Under de senaste åren har intresset för användningen av laborativt material ökat markant. Syftet med denna studie är att ta fram och göra en jämförelse mellan lärare och elevers uppfattningar och åsikter angående användningen av laborativt material i matematikundervisningen. Studien har genomförts på fyra lärare i Örebro samt deras klasser i årskurs 5. Resultatet visar att laborativt material underlättar lärandet, gör matematiken roligare och mer intressant, för många enligt både lärare och elever. Lärarnas och elevernas uppfattning om hur ofta laborativt material plockas fram och då finns tillgängligt skiljer sig åt. Lärarna anser att materialet används mer än vad eleverna uppfattar. Lärarnas svar visar också på att de anser att laborativt material ger en möjlighet att koppla undervisningen till vardagsmatematiken och att det blir mer dubbelriktad kommunikation med eleverna när material användes. / The interest of using laboratory manipulative has increased during the last couple of years. The aim with this study is to find out and make a comparison between teacher and student perceptions and opinions regarding the use of learning materials in mathematics education. The study was conducted on four teachers in Örebro and their classes in grade 5. The results indicate that the use of learning materials facilitates the understanding and makes the mathematics more interesting for many students according both to students and teachers. Teachers’ and students’ opinion differs regarding the frequency of use of laboratory manipulative. The teachers’ opinion is that the material is used more. The answer from teachers shows that they think that learning materials gives an opportunity to connect the education with every day’s mathematics. It also creates a dual communication between students and teachers.

Submitted by Tiago Fernando Dos Reis null (tfr_mir@hotmail.com) on 2017-10-26T23:02:40Z No. of bitstreams: 1 dissertação Tiago Reis.pdf: 2347537 bytes, checksum: 75e66340d88eee36ea336dc708fc57b0 (MD5) / Approved for entry into archive by Monique Sasaki (sayumi_sasaki@hotmail.com) on 2017-10-31T19:13:36Z (GMT) No. of bitstreams: 1 reis_tf_me_sjrp.pdf: 2347537 bytes, checksum: 75e66340d88eee36ea336dc708fc57b0 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-10-31T19:13:36Z (GMT). No. of bitstreams: 1 reis_tf_me_sjrp.pdf: 2347537 bytes, checksum: 75e66340d88eee36ea336dc708fc57b0 (MD5) Previous issue date: 2017-09-01 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Os materiais manipuláveis são indicados para auxiliar as crianças na passagem do concreto para o abstrato. Isso, aliado ao fato da dificuldade dos alunos na geometria ao utilizar o ensino tradicional em anos anteriores, motivou a utilização de materiais manipulativos no ensino de Geometria Euclidiana Plana. O trabalho foi desenvolvido com o 9° Ano da Escola Municipal Marciano Maciel da Silva, Tanabi/SP, com 24 alunos que estavam com dificuldade na compreensão e fixação dos conteúdos de geometria. O mesmo envolveu as atividades práticas do capítulo 3. Utilizamos materiais manipulativos a fim de que o alunado se tornasse capaz de compreender conceitos de Geometria Euclidiana Plana. O objetivo deste trabalho é apresentar a teoria de Geometria Euclidiana Plana, em particular, áreas de regiões poligonais elementares, comprimento de circunferência e áreas de regiões circulares, a qual corresponde às atividades práticas desenvolvidas no 9º ano, e os resultados obtidos com relação à aprendizagem dos alunos com o uso dos materiais manipulativos. Observou-se que o trabalho com materiais manipulativos cumpriu o seu papel de capacitar e engajar os alunos para a compreensão e estudo dos conteúdos ministrados. / Manipulative materials are essential to help children in the transition from concrete to abstract. That, besides students’ difficulty in geometry using the traditional teaching in previous years, motivated the use of manipulative materials when teaching Euclidean Plane Geometry. This work was developed with the 9th grade of Marciano Maciel da Silva Municipal School in Tanabi, SP, with 24 students who presented a great difficulty understanding and fixing contents of geometry. The same involved practical activities of Chapter 3. Manipulative materials were used so that the students would be able to understand Euclidean Plane Geometry concepts. The goal of this paper is to present the Euclidean Plane Geometry theory, particularly, areas of elementary polygonal regions, circumference length and areas of circular regions, which concerns practical activities developed in the 9th grade, and results obtained in relation to students learning through the use of manipulative materials. It was observed that the work with manipulative materials fulfilled its role of enabling and engaging students to understand and study the content presented. / CAPES: 5566899

Syftet med denna studie var att ta reda på elevers uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen. Även hur liknande form av undersökning kunde gynna läraren till att få reda på vilken typ av undervisning som eleverna föredrar. Motivationen som låg till grund för studien var erfarenheter utifrån VFU (verksamhetsförlagd utbildning) samt erfarenheter av forskningslitteratur. En stor del av forskningen har påvisat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bättre än elever som inte arbetar med laborativt material. Därför förespråkar forskningslitteraturen inom detta område att lärare borde arbeta med laborativt material under alla åren i skolan. I undersökningen var det använt två kvalitativa undersökningsmetoder, intervju och observation. Det har intervjuats lärare och elever från två kommunala skolor, där eleverna går i tredjeklass. I resultatet framträder lärarnas arbetssätt och hur deras syn på laborativt material är. Resultatet som fram kom ur elevernas uppfattningar av laborativt material visade sig att en del föredrog att använda laborativt material i matematikundervisningen medan en del föredrog att arbeta utan laborativt material, dock ville dessa elever använda laborativt material till uppgifter som ansågs svåra.

Denna studie har syftat till att undersöka hur lärare beskriver deras upplevelser och erfarenheter kring användning av laborativt material i matematikundervisningen och dess påverkan på elevers lärande. Metoden som valdes ut för att samla in vår empiri var kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförda med tio lågstadielärare som i olika grader använder sig av laborativt material i sin matematikundervisning. Det insamlade datamaterialet har bearbetats och analyserats utifrån fenomenografisk forskningsansats där vi kunnat sortera data till beskrivningskategorier utifrån lärarnas upplevelser. Resultatet visar att lärarnas uppfattningar kring laborativt material varierar. Majoriteten av lärarna upplever en fördel med det laborativa materialet och att det hjälper att konkretisera matematiken. En nackdel som förekom är att eleverna tappar fokus då de hellre vill leka med materialet. Gemensamt för lärarna är att de främst använder laborativt material vid genomgångar för att tydliggöra och synliggöra det som sker inom matematiken. Materialet som de använder i sin undervisning varierar beroende på vad lektionen omfattar. Lärarna upplever att laborativt material är motiverande för eleverna vilket leder till en positiv påverkan på deras lärande, men att det även kan vara förvirrande vilket kan leda till en negativ påverkan. Trots detta anser vi att lärarna haft en övergripande positiv inställning till laborativt material och att det positiva väger upp det negativa.