The aim of this study was to understand how teachers in Sweden act when they suspect child abuse. Eight semi-structured interviews were conducted with teachers from six different schools teaching at various grades. A qualitative method was applied in order to reach broader answers and enabling the possibility of follow-up questions. The collected data was analyzed with the new institutional theory and the theoretical concepts about street-level bureaucratsand discretion. Earlier studies within the area has been found by using the keywords: teacher, child abuse, report, mandatory report, consequence andneglect. The empirical data resulted in three large categories, which further contained several subcategories explaining why the teachers took action or not when suspecting child abuse. The results indicated that the teachers act in different ways within their discretion, and sometimes against the law. Furthermore, the majority of the teachers have knowledge about the notification requirements according to the social services act (SFS 2001:453), but that some schools use their own policies and guidelines that the teacher choose to apply instead. Concludingly, the current study aligns with the new institutional theory illustrating that the solution for some organizations is to detach practical actions from formal structures and thereby ignoring laws.

I samhället finns flera lagar och föreskrifter för att garantera barn trygga uppväxtvillkor. Trots regelverk kan konstateras en ökning vad gäller barn som far illa. Avgörande för efterlevnaden av fastlagda bestämmelser är bland annat distriktssköterskans, inom barnhälsovården, möjligheter till att uppmärksamma signaler kring barns situation samt att vid behov vidta adekvata åtgärder. Det finns dock flera faktorer som kan vara avgörande för distriktssköterskans ställningstagande. Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar distriktssköterskans beslut om en anmälan till socialtjänsten om att ett barn far illa. Sammanlagt åtta distriktssköterskor inom BVC-verksamhet i Västra Götalandsregionen har intervjuats. Studien har en kvalitativ inriktning. Materialet har analyserats induktivt med kvalitativ innehållsanalys som metod. Resultatet visar flertalet faktorer som påverkar distriktssköterskans beslut om en anmälan till socialtjänsten på olika sätt. Ett bra samspel med familjen underlättar distriktssköterskans beslut, behov finns dock av möjligheter till stöd på olika sätt från tillgängliga resurser för att underlätta i processen. Samverkan med socialtjänsten ser olika ut men överlag önskar distriktssköterskorna att samarbetet mellan parterna förbättras för att minska de faktorer som försvårar. Distriktssköterskorna ser yrkeserfarenhet som en underlättande faktor. I studien framkommer också svårigheten i att både vara professionell och samtidigt människa som påverkas känslomässigt i svåra situationer. Samtliga faktorer diskuteras i relation till varandra och i relation till studiens syfte. Resultatet kan användas för att öka distriktssköterskans medvetenhet om vad som kan påverka ett beslut om en anmälan kring utsatta barn vilket i sin tur bidrar till bättre förutsättningar för barn i det fortsatta livet. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige har en lagstadgad skyldighet att göra orosanmälan till Socialtjänsten vid misstanke om att barn far illa. Anmälningsplikten infördes redan under 1920-talet och regleras i socialtjänstlagen. Statistik över inkomna orosanmälningar i Sverige visar att endast cirka 10 procent av anmälningarna kommer från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan spelar en viktig roll när det kommer till att identifiera riskfaktorer för barn som far illa men forskning visar att det av olika anledningar ibland råder osäkerhet och tveksamhet när det kommer till att göra orosanmälningar till Socialtjänsten. Syfte: Syftet var att utforska vad sjuksköterskor på beroendemottagningar har för erfarenheter av och hur de upplever att göra orosanmälan om barn som far illa till Socialtjänsten. Metod: En kvalitativ explorativ design valdes där datainsamling gjordes med semistrukturerade intervjuer. För att bearbeta materialet användes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier, ett medvetet förhållningssätt, konsekvenser av handling samt det professionella samarbetets betydelse med sammanlagt sex underkategorier.  Diskussionen fördes utifrån Sigridur Halldórsdóttirs teori om caring and uncaring samt tidigare relevant forskning och litteratur. Slutsats: Att ha barnperspektivet underlättar för sjuksköterskor i beslutsfattandet av att göra orosanmälan för barn som far illa och kan även vara ett stöd i kommunikationen med patienten. / Background: Healthcare professionals in Sweden have a statutory obligation to report suspected child maltreatment to the Social Services. The notification requirement was introduced already in the 1920: s and is regulated in the Social Services Act. Statistics on incoming reports in Sweden show that only about 10% of the notifications come from the healthcare system. Nurses play an important role when it comes to identifying risk factors for child maltreatment, but research shows that for various reasons, there is sometimes uncertainty and doubt when it comes to making reports to the Social Services. Aim: The aim of this study was to explore nurses experience of reporting suspected child maltreatment to the Social Services. Method: A qualitative explorative design was chosen where data collection was done with semistructured interviews. A qualitative content analysis with inductive approach was used to analyze the collected material. Results: The analysis resulted in three categories, a conscious approach, consequences of action and the importance of professional cooperation with a total of six subcategories. The discussion was based on Sigridur Halldórsdóttir's theory of caring and uncaring, as well as previous relevant research and literature. Conclusions: Having the child perspective makes it easier for nurses to make the decision to report concern for child maltreatment and can also support the communication with the patient.

Bakgrund: Enligt statistik i Sverige ökar antalet anmälningar av barn som far illa, men endast en liten del av anmälningarna görs av hälso- och sjukvårdspersonal. BVC-sjuksköterskan är en viktig person inom barnhälsovården för att främja barns hälsa och trygghet samt att tidigt identifiera problem. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa till Socialnämnden. Metod: Studien baserades på kvalitativ metod med induktiv ansats. Intervjuer användes som datainsamlingsmetod och materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att BVC-sjuksköterskorna ansåg det rätt att göra anmälan då barnet for illa, men att det var känslomässigt engagerande. BVC-sjuksköterskorna satte barnets bästa i centrum vid anmälan men hade samtidigt en önskan om fortsatt förtroende från föräldrarna. Behovet av stöd och samarbete upplevdes viktigt och betydelsefullt för BVC-sjuksköterskorna. Konklusion: Resultatet i denna studie bidrar med ökad kunskap om BVC-sjuksköterskors upplevelser av att anmäla barn som far illa, men kan också öka förståelsen för BVC-sjuksköterskors betydelsefulla och komplexa arbetssituation. Studiens resultat skulle kunna användas inom barnhälsovården för att tydliggöra vikten och behovet av att som BVC-sjuksköterska få adekvat stöd genom hela anmälningsprocessen. / Background: According to statistics in Sweden, the number of notifications of child maltreatment increases, but only a small part is made by health care professionals. The child health care (CHC) nurse is an important person in CHC to promote children´s health and safety, and early identification of problems. Aim: The aim of this study was to describe CHC-nurses´ experiences of reporting child maltreatment to the Social welfare board. Method: The study was based on qualitative method with an inductive approach. Interviews were used as data collection method and the material was analyzed using qualitative content analysis. Result: The result showed that CHC-nurses thought it was right to report child maltreatment, but found it emotionally engaging. CHC-nurses considered children´s best when reporting, but wished at the same time to retain the confidence of the parents. Need for support and collaboration was important and significant. Conclusion: The result of this study contribute to increased knowledge of CHC-nurses´ experiences of reporting child maltreatment, but can also increase understanding of CHC-nurses´ important and complex work situation. The result could be used in CHC in order to clarify the importance and need for the CHC-nurse to receive adequate support throughout the entire notification process.

Abstrakt Bakgrund: Barn har rätt att växa upp i trygga förhållanden utan våld eller försummelse. Att barn far illa är ett stort problem idag, vilket är en utmaning för vårdpersonal att identifiera. Det finns många orsaker till att barn far illa och det kan medföra stora konsekvenser för barnet senare i livet. Motiv: Denna studie var viktig att utföra för att sjukvårdspersonal lättare ska kunna identifiera barn som far illa och sätta in tidiga åtgärder för att förhindra att våld mot barn ska ske. Det är viktigt att alla barn identifieras i tid och får hjälp. Syfte: Syftet med studien var att belysa BVC-sjuksköterskors erfarenheter av att motverka att barn far illa. Metod: I denna semistrukturerade intervjustudie har åtta deltagare inkluderats genom bekvämlighetsurval. Intervjuerna transkriberades ordagrant och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier: “BVC-sjuksköterskors svåra uppgift” och “Att samarbeta med familjer och kollegor”.  Konklusion: BVC-sjuksköterskor saknar tillräckligt med kunskap och utbildning för att identifiera och motverka att barn far illa. Det kan förekomma fler tecken, orsaker samt åtgärder än det författarna tagit upp i denna studie. Författarna anser att resultatet som har framkommit i studien kan användas i klinisk praxis för BVC-sjuksköterskor som ett underlag för att motverka att barn far illa. / Abstract Background: Children have the right to grow up in a safe environment without violence and neglect. Child maltreatment is a big problem, which is a challenge for the child healthcare nurse’s to identify. There are many reasons why children are exposed to violence, which can have consequences. Motive: This study is of great importance to healthcare-staff to take part of to make it easier to identify child maltreatment and take early actions to prevent maltreatment of children. It’s important to identify children early to make sure every child gets the help they need.  Aim: The aim of the study was to illuminate child healthcare nurses’ experiences to counteract maltreated children. Methods: 8 participants were included in this semi structured interview study through a convenience selection. The interviews were transcribed thoroughly and analyzed with qualitative content analysis.  Result: The content analysis resulted in two main categories: The child healthcare nurses’ difficult task” and “To cooperate with families and colleagues”. Conclusion: The child healthcare nurses’ shortage of knowledge and education to identify and counteract child maltreatment was presented in this study. More signs of child maltreatment, reasons and actions towards this issue than what is presented in this study can occur. The result can be used in clinical practice for the child healthcare nurses’ to prevent child maltreatment.

The focus of this diploma thesis is a development of a proposal for the modification of the reporting mandatory and voluntary occurrances on the national basis. In the first part of this thesis is describtion database system ECCAIRS and also describtion of the legislation which relates to the reporting of occurrances, specifically Regulation (EU) No 376/2014 of the European Parliament and of the Council. Second part of this diploma thesis is about the description of the proposed solutions to improve reporting system of occurrances. Second part also includes creation of the form for reporting occurrances.

This study aimed to investigate primary school teachers' experiences of mandatory reporting and the need for support in the reporting situation. The study was based on semi-structured interviews with seven professional primary school teachers which were qualitatively analyzed using thematic analysis. The results showed that primary school teachers experienced mandatory reporting as a self-evident legal obligation, but which in practice was perceived to have an unclear application. Furthermore, the primary school teachers experienced a lack of cooperation with the social service, which negatively affected the work with mandatory reporting, while solidarity in the workplace had a positive impact. The results were discussed based on developmental ecological systems theory and highlighted the importance of the interaction between different system levels for teachers' experiences and handling of mandatory reporting. / Studiens syfte var att undersöka lågstadielärares upplevelser av anmälningsplikten och stödbehov i anmälningssituationen. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma lågstadielärare som analyserades kvalitativt med tematisk analysmetod. Resultaten visade att lågstadielärare upplevde anmälningsplikten som en självklar legal skyldighet men att dess tillämpning i praktiken upplevdes oklar. Vidare framkom att lågstadielärare upplevde en bristfällig samverkan med socialtjänsten som påverkade arbetet med anmälningsplikten negativt, medan stöd och gemenskap på den egna arbetsplatsen upplevdes viktig för förmågan att hantera anmälningsplikten. Resultaten diskuterades utifrån utvecklingsekologisk systemteori och belyste betydelsen av samspelet mellan olika systemnivåer för lärares upplevelser och hantering av anmälningsplikten.