistence of preserving the traditional doctrines as the limitation of human progress and innovation by following the disputes of the radical writers. In Chapter Three, I discuss how the authority uses political imposture to make people obedient and servile in William Godwin¡¦s Enquiry Concerning Political Justice and attempt to explore how Caleb Williams has tried to unfetter the minds of people who had been deeply manipulated by despotic authority. In Chapter Four I attempt to explore Rousseau¡¦s ideas of natural state and natural man embody in Robert Bage¡¦s Hermsprong. I end my thesis with a conclusion.