Sankt Gallen, Universiẗat, Diss., 2009.

Thesis (doctoral)--Universität Göttingen, 1999. / Includes bibliographical references (p. 297-319).

Thesis (D. Min.)--Trinity Evangelical Divinity School, 1995. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 150-151).

Thesis (D. Min.)--New Orleans Baptist Theological Seminary, 1994. / Includes abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 182-190).

Thesis (M.P.A.)--University of Hong Kong, 2001. / Includes bibliographical references. Also available in print.

The main purpose of this study was to identify basic characteristics of managing higher education by objectives (HEBO). Six interrelated and interdependent research questions , which reflected other purposes of the study, were established. A sixty-two-statement questionnaire, from the review of MBO literature, was developed to use in the study. Statements were categorized into (1) philosophy of the educational enterprise, (2) identification of institutional goals, (3) specification of objectives, (4) definition of role responsibility, (5) the implementation process, (6) evaluation of organization, and HEBO limitations and requirements. Participants were requested to respond to each statement on a three point Likert scale consisting of "Agree," "Disagree," and "Modifications." Conelusions--(1) Experts and authors approved the characteristics of managing higher education by objectives (HEBO) as proposed in the study. (2) In order to be efficient and effective, an HEBO program should contain a mission statement, clear goals and objectives, well-defined role responsibilities, and also evaluation. (3) The HEBO implementation process requires more than a mere decision to institute such a program; it requires strong leadership, orientation programs , and MBO consultants. (4) Any HEBO model should have as its major purpose the securing of higher performance accountability. (5) In the policy- and decision-making process, the overall constituencies of a higher education should get involved in connection with HEBO implementation.

Agile software development is gaining popularity, with many organizations across several industries migrating to agile methodologies. Employees are the assets of any organization and it is of utmost importance for the organization’s success to make the best use of available human resources. For this, measuring job performance through performance evaluation becomes crucial. This study aims at investigating the limitations of annual performance appraisal when applied to agile work set-up. When the shortcomings in the current appraisal process are identified, corrective measures for eliminating such gaps are listed out as an outcome of this research study with the aim of making the appraisal system more effective. Survey and interviews are primarily used for data collection. Several important observations are noted as a result of our study. The research findings briefly highlight the good aspects of current appraisal system in the agile work set-up. However, the main focus is to illustrate the limitations in annual performance appraisal with evidence. Consequently, proposals for a better appraisal system in agile work set-up are suggested. Some of them include: need for team performance evaluation, informal and less time-consuming appraisal process, timely and anonymous feedback from all stakeholders.

Bakgrund: Kommunikation är en basal del i människans liv, både privat och i arbetslivet. Företag fokuserar mycket på affärsstrategier och verksamhetsplaner för att uppnå utveckling och framgång. Målstyrning är ett av de sätt som en verksamhet kan styra sin organisation genom och detta för att eftersträva goda resultat med hjälp av verksamhetens medarbetare. Målstyrningen kräver mycket från ledning, chefer och medarbetare, men används kommunikationen på rätt sätt? Forskningsfråga: Hur ser kommunikationen ut i målstyrningsprocessen? Bidrar god kommunikation till delaktighet och målkongruens inom ramen av målstyrning? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka på vilket sätt målstyrningen används på Länsförsäkringar Kalmar län och hur kommunikation används och upplevs i målstyrningsprocessen. Detta för att kunna ge företag som Länsförsäkringar en insikt i hur arbetet med kommunikation kan påverka dem. Metod: Metoden som har använts för denna studie är en fallstudie som genomfördes med en kvalitativ forskningsstrategin. Den empiriska datan samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer som genomfördes på totalt sex respondenter, två chefer och fyra medarbetare. Då uppsatsen bygger på både deduktiva och induktiva inslag har den abduktiva ansatsen tillämpats. Resultat och slutsatser: Denna studie förklarar kommunikation som en viktig del i framgången för ledning genom mål. Cheferna har ansvaret för att kommunicera all information som måste gå från styrelsens ledare till de operativa anställda där denna kommunikation ger positiva effekter på både deltagande och målkongruens. Resultaten visar att medarbetare upplever delaktighet inom målstyrningsområdet vilket skiljer sig mot tidigare forskning. / Background: Communication is a basic part of human life, both in private and in working life. Companies focus on business strategies and business plans to achieve development and success. Management by objectives is one of the ways in which an organization can control its operations and this in order to strive for good results with the help of its employees. Goal management requires a lot of effort from management, managers and employees, but is the communication used properly? Purpose: The purpose of this study is to investigate the way in which goal management is used in Länsförsäkringar Kalmar and how communication is used and experienced in the goal management process. This is to give companies like Länsförsäkringar an insight into how the work with communication can affect them. Method: In this thesis a case study with a qualitative method has been applied. The empirical data has been compiled through semi structured interviews with six respondents in total, two manager and four employees. Due to this thesis is being based on both deductive and inductive contribution, the abductive approach has been applied. Result and conclusions: This study explains that communication as a vital part in the success of management by objective. The managers have the responsibility to communicate all information that has to go from the board leaders to the operational employees where this communication brings positive effects on both participation and goal congruence. The results shows that employees do experience participation in the goal setting process which differs from previous similar research.

Syfte: Studien syftar till att undersöka hur försäkringsbolag X arbetar med målstyrning samt hur den upplevs av rådgivarna. Vidare syftar den även till att analysera hur de externa restriktionerna påverkar försäkringsbranschens målstyrningsarbete.    Frågeställning: Hur arbetar försäkringsbolag X med målstyrning utifrån de externa  restriktionerna samt hur upplevs de uppsatta målen av rådgivarna?   Metod: Studien har utgångspunkt i kvalitativ metod med en deduktiv ansats.  Den genomförda studien är en fallstudie, där ett försäkringsbolag har studerats. Respondenterna inom försäkringsbolaget innefattas av VD, affärsområdeschef, försäljningschef samt rådgivare.   Slutsats: Utifrån studien kan vi konstatera en avsaknad av anpassad målstyrning utformad specifikt för försäkringsbranschen. Försäkringsbolag X har anpassat sin målstyrning utifrån restriktionerna genom att inte använda några belöningar och således har ett viktigt steg i målstyrningen försvunnit. Vidare kan vi även konstatera vikten av inflytande vid målformulering, vikten av strukturell feedback samt mål anpassade efter kompetensnivå. / Purpose: The study aims to investigate how Insurance company X works with goal management and how it is experienced by the advisers. Furthermore, it also aims to demonstrate how external restrictions affect the insurance industry's goal management.   Research question: How does Insurance company X work with goal management based on the external restrictions and how are these goals experienced by the advisers?     Methodology: The study is based on qualitative method with deductive approach. The completed study is a case study, where an insurance company has been studied. The respondents are included by the CEO, business area manager, sales manager and advisers.   Conclusion: Our conclusion is that there is no customized goal management designed specifically for insurance companies. Insurance company X has adapted its goal management from the restrictions by not using any rewards. By that, an important step in the goal management has disappeared. Furthermore, our conclusions show the importance of influence on goal setting, the importance of structural feedback and goals adapted to competence.

Bakgrund: Målstyrning är ett sätt för organisationer att styra sin verksamhet där arbetet sker stegvis för att avslutningsvis uppnå specifika mål. Covid-19 bidrar till ett utökat distansarbete inom organisationer, vilket bidrar till en utmaning för användandet av målstyrning. Således krävs det en fungerande kommunikation mellan chefer och medarbetare vid en övergång till distansarbete. Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för hur ett tillverkande företags chefer arbetar med målstyrning vid en övergång till distansarbete. Problemformuleringar: Hur utformar chefer mål? Hur kommunicerar chefer ut mål? Hur följer chefer upp mål? Hur upplevs målstyrningen inom organisationen? Metod: För denna studie har en fallstudie valts ut som metod vilken genomförts utifrån en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet samlades in genom att använda semistrukturerade intervjuer. Det totala antalet intervjuer var med sju respondenter från samma företag. Eftersom uppsatsen grundas genom både induktivt och deduktivt inslag tillämpades en abduktiv ansats. Slutsats: Utifrån studien konstateras att vid en övergång till distansarbete för chefer inom ett tillverkande företag upplevs inte målstyrning vara en komplett styrform och behöver därav kompletteras med andra medel. Vidare fastställdes konsekvensen av övergången till distansarbete underlättade för autonomi och kontroll att existera under en längre tid i ett tillverkande företag till följd av användandet av digitala kommunikationsmedel. / Background: Management by objectives is a way for organizations to control their operations within the organization to ensure work through stages to achieve specific goals. Covid-19 conducts an increase in telework within organizations, which contributes to a challenge for the use of management by objectives. Thus, this leads to effective communication is required between managers and employees when switching to teleworking. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how managers within a manufacturing company work with management by objectives during a transition to telework. Research questions: How do managers construct goals? How do managers communicate regarding goals? How do managers follow up on goals? How is management by objectives experienced within the organization? Method: A case study has been selected as a method for this study which has been carried out on the basis of a qualitative research strategy. The empirical material was collected using semi-structured interviews. The total number of interviews was with seven respondents from the same company. Since the essay is based on both inductive and deductive elements, led to an abductive approach was applied. Conclusions: Based on the study, it is established that in a transition to telework for managers within a manufacturing company, make management by objectives to be perceived as a non-complete form of management and therefore needs to be supplemented with other means. Furthermore, the consequence of the transition to telework was made easier for autonomy and control to exist for a longer period of time in a manufacturing company as a result of the use of digital means of communication.